NordenBladet — Avsikten är att den finansieringslagstiftning som hänför sig till inrättandet av välfärdsområden och till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ännu till vissa delar ska ändras genom en regeringsproposition som lämnas till riksdagen våren 2022. Under våren 2022 uppdateras också kalkylerna över de kostnader och intäkter som överförs från kommunerna till välfärdsområdena, kommunernas inkomstskattesatser och de enskilda kommunernas och välfärdsområdenas finansiering till 2023 års nivå.Propositionen omfattar de uppdateringar som lagen förutsätter och de behov att korrigera och komplettera finansieringslagstiftningen som framkommit under genomförandet av reformen.I införandelagen ska det föreskrivas om kommunernas slutliga inkomstskattesatser 2023.I lagen om statsandel för kommunal basservice ska det bland annat föreskrivas om grundpriserna för bestämningsfaktorerna för statsandelen enligt 2022 års nivå. Dessutom preciseras bestämmelserna om hur de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena ska justeras på basis av bokslutsuppgifterna för 2022 och beaktas i statsandelarna.I lagen om välfärdsområdenas finansiering uppdateras en beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet från och med 2023. I fråga om bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen uppdateras de uppgiftsspecifika viktningarna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården samt deras behovsfaktorer och viktkoefficienter.I samband med beredningen bedöms också möjligheterna att finjustera bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen utifrån den undersökning om kostnads- och omgivningsfaktorer som Institutet för hälsa och välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral färdigställer under våren.Efterhandsgranskningen av välfärdsområdenas finansiering preciserasMinisterarbetsgruppen för social- och hälsovård slog fast vid sitt möte den 3 mars att det år 2024 betalas en engångsersättning till välfärdsområdena. Ersättningen ska motsvara skillnaden mellan den finansieringskalkyl som korrigerats med de faktiska bokslutsuppgifterna för 2022 och den ursprungliga områdesspecifika finansieringen för 2023. Avsikten är att genomföra detta kostnadsneutralt i förhållande mellan staten och välfärdsområdena. Syftet med ändringen är att justeringen ska fördela sig bättre i regionalt hänseende. Motsvarande bestämmelser gäller redan för efterhandsgranskning av kommunernas finansiering.Färska finansieringskalkyler offentliggörs i aprilDen statistik över befolkningsstrukturen och annat material som behövs för att uppdatera finansieringskalkylerna fås före utgången av mars 2022. Därefter kan kalkylerna för första gången uppdateras till 2023 års nivå. Avsikten är att offentliggöra finansieringskalkylerna så snart som möjligt efter detta, under april månad.I april ordnas det också diskussionsmöten om utkastet till proposition. Utkastet sänds inte på remiss eftersom avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen under vårsessionen, så att riksdagen kan behandla lagändringarna före sin sommarpaus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I augusti 2019 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet en arbetsgrupp för att bereda ett förslag om en sammanslagning av den kommunala och den privata sektorns pensionssystem utgående från en tidigare utredning om skillnaderna i pensionssystemen. Arbetsgruppen hittade ingen lösning som alla medlemmar i arbetsgruppen godkände.  Arbetsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av år 2021, och har nu publicerat slutrapporten.  Arbetsgruppens utredning räckte två år och var omfattande. Under ledning av arbetsgruppen arbetade dessutom flera underarbetsgrupper som utredde juridiken, finansieringen och tekniska frågor gällande sammanslagningen samt frågorna gällande förmånerna, den offentliga ekonomin och konkurrensen. Slutrapporten innehåller de centrala delarna i arbetsgruppens utredningsarbete. I fråga om finansieringen var det viktigt att utreda kostnadsneutraliteten, minimeringen av de totala riskerna och hanteringen av de totala kostnaderna. Att uppnå kostnadsneutralitet visade sig dock vara mycket svårt. En finansieringsmodell som alla medlemmar i arbetsgruppen kunde godkänna hittades inte. Finansieringen av de båda pensionssystemen är fortfarande tryggad, även om sammanslagningen inte genomförs nu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Framtidsarbetet för kommunpolitiken syftade till att hitta nya riktlinjer för kommunerna för tiden efter välfärdsområdesreformen. En förbättring av balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av kommunerna förutsätter olika åtgärder. Utvecklingen av kommunernas finansieringssystem är en av dem.Kommunernas finansieringssystem består av statsandelssystemet, statsunderstöd och kommunala skatter. Statsandelssystemet förblir oförändrat till sin struktur även efter social- och hälsovårdsreformen, och det förändras endast till nödvändiga delar i samband med reformen. De kommunvisa ändringar som reformen föranleder jämnas dessutom ut genom förändringsbegränsningar som blir en bestående del av statsandelarna.  I framtidsarbetet framkom att det efter stora reformen är viktigt att följa upp hur statsandelssystemet fungerar. Man bör också i lugn och ro bedöma hurdana förändringar statsandelssystemet för de nya kommunerna behöver på längre sikt. Utvecklandet av statsandelssystemet bör också stödjas med

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Frankrike, som är ordförandeland i Europeiska unionens råd, ordnade ett informellt möte för telekommunikationsministrarna den 8-9 mars 2022 i Paris och Nevers. Vid mötet representerades Finland av kommunikationsminister Timo Harakka.Tillsammans med representanter för stora plattformsbolag diskuterade ministrarna desinformation på webben och metoder för att motverka den.Ministrarna uppmanade företag som erbjuder digitala tjänster, internettjänster och sociala medietjänster att de på sina webbplattformar ska motverka desinformation i anslutning till Rysslands invasion av Ukraina.– Eftersom falska nyheter rör sig över gränserna behövs det gemensamma beslutsamma åtgärder av Europeiska unionen. Dessutom har företagen inom branschen ett stort ansvar i detta arbete, säger minister Harakka.Ministrarna lade fram ett initiativ om utveckling av cyberkapaciteterna i hela EU.– Vi måste skydda kritisk infrastruktur, såsom våra kommunikationsnät, mot attacker och vi gör vårt yttersta för att lyckas med det. Vi vill stödja våra egna cybersäkerhetsföretags spetskompetens, men också på bred front stärka informationssäkerheten inom den övriga företagssektorn, konstaterar minister Harakka.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i ett informellt toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike den 10 och 11 mars. Stats- och regeringscheferna ska behandla Rysslands militära invasion av Ukraina, stärkandet av unionens försvarsförmåga, minskat energiberoende och uppbyggnaden av en starkare ekonomisk grund.Vid toppmötet kommer man att godkänna den så kallade Versaillesdeklarationen, som bland annat betonar ökade investeringar i Europas försvar och kapaciteter. Under mötet diskuteras också Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om EU-medlemskap och den fortsatta behandlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi