NordenBladet — Oskar Magnusson, statssekreterare till den svenska landsbygdsministern och Jaana Husu-Kallio, kanslichef på det finska Jord- och Skogsbruksministeriet träffades den 8 mars 2022 i Stockholm för att diskutera hur Sverige och Finland tillsammans kan stärka sin livsmedelsexport. Under mötet diskuterades även kriget i Ukraina, och hur det kan komma att påverka den nationella livsmedelsförsörjningen och den globala marknadssituationen.Det svensk-finska samarbetet för en ökad livsmedelsexport inleddes 2018. Sedan dess har länderna gjort ett antal gemensamma aktiviteter på den globala marknaden för att marknadsföra och sälja nordisk mat.Vid mötet i Stockholm diskuterades det bilaterala samarbetet för en ökad livsmedelsexport och både statssekreterare Oskar Magnusson och Kanslichefen Jaana Husu-Kallio framhöll att livsmedelssäkerhet och robusthet i livsmedelskedjan är väsentliga delar i beredskapsarbetet.“Ett fördjupat samarbete med Finland sker på flera områden, även inom livsmedelsproduktion och livsmedelsexport.   Värdet av svensk livsmedelsexport ökade med nästan 8 procent under 2021 och det totala exportvärdet är idag cirka 62 miljarder kronor. Det finns en stor potential i att gå samman och öka vår globala marknadsandel och samtidigt säkerställa en ökad livsmedelsproduktion i Norden”, säger statssekreterare Oskar Magnusson.“Det framkom med tydlighet under vårt möte att både Finland och Sverige värdesätter och prioriterar den nationella livsmedelsförsörjningen, något som blivit särskilt tydligt i dessa svåra tider. Jag vill också poängtera att det är viktigt att fortsätta vårt goda samarbete för en ökad livsmedelsexport. Vår gemensamma nordiska matidentitet reflekteras väl i det faktum att Sverige är den viktigaste importmarknaden för finsk livsmedelsexport”, sa Kanslichef Jaana Husu-Kallio. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ukraina är en av Finlands långvariga partner inom utvecklingssamarbetet. På grund av Rysslands invasion beviljar Finland Ukraina humanitärt bistånd för att lindra den akuta nöden och stärker genom utvecklingssamarbetet Ukrainas resiliens mitt i kriget. Människors identitetshandlingar kontrolleras på tågstationen i Lviv. Bild: Aleksey Filippov / UnicefLidelsen hos de människor som flytt från kriget i Ukraina har berört finländarna djupt. Utrikesministeriet har sammanställt svar på de viktigaste frågorna om hur Finlands extra bistånd hjälper Ukraina och hur utvecklingssamarbetet mellan Finland och Ukraina ser ut.Hur mycket har Finland beviljat Ukraina i ytterligare stöd? I februari 2022 beviljade Finland Ukraina sammanlagt 14 miljoner euro i ytterligare stöd för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Av detta stöd går 8,2 miljoner euro till humanitärt bistånd via FN:s flyktingorganisation UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Till Ukrainas resiliensfond (Partnership Fund for Resilient Ukraine), som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE går 5,8 miljoner euro.   Bild: Unicef/Viktor MoskaliukVad är användningsändamålet för Finlands humanitära bistånd?Det humanitära läget i Ukraina är svårt. Enligt FN behöver uppskattningsvis 12 miljoner människor humanitär hjälp inom de närmaste månaderna. En stor del av befolkningen lider av bland annat brist på vatten, mat och mediciner och kan inte få vård för sina krigsskador. Människor som flytt från sina hem behöver skydd och nödinkvartering. Finlands humanitära finansiering som går via Internationella rödakorskommittén ICRC hjälper de nödställda människorna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, mediciner och medicinska artiklar. ICRC har en särskild roll i att stärka respekten för och verkställigheten av den internationella humanitära rätten. Organisationen för en dialog med parterna i konflikten och påminner dem om deras skyldigheter att skydda civila personer och se till att de har tillgång till basservicen. Biståndet som går via FN:s flyktingorganisation UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och mediciner. Dessa organisationer har omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och de har förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. Finlands bistånd går till Ukraina även via den allmänna finansiering som vissa FN-organisationer har beviljats. Dessa organisationer är bland annat Kontoret för samordning av humanitära frågor OCHA, Världslivsmedelsprogrammet WFP med ansvar för mathjälp och logistik, Unicef som hjälper i synnerhet  barn och familjer, FN:s befolkningsfond UNFPA som tillhandahåller tjänster för reproduktiv hälsa och FN:s centraliserade fond för nödhjälp CERF med Finland som en av de största finansiärerna. Finland finansierar humanitär hjälp i Ukraina även via EU som är en av världens största givare av humanitär hjälp. Bild: Unicef/Viktor MoskaliukVad gör man med den ytterligare finansiering för utvecklingssamarbete som Finland nu beviljat?Denna finansiering går till Ukrainas resiliensfond, som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt till projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.  Resiliensfondens övriga finansiärer är Storbritannien, USA, Kanada, Schweiz och Sverige. Fondmedlen som uppgår till sammanlagt cirka 40 miljoner euro går till att stärka Ukrainas resiliens. På grund av Rysslands invasion går fondens stöd också till nödåtgärder som gäller till exempel den ukrainska regimen, ukrainska samfund och kommunikationsförbindelser. Stödet används bland annat för att förbättra den ukrainska regimens förmåga att samordna humanitärt bistånd och nödhjälp, hjälpa det civila samhället att producera nödvändiga tjänster och för att stärka civilsamhällesorganisationernas, mediernas och de enskilda journalisternas möjligheter till kommunikation. Fonden kartlägger just nu projekt att stöda enligt Ukrainas behov.Syftet med Europarådets handlingsprogram för Ukraina är att hjälpa Ukraina att fullgöra sina skyldigheter som Europarådets medlemsstat och bistå Ukraina i att genomföra programmet när det gäller de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin. Europarådet bedömer som bäst omfördelningen av stödet efter Ukrainas behov.Via Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE har Finland understött OSSE:s minoritetsombudsmans program för Ukraina samt projekt som genomförts av andra OSSE-organisationer, såsom kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). OSSE och utrikesministeriet kartlägger just nu projekt att stöda efter Ukrainas behov.
  Bild: Unicef/Andriy BoikoUkraina har redan före kriget varit ett av Finlands partnerländer inom utvecklingssamarbetet. Hur ser Finlands utvecklingssamarbete ut i Ukraina?Finlands mål är att förbättra det ukrainska samhällets resiliens, vilket avser samhällets förmåga att reagera på förändringar. Finland bidrar också på lång sikt till reformerna i Ukraina. Målen i utrikesministeriets strategi för Ukraina handlar om att återställa Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, respektera den internationella rätten, stärka Finlands och Ukrainas bilaterala relationer och utvidga samarbetet mellan länderna, förbättra samhällets resiliens och människornas levnadsförhållanden och stärka relationerna mellan EU och Ukraina. Finland har understött Ukraina med sammanlagt 70 miljoner under åren 2014–2021. Tillsammans med det ytterligare stödet är det totala stödet omkring 85 miljoner euro. Finland har understött Ukraina genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, minröjning och civil krishantering. Stödet har använts för olika projekt, internationella organisationers verksamhet och för att sända ut experter.
 
Utvecklingssamarbetets andel av Finlands totala stöd till Ukraina har sedan 2014 varit sammanlagt cirka 27 miljoner euro. Utvecklingssamarbetet hjälper Ukraina att reformera den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen, bidrar till rättsstatsutvecklingen och förbättrar energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Finland har understött Europarådets handlingsprogram för Ukraina, OSSE:s projektverksamhet, Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO:s fond för energieffektivitet, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD:s fond för partnerskap för energieffektivitet och miljö, Meteorologiska institutets meteorologiska projekt och civilsamhällesorganisationers verksamhet.  Samarbetet inom skogssektorn är under planering.Finlands humanitära bistånd har redan under tidigare år inriktats till Internationella rödakorskommitténs arbete i östra Ukraina. Vad händer med Finlands utvecklingssamarbete under kriget?På grund av kriget är läget just nu osäkert med tanke på de långsiktiga utvecklingssamarbetsprojekten, och utrikesministeriet följer noggrant hur situationen utvecklas. Finland bedömer tillsammans med projektgenomförarna krigets konsekvenser för projekten och projektens förutsättningar och behov av ändring. 
 
 Finland ger Ukraina ytterligare stödFinland ger Ukraina ytterligare stödAlla nyheter om Rysslands attack mot Ukraina

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det första N5-utrikesministermötet under Norges ordförandeskap hålls virtuellt den 8 mars. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet.På mötesagendan står Rysslands militära invasion av Ukraina och stödet till Ukraina.  Alla nordiska länder fördömer kraftfullt Rysslands krigshandlingar  i Ukraina. Rysslands militära insatser riktas mot Ukraina, men de är också ett angrepp mot den europeiska säkerhetsordningen. Den ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt. Ryssland måste omedelbart upphöra med krigshandlingarna och återgå till förhandlingsbordet.Finland står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet.  – Det är viktigt att vi nu håller täta kontakter till alla länder.  De nordiska länderna är våra närmaste partner och jag uppskattar högt denna möjlighet att få träffa och diskutera med mina kollegor, säger utrikesminister Haavisto. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har beslutat att låta en utomstående sakkunnig göra en utredning om läget i fråga om lagstiftningen om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och utvecklingen av den. Utredare är professorn i straff- och processrätt Matti Tolvanen. Utredningen avses bli klar i februari 2023.Kriminalunderrättelseinhämtning lyftes fram under förra regeringsperioden i samband med det lagstiftningsarbete som syftar till att skydda den nationella säkerheten.  Kriminalunderrättelseinhämtning har inte definierats i lagstiftningen, och Finland har ingen egen lag om kriminalunderrättelseinhämtning. Kriminalunderrättelseinhämtning anses vanligen avse antingen anskaffning av bevis för en straffprocess eller inhämtande av information som föregår en förundersökning av ett enskilt brott eller en brottshelhet. Med tanke på kriminalunderrättelseinhämtning är det dock väsentligt att en betydande del av målen för underrättelseverksamheten inte anknyter till enskilda gärningar enligt rekvisiten i strafflagen, utan till brottslighet mer allmänt. I polisens verksamhetsfält hänför sig kriminalunderrättelseinhämtning på ett väsentligt sätt till att förebygga brott och identifiera fenomen och svaga signaler.Kriminalunderrättelseinhämtning har i hög grad varit uppe till diskussion under den senaste tiden. I samband med behandlingen av redogörelsen för den inre säkerheten förutsatte riksdagens försvars- och förvaltningsutskott att bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet effektiviseras och att regeringen utreder och bedömer behoven att utveckla lagstiftningen i anslutning till detta. Även i statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen lyfte man fram att brottsbekämpningsmyndigheternas befogenheter till mer omfattande informationsinhämtning kan utredas separat, eftersom befogenheterna att inhämta information vid kriminalunderrättelseinhämtning för närvarande är kopplade till ett identifierat brott och en identifierad person. I utredningen om läget i fråga om lagstiftningen om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och utvecklingen av den ska man bedöma bland annat nuläget i fråga om kriminalunderrättelseinhämtning och regleringen om den, utvecklingen av regleringen, de rättsliga villkoren för kriminalunderrättelseinhämt-ning och tillräckligheten av tillsyns- och rättsskyddsarrangemangen i anslutning till utövandet av befogenheterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi