NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder beredningen av en ny finansieringslag för social- och hälsoorganisationer. Bakgrunden till detta är regeringens riktlinje om att det ska införas en ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med penningspel från ingången av 2024.En projektgrupp bestående av statssekreterare och projektets parlamentariska uppföljningsgrupp färdigställde i februari sitt förslag till ny finansieringsmodell och finansieringsnivå för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Genomförandet av reformen av finansieringsmodellen förutsätter att lotterilagen ändras. Den nya finansieringsmodellen innebär i praktiken en finansiering med allmän täckning, där fördelningsförhållanden i anslaget eller specificerade användningsändamål inte är fastställda i lag.I syfte att förbättra förutsägbarheten och stabiliteten bereds inom ministeriernas (jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet) sektorer nya sektorspecifika ramlagar för att förenhetliga nuvarande praxis. Det föreslås att bestämmelserna om den nuvarande Social- och hälsoorganisationernas understödscentral samt delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden överförs från lotterilagen till social- och hälsovårdsministeriets sektorramlag. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till en ny lag om finansiering av social- och hälsoorganisationer ska beredas skyndsamt så att den kan föredras hösten 2022 som en del av totalreformen av finansieringsmodellen.Syftet med den lag som bereds är att säkerställa att statsunderstödsverksamheten fortsätter på ett förutsägbart, öppet och transparent sätt.Som stöd för beredningen tillsätts en uppföljningsgrupp med uppgift att främja beredningen av ny lagstiftning för främjande av hälsa och social välfärd. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.3.2022–31.12.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande grupp för att samordna migrationen till Finland till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Syftet med gruppen är att säkerställa ett smidigt informationsutbyte mellan olika aktörer och att upprätthålla en gemensam lägesbild över de åtgärder som behövs.Genom samarbetet inom samordningsgruppen säkerställs att de behöriga myndigheterna hittar de bästa lösningarna på eventuella problem som kan uppstå i samband med praxis och lagstiftning som gäller inresa, mottagande, vistelse och arbete.Frågor som för närvarande diskuteras är till exempel tillgången på säsongsarbetare, tillståndsförfarandena i samband med säsongsarbete, eventuellt tillfälligt skydd för ukrainare och att i allmänhet säkerställa så smidiga ansökningsprocesser som möjligt i en situation som förändras snabbt. Förutom situationen för ukrainare behandlar gruppen också andra frågor som gäller migrationen till Finland och som orsakas av Rysslands invasion av Ukraina. I gruppen ingår förutom företrädare för inrikesministeriet även företrädare för utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Migrationsverket, Kommunförbundet och Finlands Röda Kors.Gruppen arbetar tills vidare och kan också bjuda in andra behövliga aktörer att delta i arbetet.Finland följer situationen och bereder sig på att ta emot ukrainare Migrationsläget i Ukraina följs nu mycket noga. Finland har ökat informationsutbytet såväl nationellt inom statsförvaltningen som med internationella partner. Förmedlingen av lägesinformation har ytterligare effektiviserats inom EU.Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR har redan över 670 000 ukrainare varit tvungna att fly landet. I början riktar sig migrationen till Ukrainas grannländer och till länder där det redan finns ukrainare: upp till 90 procent av de ukrainare som passerat gränsen mot Polen bor hos familj och vänner. Det finns betydande ukrainska minoriteter på olika håll i Europa. Också i Finland bor det stadigvarande cirka 7 200 ukrainare, och särskilt den ukrainska säsongsarbetskraften har haft en viktig roll under de senaste åren. Antalet asylansökningar som ukrainare lämnar in i Finland har ökat något under de senaste dagarna, men tills vidare finns det inga tecken på att ukrainarna i synnerhet vill resa till Finland. Finland har förberett sig på både ett stort antal asylsökande på kort tid och ett långvarigt migrationstryck. Myndigheterna kan snabbt höja mottagningskapaciteten, vid behov styra dem som kommer till flyktingslussar för registrering och koncentrera resurser till en snabb behandling av ansökningarna.EU utreder en gemensam lösningTrots att det redan har anlänt hundratusentals ukrainare till EU-området har antalet asylansökningar inte ökat i samma proportion. Ukrainarna behöver inte söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader utan att registrera sin vistelse. Därför är det också svårt att få exakt information om migrationen från Ukraina och om antalet ukrainare som kommit till EU-länderna. Vissa östeuropeiska länder har börjat bevilja ukrainare tillfälliga uppehållstillstånd.Behovet av skydd kan förändras när tre månaders visumfrihet för de ukrainare som anländer nu löper ut eller om EU-länderna vid Ukrainas gränser inte längre kan ta emot alla dem som behöver skydd. Det är också viktigt att ukrainarna är likställda i hela EU. Kommissionen föreslår därför som en gemensam lösning för EU att ett över 20 år gammalt direktiv som gäller tillfälligt skydd ska aktiveras i unionen. Tillfälligt skydd ska införas för första gången också i Finland. Också här är samordningen mellan myndigheterna mycket viktig.

Källa: Valtioneuvosto.fi