NordenBladet — I ett projekt som har beställts av miljöministeriet utreds kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden. Bakom arbetet ligger Dasguptas rapport som publicerades i fjol och som öppnade diskussionen om de ekonomiska dimensionerna i anslutning till naturen. I Dasguptas rapport hävdas det att mänskligheten och ekonomin är beroende av de tjänster naturen tillhandahåller och att naturen bör ses som en form av kapital vid sidan av det ekonomiska och sociala kapitalet.I projektet utreds det vilka av förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport som är väsentliga för Finland och vilka ändringar som behövs till exempel i statsfinanserna för att bättre beakta konsekvenserna för naturen. Till de åtgärder som föreslås i rapporten hör bland annat naturskydd, restaurering, ändring av konsumtionsvanor, ändring av produktionsteknik, handelspolitiska åtgärder, beskattning som främjar naturvården, åtgärder som stävjar befolkningstillväxten, avskaffning av stöd som är skadliga för naturen, redovisning av ekosystemen inklusive ändring av ekonomiska indikatorer samt institutionella förändringar till exempel i fråga om finansmarknaden och utbildningen.”Ekonomisk hållbarhet är inte möjligt utan ekologisk hållbarhet. Varje lag, förordning och budgetbeslut som görs under de närmaste åren ska vara i linje med de ekologiska ramvillkoren. Den utredning som nu inleds är en del av en process där vi fastställer miljöns gränser inom politiken”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Ekonomiskt perspektiv på förlusten av biologisk mångfaldI Finland har det bedrivits mycket naturvetenskaplig forskning om den biologiska mångfalden och förlusten av biologisk mångfald, men det ekonomiska perspektivet har utnyttjats endast i liten utsträckning. Det projekt som nu inleds behandlar kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden och ökar förståelsen för dem. Målet är att utreda bland annat vilka frågor som hänför sig till lösningar för förlusten av biologisk mångfald som är de viktigaste för Finlands ekonomi och vilka konsekvenser den biologiska mångfaldens tillstånd har för ekonomin. Uppmärksamhet fästs också vid hurdana synergier förslagen har med klimatåtgärderna och hur de står i konflikt med varandra.Utredningen ger dessutom information om i vilken mån och på vilket sätt upprätthållandet och tillväxten av naturkapitalet, förebyggandet av förlusten av biologisk mångfald och en hållbar ekonomisk tillväxt kan samordnas. Enligt Dasguptas rapport finns det inget entydigt sätt att mäta och värdera den biologiska mångfalden, och det är därför inte möjligt att sätta ett pris på naturen. Däremot bör man ändra ekonomin och andra samhällsstrukturer så att olägenheterna för naturen minskar och nyttan ökar.Utredningen leds av en utredningsgrupp bestående av tre forskare vid Naturresursinstitutet. Ansvarig forskare är forskningsprofessor Eija Pouta (värdering av ekosystemtjänster). Till gruppen hör också specialforskare Antti Iho (miljöekonomiska styrmedel) och forskningsprofessor Juha Hiedanpää (politiken för biologisk mångfald). Till stöd för projektet sammanställs en tvärvetenskaplig vetenskapspanel som bedömer förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport i Finland. Suomalainen Tiedeakatemia stöder arbetet med att sammanställa vetenskapspanelen. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den första ansökningsomgången för understöden för energiinvesteringar inom Finlands plan för återhämtning och resiliens kom det in 86 ansökningar till tidsfristen den 4 mars 2022. Investeringsstödet är avsett för framtida energilösningar med syftet att främja bland annat koldioxidneutraliteten och konkurrenskraften. Totalt söktes 1,65 miljarder euro.De planerade investeringarna hänför sig bland annat till överföring av el, väte och fjärrvärme, sol- och vindkraft, biogas, väte, elektrifiering av industriprocesser och energieffektivitet. Projekten genomförs på olika håll i Finland.  ”Det stora intresset för energiinvestering tyder på att takten för den gröna omställningen kommer att öka inom industrin och energisektorn. Man vill nu snabbt bli av med den fossila ekonomin. Investeringarna bidrar dessutom till att utveckla försörjningsberedskapen för energin i Finland”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. De första stödbesluten fattas våren 2022Regeringen har reserverat sammanlagt 520 miljoner euro för energiinvesteringar inom Finlands program för hållbar tillväxt. Ansökningarna behandlas vid arbets- och näringsministeriet. Målet är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022.Stödet beviljas på basis av en helhetsbedömning och en jämförelse av projekten där till exempel nyhetsvärdet med den teknik som ingår i projekten bedöms. Vid bedömningen beaktas ocksåenergi- och utsläppsverkningar kostnadseffektivitet projektets genomförbarhetteknikens eller projektets reproducerbarhet  övriga konsekvenserAnsökningarna ska också följa principen ”inte orsaka betydande skada”, vilket innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada med tanke på miljömålen.
Projekt som omfattar mindre än 5 miljoner euro beviljas normala energistödAnsökan var avsedd för stora projekt med investeringskostnader på över 5 miljoner euro. Ansökan gällde inte de små projekt (under 5 mn euro) som behandlas via den normala ansökan om energistöd. För dessa projekt för förnybar energi och energieffektivitet kan man fortfarande söka energistöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi