NordenBladet — Onsdagen den 9 mars fattade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen beslut om den finländska högskoleutbildningens och forskningens nya riktlinjer i fråga om Ryssland och om beredningen av stöd till Ukraina.Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar de finländska högskolorna att avhålla sig från allt högskole- och forskningssamarbete med ryska partnerorganisationer. Riktlinjen är att nya projekt inte ska inledas och att existerande samarbete mellan organisationerna ska avbrytas tills vidare. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ som anknyter till myndighetssamarbetet mellan Finland och Ryssland eller Belarus.Förhoppningen är att högskolorna ska erbjuda psykiskt stöd för att lätta den ångest som krisen i Ukraina orsakar. Dessutom ska de aktivt informera studerande och anställda om möjligheten att få stöd. Stöd erbjuds särskilt till ukrainska studerande och anställda.Atte Jääskeläinen, överdirektör, tfn 0295 330 309Jirka Hakala, specialmedarbetare, tfn 050 478 0726Maarit Palonen, undervisningsråd, tfn 0295 330 243Tomi Halonen, undervisningsråd, tfn 0295 330 095
  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statistikcentralen samlade på uppdrag av finansministeriet genom en särskild enkät in uppgifter om nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdsväsende och räddningsväsende för bokslutsåret 2021 och budgetåret 2022. Alla kommuner på fastlandet besvarade enkäten.Kostnadsuppgifterna i budgetenkäten (bokslutsprognoser 2021 och budgetar 2022) är väsentliga för definieringen av de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena. De kostnader som överförs beräknas som medelvärdet av kostnaderna för 2021–2022, anpassade till 2022 års nivå. Överföringskalkylerna justeras senare så att de motsvarar bokslutsuppgifterna.De uppgifter om nettokostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet som baserar sig på budgeten för 2022 utgör grunden för nivån på välfärdsområdenas finansiering. De kostnader som överförs påverkar också finansieringskalkylerna för varje välfärdsområde samt kommunernas finansieringskalkyler och minskningen av kommunernas inkomstskattesats. Nettokostnaderna för social- och hälsovården uppgår enligt enkäten  år 2022 till cirka 20,7 miljarder euro och nettokostnaderna för räddningsväsendet till cirka 500 miljoner euro. De kostnader som överförs till välfärdsområdena uppgår således sammanlagt till cirka 21,2 miljarder euro, vilket är cirka 600 miljoner euro mer än enligt den tidigare uppskattningen från 2021. Den tidigare uppskattningen grundade sig på uppgifterna i kommunernas budget för 2021 och ekonomiplan för 2022. I fråga om enskilda kommuner och å andra sidan för välfärdsområdens del orsakar det nya materialet betydande ändringar i uppskattningen av kostnader som överförs. Ändringarna påverkar kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler som offentliggörs senare på våren. Målet är att de första finansieringskalkylerna för 2023 offentliggörs i april. Då får man en noggrannare uppfattning av nivån för kommunernas och välfärdsområdenas finansiering. Enkäten genomfördes 14.12.2021–14.1.2022. Efter att svarstiden gått ut ombads enskilda kommuner komplettera bristfälliga uppgifter och korrigera eventuella tydligt avvikande iakttagelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet bereds sådana ändringar i lotterilagstiftningen som gäller verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Bakgrunden till lagprojektet är regeringens riktlinje om att det från ingången av 2024 ska införas en ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter.En projektgrupp bestående av statssekreterare och projektets parlamentariska uppföljningsgrupp färdigställde i början av februari sitt förslag till ny finansieringsmodell och finansieringsnivå för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Avsikten är att Veikkaus Ab:s avkastning i fortsättningen intäktsförs till statsbudgeten som allmänna medel utan nuvarande öronmärkning av användningsändamål.Syftet med reformen av finansieringsmodellen är att bryta det nuvarande sambandet mellan Veikkaus Ab:s avkastning av penningspel och de specificerade användningsändamål som anges i lotterilagen. För närvarande används Veikkaus Ab:s avkastning för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete, hälsa och social välfärd samt hästuppfödning och hästsport.Lotterilagens bestämmelser om statsunderstödsförfaranden upphävs. Lagens bestämmelser om ändamålen med Veikkaus Ab:s avkastning, upptagande av avkastningen i statsbudgeten och redovisning av avkastningen uppdateras så att de överensstämmer med den nya finansieringsmodellen. Undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet bereder de ändringar som den nya finansieringsmodellen förutsätter i deras lagstiftning. Avsikten är att lagförslagen om den nya finansieringsmodellen ska överlämnas till riksdagen i november 2022.Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 3 mars 2023.Lotterilagen reglerar penningspel och andra lotterierI lotterilagen föreskrivs om anordnandet av penningspel och andra lotterier, tillsynen över anordnandet, Veikkaus Ab:s verksamhet och begränsningarna i verksamheten, redovisningen av avkastningen från lotterier, de ändamål för vilka avkastningen kan användas och tillsynen över användningen av avkastningen. Syftet med lagen är att garantera rättsskyddet för dem som deltar i allmännyttig lotteriverksamhet, att hindra oegentligheter och brott i samband med lotterier och att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som deltagande i lotterier ger upphov till.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands placering i de viktigaste undersökningarna om Finlandsbilden har stigit de senaste åren. Finland är mera känt och Finland får allt positivare omdömen. Det här är viktigt när Finland strävar efter att påverka ute i världen, står det i den nya årsöversikten av Finlandsbilden.De senaste internationella undersökningarna om Finlandsbilden visar att finländare är uppskattade, att Finland är uppskattat och att Finland anses ha en positiv inverkan i världen. Finland är också mera känt än någonsin tidigare, vilket visar sig som framgång i olika jämförelser. Till exempel placerar sig Finland på plats 15 bland 60 länder i den ansedda undersökningen Anholt-Ipsos Nation Brands Index (NBI). Det här är Finlands bästa placering genom tiderna.Ett rättvist Finland som skyddar miljönEn god förvaltning och ett fungerande och rättvist samhälle är konsekvent Finlandsbilden viktigaste styrka. Finland placerar sig högt bland annat vid bedömningen av hur rättvist människor bemöts, hur jämlikt samhället är, hur kompetent och redbar förvaltningen är, hur tillförlitliga medierna är och vid bedömningen av utbildningssystemet, säkerheten, stabiliteten och livskvalitén.Andra centrala styrkor som Finland har är natur och hållbarhet. Finland anses ha en ren och vacker natur, och Finland anses ta ett stort ansvar inom miljöskydd. I frågor som gäller miljöskydd och särskilt klimatåtgärder har Finland lyft sin profil mot den globala toppen under de senaste åren.Den finländska kulturen är okändSvagheterna i Finlandsbilden hänför sig särskilt till att den finländska kulturen är väldigt okänd. Det finländska kulturarvet är okänt och det anses inte finnas kulturhistoriskt betydelsefulla turistmål i Finland. Dessutom anses Finlands moderna kultur, konstliv, stadskultur och idrottskultur stå under Finlands övriga nivå i Finlandsbilden.Kulturella faktorer och de positiva upplevelser som dessa faktorer ger upphov till har emellertid en central roll när en människa bildar en relation till ett annat land. Det skulle alltså vara viktigt att göra kulturen mera känd, bland annat med tanke på främjandet av turismen, lockandet av experter och Finlandsbilden som helhet.Ny årlig översikt över FinlandsbildenÅrsöversikten av Finlandsbilden är en ny publikation som ges ut av utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati. Syftet med rapporten är att öka medvetenheten om Finlandsbildens betydelse och hur Finland ses ute i världen. Årsöversikten av Finlandsbilden 2021 lyfter som särskilda teman fram FN:s lyckorapport samt hur Finlands anseende och Finlandsbilden har utvecklats under coronatiden.”Det sägs ibland att vi finländare är alltför intresserade av vad andra anser om oss. Det är emellertid viktigt att förstå Finlandsbilden när man försöker påverka beslut som gäller Finland”, säger chefen för enheten för offentlig diplomati Laura Kamras.”Alla finländare drar nytta av informationen om Finlandsbilden. Genom att förstå Finlandsbilden har vi möjlighet att betona dess styrkor, åtgärda dess svagheter och hitta nya platser för påverkan.”Enheten för offentlig diplomati vid utrikesministeriet är sekretariat för Finland Promotion Board.Fler nyheter om Finlandsbilden i marsUtrikesministeriet publicerar i slutet av mars en årlig översikt över rapporteringen om Finland i medierna i världen. Översikten sammanfattar iakttagelser om Finlands synlighet på olika håll i världen 2021. Översikten är baserad på information och synpunkter som Finlands beskickningar utomlands har samlat in. I år innehåller översikten, utöver den information som beskickningarna producerat, även en kvantitativ analys baserad på globalt material på flera språk som samlats in genom programvara för mediebevakning.

Källa: Valtioneuvosto.fi