NordenBladet — Den 18 mars 2022 inledde inrikesministeriet en utredning om användningen av fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. I samband med ändringen av de lagar som gäller polisen och som hänför sig till EU:s förordning om identitetskort förutsatte riksdagen att en utredning görs.Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om identitetskort, passlagen, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och utlänningslagen lämnades till riksdagen i november 2020. Lagändringarna gällde delvis EU:s förordning om identitetskort och delvis nationella ändringsbehov. EU:s förordning om identitetskort förutsätter att också den som ansöker om ett identitetskort lämnar fingeravtryck, men medlemsstaterna får själva bestämma om fingeravtrycken ska lagras i ett register.I den regeringsproposition som överlämnades till riksdagen föreslogs det att man i identitetskortsregistret, på samma sätt som i passregistret, utöver ansiktsbild ska lagra fingeravtryck, som hör till biometriska kännetecken. I propositionen ingick också en ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som gjorde det möjligt att använda fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för identifiering av både den som ansöker om pass och den som ansöker om identitetskort. Utöver detta kan fingeravtrycksuppgifter för närvarande endast användas för identifiering av ett offer som blivit oidentifierat.Förvaltningsutskottet ansåg i sitt betänkande i samband med lagändringarna att det är viktigt att fingeravtrycken i passregistret eller identitetskortsregistret också kan användas för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. Med detta kan enligt utskottet i praktiken avses till exempel utredning av grovt sexualbrott mot en person i utsatt ställning och brott mot liv i anslutning till det.Utredningen kartlägger de rättsliga villkoren och andra förutsättningar för användningen av fingeravtrycksuppgifter. Avsikten är att utredningen ska bli klar för behandling i förvaltningsutskottet före ingången av höstsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Spaniens återhämtningsplan fokuserar på grön omställning och digitalisering som också hör till Finlands prioriterade områden. En företagsdelegation som leds av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Madrid den 20–23 mars för att främja samarbetet mellan Finland och Spanien.Spanien är den fjärde största ekonomin i EU och landets ekonomiska tillväxt förväntas klart ligga över EU:s medeltal i år. Spanien är också en av de största mottagarna när det gäller EU:s återhämtningspaket. Merparten av medlen går till grön omställning och digitalisering. Dessa sektorer har varit aktuella redan en längre tid, men det förändrade säkerhetsläget i Europa har gjort dem rentav kritiska: fungerande digitala tjänster och förmåga att motarbeta cyberattacker, minskat energiberoende och ersättande av fossila energikällor med gröna lösningar är allt viktigare i dagens läge. Ambitionen med de olika reformerna och offentliga investeringarna i Spaniens återhämtningsplan är imponerande och kräver innovativa lösningar.Finländska företags intresse för Spanien håller på att öka, och förutom covid-19-tiden har handeln mellan länderna växt i jämn takt. Finländska företag har för närvarande omkring 250 dotterbolag eller lokala partner i Spanien.  “I samarbetet mellan ländernas näringsliv och innovationsverksamhet finns mycket tillväxtpotential. De finländska företag som deltar i Spanienresan representerar spetskompetens inom grön omställning och digitalisering. Jag är övertygad om att mötena med de spanska beslutsfattarna ger fart åt företagssamarbetet mellan våra länder”, säger minister Skinnari.Minister Skinnari ska träffa representanter för Spaniens regering och näringsliv. På de politiska mötena diskuterar deltagarna också frågor som just nu är aktuella i Europa.  Minister Skinnari ska bland annat möta Spaniens minister för ekologisk omställning Teresa Ribera, ministern för industri, handel och turism María Reyes Maroto och  statssekreteraren för utrikes- och säkerhetspolitiken vid Spaniens utrikesministerium Ángeles Moreno Bau. I diskussionen med Moreno Bau tas också upp det aktuella säkerhetsläget i Europa. I besöket deltar 14 finländska företag med kunnande om bland annat olika digitala lösningar, såsom artificiell intelligens och kvantteknik, energioptimering, grönt byggande och avfallshantering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.I en undersökning som gjorts av Labore, Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral utreddes bland annat hur vanligt det är med arbetslöshet på deltid samt vilka arbetskarriärer de som rör sig på gränssnittet mellan sysselsättning och arbetslöshet har samt hur väl servicesystemet fungerar. Av undersökningen framgick att delvis arbetslösa får sämre arbets- och näringsservice än arbetslösa arbetssökande. I lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete upptäcktes även nu samma problem som framkommit i tidigare undersökningar.I undersökningen utnyttjades både mångsidigt registermaterial och eget enkätmaterial som riktats till arbetslösa, arbets- och näringsexperter och arbetsgivare.Perioderna med jämkad förmån slutar ofta med heltidssysselsättning, byråkratifällorna har delvis åtgärdatsUtifrån en analys av registermaterialet har användningen av jämkade förmåner ökat i alla arbetstagargrupper. De förmånsperioder som börjar med både jämkad förmån och full dagpenning, och under vilka man övergår till jämkad förmån, slutar ofta med heltidssysselsättning. Övergången från perioder med jämkad förmån till heltidssysselsättning är emellertid kortvarig.Man har delvis lyckats undanröja byråkratifällorna, eftersom dröjsmålen i utbetalningen av de jämkade arbetslöshetsförmånerna har förkortats efter reformerna baserat på registeruppgifterna. Utifrån enkätmaterialet anses det fortfarande att det finns byråkrati- och informationsfällor i systemet med utkomstskydd för arbetslösa och att de minskar viljan att ta emot deltidsarbete eller tillfälligt arbete under tiden för jobbsökningen. Dessutom blir arbets- och näringsbyrån tvungen att ha en roll i informationsförmedlingen som är större än arbets- och näringsbyråns uppgiftsfält i fråga om att erbjuda deltidsarbete.Delvis arbetslösa får mindre service än helt arbetslösaEnligt en enkät bland sakkunniga inom arbets- och näringsservice har delvis arbetslösa arbetssökande fått mindre arbets- och näringsservice än helt arbetslösa. Utnyttjandet av arbets- och näringsservicen har begränsats av brist på resurser, av att de riktas helt till arbetslösa samt av tolkningspraxis för tillgången till tjänster. En delfaktor i hur bra servicesystemet fungerar är också hur bra arbetserbjudandena fungerar och hur effektiva de är. Vid bedömningen av hur vanligt det är att arbetserbjudanden används på olika typer av arbetsplatser framgick det att det fanns relativt sett fler arbetserbjudanden om deltidsjobb och om jobb med en längd som understiger ett år.Enligt arbetsgivarenkäten känner en del arbetsgivare inte alls till lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete. Dessutom har en del arbetsgivare svårt att tolka lagstiftningen till exempel i situationer som gäller fördelningen av mertidsarbete. Samma problem har identifierats också i tidigare bedömningar.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi