NordenBladet — Byggandet ökar från en till tre procent i år. Nästa år krymper byggvolymen, bedömer Konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 3 mars.Den rekordhöga takten i byggandet av bostäder år 2021 har vänt och blivit långsammare, vilket den ökade internationella osäkerheten och en eventuell höjning av räntorna kastar en skugga över. I år fortsätter byggandet av fritt finansierade och statligt understödda hyresbostäder att vara livligt. Enligt prognoserna kommer kapital att flöda vidare till bostadsinvesteringarna, men takten beräknas avta småningom. Det har skett en tydlig ökning i byggandet av småhus under de senaste åren, och trenden antas fortsätta. Den goda sysselsättningsutvecklingen stöder efterfrågan på byggande, och det ökade distansarbetet har väckt nytt intresse för möjligheten att bo utanför centrum.  Stora företag planerar att investera aktivt i år, men den internationella osäkerheten kan bromsa in takten. Bygglov för industribyggnader och industrilager har beviljats i ökande takt. Det finns också efterfrågan på nya lokaler, även om det finns gott om gamla lokaler lediga. Byggandet av sjukhus håller på att sakta in. Även antalet nya skolor som byggs är mindre nu än under de senaste åren. Priserna på byggnadsmaterial har stigit snabbt och pristrycket ser inte ut att sjunka på kort sikt. Det råder också brist på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet personer som arbetar inom byggbranschen kommer enligt prognosen att öka ännu under första halvan av året. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att byggvolymen kommer att öka med 1–3 procent i år. Nästa år minskar byggproduktionen enligt prognosen med 1–3 procent. Renoveringarna ökar enligt prognosen med en stabil takt på ett par procent under de närmaste åren. Mark- och vattenbyggandet ökar i år med ett par procent och minskar något nästa år. Den rapporten och prognos som byggbranschens konjukturgrupp gett ut utarbetades innan Ryssland invaderade Ukraina, och i prognosen ingår inga bedömningar av hur invasionen eventuellt kommer att påverka byggsektorn. Det finns emellertid en risk för att utvecklingen blir sämre än i prognosen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet utredde vid årsskiftet 2021–2022 för tredje gången hur verkställandet av lagen om digitala tjänster framskrider. Enkäten riktades till organisationer som omfattas av lagens tillämpningsområde, vilka inkluderar alla myndigheter, offentligrättsliga inrättningar samt vissa företag, stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar som lagen förpliktar. Enligt dem som svarade på enkäten ser läget bra ut i fråga om verkställigheten av lagen, men svaren lyfte också upp brister i kompetensen, resurserna och förståelsen.Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet, informationssäkerhet och innehållets tillgänglighet. Detta förbättrar allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Organisationerna har vilja att lära sig och förstå tillgänglighet och verkställigheten av lagen, men möjligheterna till detta försvåras bland annat av bristfälliga resurser inom organisationen. Organisationerna betraktar lagen mer som en tillgänglighetslag och har inte till alla delar insett skyldigheten att ordna digitala tjänster. Inga betydande ändringar jämfört med föregående enkät i fråga om verkställigheten av lagen   De mest betydande ändringarna jämfört med den föregående enkäten gällde beaktandet av skyldigheterna enligt lagen. 90 procent av de som svarade angav att de skyldigheter som lagen medför har beaktats i alla eller största delen av tjänsterna. År 2021 var motsvarande andel cirka 80 procent. Konkreta åtgärder har bland annat varit ibruktagandet av Suomi.fi-tjänster samt förnyandet och elektrifieringen av tjänster och webbplatser.Av enkäten framgår bland annat att 79 procent av organisationerna har en i lagen förutsatt möjlighet att ta emot och skicka meddelanden på ett informationssäkert sätt. Dessutom ska myndigheten enligt lagen publicera kontaktuppgifter, varifrån man får råd om användningen av digitala tjänster. 87 procent av respondenterna uppgav att kontaktuppgifterna finns i de flesta eller i alla tjänster. Organisationerna har gjort utredningar om nuläget för att förbättra tillgängligheten, men alla brister som upptäckts har inte åtgärdats. Detta beror på att organisationerna har till exempel väntat på systemändringar. Organisationerna har dock upplevt att genomförda tillgänglighetsbedömningarna varit till nytta.Enkätresultaten baserar sig på organisationernas egna bedömningarResultaten av enkäten har delvis kunnat jämföras med Regionförvaltningsverket i Södra Finlands nationella rapport om tillgänglighetsgranskning som publicerades i slutet av 2021. Av rapporten framgick att en stor del av de digitala tjänster som var föremål för tillsyn inte uppfyllde tillgänglighetskraven enligt lagen om digitala tjänster. Svaren på den nu gjorda enkäten baserar sig på organisationernas egen bedömning av hur kraven på tillgänglighet och kraven i lagen om digitala tjänster har beaktats och förståtts i tjänsterna. Respondenterna tror till exempel att tillgängligheten är bättre än vad som var fallet enligt tillsynen över tillgängligheten.Organisationerna behöver mer utbildning och anvisningar om tillgänglighet och om verkställigheten av lagen om digitala tjänster. Finansministeriets program för att främja digitaliseringen utreder möjligheterna att ordna ytterligare utbildning och anvisningar.Skyldigheterna i anslutning till ordnandet av digitala tjänster trädde i kraft den 1 oktober 2019. Enkäten har genomförts 2020, 2021 och 2022. Den senaste enkäten besvarades av 187 organisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi