NordenBladet — Miljöministeriet understöder olika kommuners och regioners projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. I den aktuella ansökningsomgången delas sammanlagt en miljon euro ut.Kommunerna och regionerna kan ansöka om understöd för projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. De projekt som understöds kan gälla till exempel utveckling av kommunernas styrning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi, samarbete mellan kommunerna och företagen i fråga om klimatarbete och cirkulär ekonomi, påskyndande av kommuninvånarnas åtgärder inom klimatarbete och cirkulär ekonomi samt ökning av energi- och materialeffektiviteten.För denna ansökningsomgång för understöd har det reserverats cirka en miljon euro. Ett enskilt projekt kan beviljas högst 70 000 euro i understöd. Beloppet kan emellertid motsvara högst 70 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Understöd kan beviljas bland annat för lönekostnader och planeringskostnader. Anskaffning av eller hyra för transportmedel, varor eller anordningar kan täcka högst 10 procent av projektets totala kostnader.”Kommunernas och regionernas lösningar har en nyckelposition i omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi. Vi söker i synnerhet projekt som samtidigt omfattar teman inom både klimatarbete och cirkulär ekonomi. Med hjälp av finansieringen är det möjligt att få effekt på verksamheten i den egna kommunen eller regionen”, säger specialsakkunnig Miia Berger från miljöministeriet.Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund, ett bolag där dessa är majoritetsägare eller en sammanslutning som dessa bildar. Ansökningstiden är 1.3.2022–14.4.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya perioden 2022–2026 för åtagandet för materialeffektivitet fortsätter livsmedelsbranschens åtgärder för att främja en hållbarare framställning, distribution och konsumtion av livsmedel. Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Turism- och Restaurangförbundet rf har undertecknat ett åtagande med arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.Under den första perioden 2019–2021 lyckades 17 företag som anslutit sig till åtagandet minska matsvinn, plastanvändning, avfall och växthusgasutsläpp. Resultat nåddes genom bättre materialeffektivitet i processerna, utnyttjande av biprodukter och höjning av återvinningsgraden. De utmärkta resultaten kommer nu att uppmuntra aktörerna till en ny kontraktsperiod. Restaurangbranschen ansluter sig som en ny part, vilket ytterligare ökar åtagandets effektivitet.Målet för livsmedelsföretagen är att uppnå ekonomiska och miljömässiga fördelar som kan mätas på branschnivå genom praktiska materialeffektivitetsåtgärder. Samtidigt ökas livsmedelskedjans och konsumenternas medvetenhet om möjligheterna och metoderna för materialeffektivitet. Målet är att de företag som anslutit sig till åtagandet före utgången av 2024 ska representera 90 procent av omsättningen för Finlands Dagligvaruhandel rf, 40 procent av omsättningen för Livsmedelsindustriförbundet rf och 20 procent av omsättningen för Turism- och Restaurangförbundet rf:s medlemsföretag inom restaurangbranschen.  ”Åtagandena för materialeffektivitet är ett utmärkt exempel på samarbete på frivillig basis mellan näringslivet och statsförvaltningen. Redan den första åtagandeperioden visade att man samtidigt framgångsrikt kan minska miljökonsekvenserna av produktionen, distributionen och konsumtionen av livsmedel och stärka företagens konkurrenskraft”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Detta skulle inte vara möjligt om inte alla som deltar i åtagandet skulle dra nytta av det. Jag är övertygad om att även den period som inleds kommer att bli en framgång. Jag hälsar också restaurangbranschen varmt välkommen att delta i åtagandet för materialeffektivitet”, fortsätter Lintilä.Åtagandet främjar cirkulär ekonomi Åtagandet för materialeffektivitet är en verksamhetsmodell genom vilken flera nationella och internationella miljömål omsätts i praktiken.”Frivilliga åtgärder inom ramen för åtagandet för materialeffektivitet inom livsmedelsbranschen är ett bevis på att livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och restaurangerna är pionjärer och aktiva. Genom dem främjas gemensamma nationella hållbarhetsmål, såsom halveringen av matsvinnet fram till 2030. Det är möjligt att uppnå stora ekonomiska och miljömässiga fördelar som förbättrar företagens lönsamhet och konkurrenskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Företaget väljer sina egna materialeffektivitetsåtgärder och målen för dem. Företagen förbinder sig till exempel att förebygga uppkomsten av livsmedelsavfall och matsvinn, att förbättra materialeffektiviteten genom produkt-, förpacknings- och serviceplanering och att utveckla användningen av biprodukter. ”Åtagandet erbjuder företagen en möjlighet att vara föregångare och en ansvarsfull aktör i miljöfrågor. Effektivare användning av material ökar också företagets lönsamhet. Förhoppningsvis ansluter sig ett stort antal företag inom branschen till främjandet av Finlands väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.Syftet med undersökningen som genomfördes av Labore och Institutet för hälsa och välfärd var att uppdatera helhetsbilden av diskriminering i arbetslivet i Finland. Undersökningen består av två centrala delar som syftar till att ge beslutsfattare information om diskriminering i arbetslivet och om sätt för att främja likabehandling.Undersökningen fokuserade på diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Grunderna är bland annat kön, ålder, ursprung, medborgarskap, språk, hälsotillstånd, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Med hjälp av survey-material beskriver undersökningen de svarandes egna erfarenheter och observationer av diskriminering. Dessa enkätundersökningar kompletteras av anmälningar och domar om diskriminering i myndighetsmaterial samt registerbaserat statistikmaterial. Tidsserierna för undersökningen om arbetsförhållanden gav de mest omfattande och, med hänsyn till olika diskrimineringsgrunder, mest jämförbara uppgifterna om diskriminering som upptäckts på arbetsplatsen.Olika material belyser hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och grunderna för diskrimineringenI den första delen av undersökningen undersöktes hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och det aktuella läget. I undersökningarna var de vanligaste grunderna för diskriminering hälsotillstånd samt låg och hög ålder. I myndighetsmaterial, till exempel i arbetarskyddsmyndighetens inspektioner på kundinitiativ, var ålder den vanligaste diskrimineringsgrunden. Den största ökningen inom arbetarskyddsmyndigheternas inspektioner hänförde sig dock till diskriminering på grund av ursprung, språk och nationalitet. Den vanligaste diskrimineringsgrunden vid diskrimineringsbrott i arbetslivet var hälsotillståndet och det näst vanligaste könet.Det är en utmaning att bilda sig en helhetsbild av diskrimineringen i arbetslivet i Finland , eftersom det finns betydande skillnader i mängden och kvaliteten på den information som finns tillgänglig per diskrimineringsgrund. Frågeformuleringarna och målgrupperna för de olika enkätundersökningarna varierar. Mer uppgifter om diskriminering är tillgängliga och undersökningens olika material belyser hur vanlig diskriminering är i arbetslivet ur olika perspektiv och för olika befolkningsgrupper.Preliminära resultat om fördelarna med anonymt sökande av arbeteI den andra delen av undersökningen undersöktes diskriminering vid arbetssökande och rekrytering. Lägesbilden visar att det förekommer omfattande diskriminering på olika grunder i sökandet av arbete. Bland annat kallas personer som tillhör en etnisk minoritet och som är äldre mer sällan till en arbetsintervju än andra personer. I undersökningen fann man inte ett enda tydligt verktyg som skulle fungera systematiskt för att minska rekryteringsdiskriminering i olika situationer.I studien utvärderades effekterna av anonymt sökande av arbete och resultaten varierade betydligt sinsemellan. Bedömningen av Helsingfors stads försök med anonym rekrytering gav dock hopp om att anonymt sökande av arbete kan vara ett fungerande verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering. På grundval av preliminära resultat har personer på över 55 år och personer med namn på främmande språk nytta av anonymiseringen. Å andra sidan fanns det inga bevis för att anonymisering skulle påverka jämställdheten mellan könen inom rekryteringen.Enligt forskningsgruppen behövs det i framtiden motsvarande undersökningar som möjliggör en konsekvensbedömning för att ytterligare förstå när anonymiseringen fungerar och när den inte fungerar. Detta forskningsrön är viktigt för bedömningen av effektiviteten hos åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering i arbetslivet.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat befordra överste Vesa Petteri Valtonen till brigadgeneral från och med den 1 mars 2022.

Brigadgeneral Vesa Valtonen (f. 1969) har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid arméstaben, som generalsekreterare vid sekretariatet för säkerhetskommittén vid försvarsministeriet och som bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Han befordrades till överste 2018.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens arbetsmarknadsverk nådde i dag 28.2 2022 ett förhandlingsresultat om statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Avsikten är att avtalet ingås för tiden 1 mars 2022–29 februari 2024, men att det kan sägas upp från och med den 28 februari 2023. Staten har sammanlagt ca 78 000 anställda.Statens arbetsmarknadsverk förhandlade avtalet med de huvudavtalsorganisationer som företräder de statsanställda, dvs. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Fackförbundet Pro och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL.“Avtalslösningens följer med tanke på kostnadsverkningarna och möjligheten att säga upp avtalet efter det första året den allmänna linje som uppstått på arbetsmarknaden. Vi kom överens om detaljerna kring familjeledighetsreformen i enlighet med statens goda och ansvarsfulla personalpolitik. Jag vill tacka förhandlingsparterna för ett konstruktivt och lösningsorienterat förhandlingsklimat”, konstaterar statens förhandlingsdirektör Sari Ojanen.Närmare information om förhandlingsresultatet ges efter att avtalet godkänts i parternas förvaltning. Vid statliga arbetsmarknadsförhandlingar framskrider processen för godkännande så att statsrådet antingen godkänner eller förkastar avtalet efter att ett förhandlingsresultat godkänts. Efter statsrådsbehandlingen kommer riksdagens finansutskott att behandla avtalet och antingen fastställa eller låta bli att fastställa det.

Källa: Valtioneuvosto.fi