NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Bryssel den 17 mars för att diskutera EU:s 55 %-paket, EU:s batteriförordning och EU:s förordning om avskogning. Miljö- och klimatminister Emma Kari företräder Finland vid mötet.I ministrarnas principdiskussion behandlas de delar av 55 %-paketet vars beredning ankommer på miljörådet (utsläppshandelsdirektivet, ändring av utsläppshandelsdirektivet vad gäller luftfarten, förordningen om ansvarsfördelning, LULUCF-förordningen, förordningen om CO2-gränsvärden för person- och paketbilar och förordningen om samhällsfaciliteten för klimatåtgärder). Förhandlingarna om paketet har intensifierats och Frankrike har som mål att åstadkomma en allmän riktlinje om förslagen i juni. ”Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald syns redan nu i människans vardag runt om i världen. Det är viktigt att EU, med hjälp av paketet, uppnår sitt mål att minska utsläppen med minst 55 procent. Kriget i Ukraina understryker behovet av att påskynda den gröna omställningen och avstå från fossila importerade bränslen i hela Europa. I detta arbete har 55 %-paketet en central roll”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.”Utvidgningen av utsläppshandeln till att omfatta separat uppvärmning av byggnader och vägtrafik samt de sociala konsekvenserna av detta är helt klart sådana frågor som kräver mer arbete och att vi överväger olika alternativ”, fortsätter minister Kari.    Ett av målen med mötet är också att fastställa en allmän riktlinje om EU:s batteriförordning, genom vilken man strävar efter att främja en sådan ekonomi i fråga om batterimaterial som överensstämmer med den cirkulära ekonomin. Finland anser att det är viktigt att uppnå en allmän riktlinje. Finland anser att förslaget till förordning allmänt taget är bra och kan förordas.I och med den nya batteriförordningen ska batteriindustrin fästa allt större vikt vid de miljökonsekvenser som uppstår under hela batteriets livscykel. Det inbegriper allt från batteriernas råvaror och deras skadliga inverkan till återvinning av batterierna och deras klimatpåverkan. Detta gör den finländska batteriindustrin konkurrenskraftigare och minskar miljöolägenheterna från batterier. Om man lyckas fastslå en allmän riktlinje är följande steg en förhandlingsomgång med Europaparlamentet för att sammanställa den slutliga förordningen.Miljörådet diskuterar också kommissionens förslag till förordning om tillhandahållande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Europeiska kommissionen lade fram ett förordningsförslag om avskogning i november 2021. Finland har förbundit sig till målet att stoppa den globala avskogningen senast 2030. De nuvarande åtgärderna har inte räckt till för att stoppa avskogningen, och därför behövs ytterligare åtgärder. Finland anser det vara viktigt att förslaget är konsekvent i förhållande till EU:s övriga initiativ som gäller skogar och den gällande regleringen. För att skogsarealen ska bevaras är det viktigt att den mångsidiga ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan som skogarna tillhandahåller identifieras och värdesätts både nationellt och globalt.Miljörådet 17.3

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets finanspolitiska ministerutskott beslutade vid sitt möte den 16 mars 2022 att förorda planen att förnya statsrådets lokaler.Statsrådsborgen och ämbetsbyggnaden på Kyrkogatan 14 börjar vara så gamla att de kräver renovering. Avsikten är att fastigheterna ska renoveras grundligt. Samtidigt ersätts flygeln på Statsrådsborgens innergård med en större byggnad. Flygeln på innergården färdigställdes 1900 för att användas som senatens tryckeri. Avsikten är också att renovera paviljongbyggnaden på Kyrkogatan 12 i statsrådskvarteret (kvarteret mellan Kyrkogatan och Regeringsgatan).Samtidigt samlas statsrådets och ministeriernas verksamhet i omedelbar närhet av dessa två kvarter. Det är således möjligt avstå från en del av ministeriernas nuvarande byggnader.I Statsrådsborgens kvarter byggs nya gemensamma mötesrum, och ingångarna till alla byggnader görs tillgängliga. Även byggnadernas säkerhetsnivå förbättras. Vid reparations- och ändringsarbetena beaktas kvarterens betydande kulturhistoriska värden.Projektet bereds i samarbete med Senatfastigheter och Museiverket, och i planläggningsärenden även i samarbete med Helsingfors stad. Nybyggnaden förutsätter ändring av detaljplanen. Det krävs också budgetbehandling och flera behandlingsomgångar exempelvis i statsrådets finansutskott för att planen ska kunna genomföras.Vid planeringen av helheten har man granskat olika kombinationer av grundlig renovering och nybygge. Det förordade alternativet förverkligar bäst de mål som uppställts för projektet.Flera fördelar för verksamheten som målProjektet påverkar inte ministeriernas administrativa strukturer, utan det handlar om att utveckla statsrådets lokaler. Målet är att stödja statsrådets och ministeriernas verksamhet med enhetligare, moderna och säkra lokaler. Lokalerna ska möjliggöra mer kollektivt samarbete med regeringen och utveckling av ministeriernas arbetssätt. Reformen har också betydande fördelar med tanke på hållbar utveckling, energibesparingar och minskade utsläpp. Dessutom blir inomhusklimatet bättre och användningen av lokalerna effektivare.Projektet omfattar flera byggnader och entreprenader. Enligt en preliminär uppskattning uppgår bygg- och renoveringsinvesteringarna till cirka 290 miljoner euro. Avsikten är också att avstå från en del av de lokaler som för närvarande används av statsrådet. Försäljningspriserna för dessa lokaler uppskattas uppgå till cirka 140 miljoner euro. Investeringen beräknas öka statsrådets hyresutgifter med cirka 9 miljoner euro per år.Enligt planerna ska byggandet ske i flera etapper. Målet är att inleda byggnadsarbetena 2023 och slutföra projektet 2029. Investeringen har betydande sysselsättningseffekter 2023–2029.Förvaltningskvarteren är kulturhistoriskt värdefulla och tillhör statens viktigaste kulturarv. Projektet ska trygga en fortsatt användning av kvarteren och byggnaderna för de ändamål som de ursprungligen varit avsedda för. Statsrådsborgens, dåvarande Senatshusets, huvudbyggnad uppfördes för senaten för Finland 1822. Byggnaden döptes om till Statsrådsborgen efter att Finland blev självständigt, år 1918. Den senaste grundliga renoveringen av byggnaden inleddes 1974 och slutfördes 1996.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas finansministrar nådde tisdagen den 15 mars en överenskommelse i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet i Bryssel.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid förebygger en ökning av utsläppen även utanför EUVid rådets möte nåddes en politisk överenskommelse om Europeiska kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det klimatpolitiska 55 %-paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol och med hjälp av vilket man fullbordar de mål att minska växthusgasutsläppen och främja EU:s övergång till ett klimatneutralt samhälle före 2050. Syftet med gränsjusteringsmekanism för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktionen förflyttas bort från EU till länder med lägre miljölagstiftning då nivån på klimatåtgärderna inom EU höjs. Avsikten är också att främja allmän prissättning av kol och starkare klimatåtgärder i tredjeländer samt att komplettera EU:s befintliga regler för prissättning av kol, i synnerhet EU:s utsläppshandelssystem. Genom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid införs en likadan avgift för vissa produkter från länder utanför EU som för motsvarande produkter som tillverkas inom EU i EU:s utsläppshandel. Mekanismen ska gälla fem produktgrupper, dvs. cement, stål och järn, aluminium, gödselmedel och el. Den centrala utgångspunkten för planeringen av mekanismen är full kompatibilitet med Världshandelsorganisationen WTO:s regler och EU:s övriga internationella åtaganden. Avsikten är också att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska vara en av EU:s tre nya egna medel, om vilka Europeiska kommissionen lade fram ett separat förslag den 22 december 2010. Det förslag till förordning som antogs vid mötet innehåller ändringar i det ursprungliga förslaget till förordning som lades fram i juli 2021. De viktigaste ändringarna gäller mekanismens förvaltningsmodell, där myndighetsuppgifterna har överförts från medlemsstatsnivå till EU-nivå.  De förberedelser som hänför sig till den första genomförandefasen av förordningsförslaget ska slutföras före utgången av 2022, eftersom förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2023.  

Källa: Valtioneuvosto.fi