NordenBladet — Världens länder sammanträder i Genève 14.3–29.3 för att förhandla om nya mål i FN:s konvention om biologisk mångfald. Målen ska syfta till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra den biologiska mångfaldens tillstånd. Målen ska slås fast vid partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald COP15 på hösten.I Genève ordnas tre tjänstemannamöten: en öppen arbetsgrupp, en forskningsteknisk arbetsgrupp och en grupp som ska bereda genomförandet. Från Finland deltar en delegation på 26 personer som följer mötena både på distans och på plats i Genève. I delegationen ingår förutom tjänstemän och sakkunniga också företrädare för civilsamhällesorganisationer och unga.Finland deltar i förhandlingarna som en del av Europeiska unionen. Finlands och EU:s målsättning är att fastställa ambitiösa, kvantitativa och omfattande mål som införs i den nationella lagstiftningen och de nationella strategierna och handlingsprogrammen. Finland och EU betonar att alla länder bär ett lika stort ansvar för att uppnå målen.”Det krävs åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald just nu, och genom internationella överenskommelser kan vi åstadkomma sådana åtgärder. Den biologiska mångfalden ska vara en del av allt beslutsfattande på alla samhällsnivåer. Delaktighet är särskilt viktigt för oss i Finland. Vi vill att företag, urfolk, kvinnor, flickor och unga ska få sina röster hörda i de nya målen som uppställs för tiden efter 2020”, säger miljörådet och Finlands chefsförhandlare Marina von Weissenberg.EU:s gemensamma ståndpunkter används vid förhandlingarna med den öppna arbetsgruppen och den arbetsgrupp som bereder genomförandet. Den öppna arbetsgruppen förhandlar om målsättningar som syftar till att stärka skyddet och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt om digital sekvensinformation och fördelningen av nyttan av genetiska resurser. Den arbetsgrupp som bereder genomförandet ska förhandla om bland annat finansiering, nya åtgärder och integrering av biologisk mångfald inom olika sektorer. Finland påverkar direkt i den forskningstekniska arbetsgruppen där man diskuterar om bland annat mätare för att följa upp uppnåendet av målen, jordmånen, skyddet av haven samt effekterna av biologisk mångfald och hälsa. Relationerna mellan covid-19-pandemin och naturen är också ett av den forskningstekniska arbetsgruppens teman, och Marina von Weissenberg från miljöministeriet är ordförande för en kontaktgrupp som behandlar temat och som arbetar under den forskningstekniska arbetsgruppen.De globala naturmålen fastställs på höstenFörhandlingarna kulminerar i augusti–september när de nya målen för tiden efter 2020 godkänns i den andra fasen av den 15:e partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP-15.2). Partskonferensen äger rum i Kunming i Kina. De nya målen baserar sig på vetenskapliga bedömningar av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC och Internationella naturvårdsunionen IUCN.Förhandlingarna har fyra centrala mål som ska nås före 2050: skydd av hav, markområden och arter, främjande av hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, nyttjande av genetiska resurser och en rättvis fördelning av nyttan av dem samt finansiering och integrering av den biologiska mångfalden som en del av all politik och hela samhället.  De två första målen ingår också i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald. I Kunming avtalas det dessutom om 21 mål som ska styra verksamheten samt om mellansteg med vilka man följer hur målen framskrider. Målens bakre gräns är 2030, det vill säga samma år som för EU:s strategi för biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rikliga regn och smältvatten orsakar tidvis överströmning i reningssystemen för avloppsvatten. Överströmning vid en pumpstation eller omkörning förbi reningsverk uppstår när dagvatten som oavsiktligen kommer in i avlopp i dåligt skick orsakar stora strömningar som överstiger den hydrauliska kapaciteten. Läckor kan medföra betydande lokala risker för miljön och människors hälsa, konstateras det i en rapport som publicerades den 14 mars.I projektet undersöktes sporadiska utsläpp och gavs rekommendationer för att förebygga utsläppenSyftet med projektet, som genomfördes av Finlands miljöcentral, Statens tekniska forskningscentral och Institutet för hälsa och välfärd, var att främja beredskapen inför överströmningar och omkörningar samt hanteringen av hälso- och miljörisker. Med hjälp av tillräcklig bakgrundsinformation är det möjligt att ge rekommendationer för framtida åtgärder som syftar till att förebygga sporadiska utsläpp och för att utveckla lagstiftningen.De miljö- och hälsorisker som orsakas av sporadiska utsläpp kan minskas genom att man lokaliserar utsläppskällan, samlar in mätuppgifter och lagrar dem i riksomfattande datasystem. På så sätt får man information om läckagen och de skador läckagen orsakar, vilket gör det möjligt att utreda hur dessa situationer kan hanteras och minskas på lång sikt. Genom att man gör lagstiftningen klarare blir det möjligt att ha ett flexibelt samarbete mellan myndigheter, aktörer samt experter på informationshantering när olika situationer ska hanteras.”Sporadiska utsläpp, och de risker utsläppen medför, ökar i och med de ökade regnmängder som orsakas av klimatförändringen. Det bör skapas en beredskap för det här genom att sanera avloppsnäten, förbättra informationshanteringen och förbättra dagvattenhanteringen”, säger gruppchef Jyrki Laitinen från Finlands miljöcentral.Information hjälper oss att förbereda oss inför framtidenDet finns tills vidare mycket få uppgifter om vattenkvaliteten vid överströmning i avloppsnäten. Detta är förståeligt, eftersom avloppsvattnet späds ut i varierande grad, till exempel vid överströmning på grund av hårda regn och smältvatten efter snöfall.Överströmning i avloppsnäten och omkörningar förbi reningsverk registreras i de riksomfattande datasystemen, och vattentjänstverken har dessutom egna uppföljningssystem. Det finns emellertid ingen samlad information om tidpunkterna för överströmningarna, hur länge de varar och hurdan vattnets kvalitet är. De risker som de näringsämnen och skadliga ämnen som ingår i de sporadiska utsläppen innebär för miljön samt de risker för människors hälsa som mikrobiologisk förorening medför beror i hög grad på förhållandena i det mottagande vattendraget och på hur känsligt vattendraget är. Sporadiska utsläpp av avloppsvatten kan medföra risk för infektioner, till exempel om människor simmar i ett vattendrag där det skett utsläpp.Publikationen om vilken betydelse och vilka konsekvenser sporadiska utsläpp av kommunalt avloppsvatten från tätbebyggelse har i mottagande vattendrag genomfördes som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi