NordenBladet — Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen har Rysslands invasion av Ukraina förändrat vår säkerhetsmiljö på ett bestående sätt. Situationen återspeglas också i finländarnas trygghetskänsla, Finlands egna säkerhetslösningar och polisens verksamhet.- Säkerheten inte längre kategoriskt kan indelas i yttre och inre säkerhet. – Informationspåverkan och hot av olika grad, provocerade demonstrationer, skadegörelse, utnyttjande av människor i sårbar ställning, instrumentalisering av invandring, kringgående av sanktioner, cyberattacker eller terrordåd kan vara redskap för statlig påverkan på samma sätt som vapenmakt. Detta konstaterade Kolehmainen i sitt tal i samband med att de poliserna avgav sin ed vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors fredagen den 3 juni 2022.Kännetecknande för hybridhoten är enligt Kolehmainen att de är osymmetriska åtgärder med en medvetet dold avsikt och att de kanske inriktas på områden där ansvaret för motåtgärderna inte är helt klart. I cyberomgivningen rör sig brott, brottslingar och vinning av brott med ljusets hastighet över riksgränserna. – För att kunna se och förstå helheten krävs effektiverad uppföljning och en gemensam lägesbild. De administrativa gränserna får inte utgöra ett hinder för detta, sade han. Polisen och försvarsmakten har mycket gemensamtDetsamma gäller utvecklingen av den gemensamma prestationsförmågan. Polisen har till exempel med försvarsmakten skapat ett fältledningssystem och utvecklat de obemannade luftfartygens försvarsförmåga. – Även om gränserna mellan inre och yttre säkerhetshot har blivit oklarare bestämmer lagstiftningen hur vi reagerar på hoten. I inlandet i Finland är polisen så gott som den enda behöriga myndigheten före egentliga identifierbara militära åtgärder när det gäller ovannämnda kriminella företeelser. Ju längre det räcker innan åtgärderna tolkas som militära, desto längre handlar det om inre säkerhet där polisen i första hand är behörig myndighet.I och med reformen av bestämmelserna om handräckning kan polisen begära militär hjälp i allvarliga situationer som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. – Vi har dessutom föreslagit för inrikesministeriet att informationsanskaffningen som gäller hot mot den inre säkerheten ska effektiveras och behovet av polisens reserv ytterligare redas ut. På detta sätt skulle vi öka samhällets resiliens särskilt under den så kallade gråa perioden innan de befogenheter som fastställts i beredskapslagen tas i bruk.Handlingssätten och utrustningen har ändratPolisöverdirektör Kolehmainen berättar att de allvarliga våldsdåden har tvingat polisen att ändra handlingssätten och utrustningen. – Vi har satsat mycket på att säkerställa att den polispatrull som kommer först till platsen har nödvändig information, färdighet och utrustning för alla situationer och på så sätt beredskap att omedelbart stoppa alla typer av farlig verksamhet eller brott som riktas mot människor. Garantin för att detta ska lyckas är en utbildning som uppskattas även internationellt.I egenskap av förundersökningsmyndighet kan polisen dessutom reda ut den verkliga orsaken bakom en viss gärning. Polisen har befogenheter enligt polislagen och tvångsmedelslagen, till exempel hemliga metoder för inhämtande av information.Den etiska eden ordnades som hybridevenemangPolisens edsavläggelse ordnades fredagen den 3 juni 2022 undantagsvis som ett hybridevenemang. En del av edsavläggarna befann sig i Polisyrkeshögskolans lokaler, medan andra deltog i lokala evenemang som polisinrättningarna ordnade i sina lokaler. Eden avgavs med hjälp av en fjärruppkoppling.Syftet med den etiska eden är att hjälpa poliserna att i ännu högre grad förstå och tillägna sig de värderingar och goda handlingssätt som förväntas av polisen i Finland. Eden är inte juridiskt bindande, men med eden vill man betona ansvaret i polisyrket. Poliser som avger den etiska eden lovar bland annat att respektera varje individs människovärde och rättigheter samt uppträda hederligt och hjälpsamt.
Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen har Rysslands invasion av Ukraina förändrat vår säkerhetsmiljö på ett bestående sätt. Situationen återspeglas också i finländarnas trygghetskänsla, Finlands egna säkerhetslösningar och polisens verksamhet.
– Säkerheten inte längre kategoriskt kan indelas i yttre och inre säkerhet.
– Informationspåverkan och hot av olika grad, provocerade demonstrationer, skadegörelse, utnyttjande av människor i sårbar ställning, instrumentalisering av invandring, kringgående av sanktioner, cyberattacker eller terrordåd kan vara redskap för statlig påverkan på samma sätt som vapenmakt.
Detta konstaterade Kolehmainen i sitt tal i samband med att de poliserna avgav sin ed vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors fredagen den 3 juni 2022.
Kännetecknande för hybridhoten är enligt Kolehmainen att de är osymmetriska åtgärder med en medvetet dold avsikt och att de kanske inriktas på områden där ansvaret för motåtgärderna inte är helt klart. I cyberomgivningen rör sig brott, brottslingar och vinning av brott med ljusets hastighet över riksgränserna.
– För att kunna se och förstå helheten krävs effektiverad uppföljning och en gemensam lägesbild. De administrativa gränserna får inte utgöra ett hinder för detta, sade han.
Polisen och försvarsmakten har mycket gemensamt
Detsamma gäller utvecklingen av den gemensamma prestationsförmågan. Polisen har till exempel med försvarsmakten skapat ett fältledningssystem och utvecklat de obemannade luftfartygens försvarsförmåga.
– Även om gränserna mellan inre och yttre säkerhetshot har blivit oklarare bestämmer lagstiftningen hur vi reagerar på hoten. I inlandet i Finland är polisen så gott som den enda behöriga myndigheten före egentliga identifierbara militära åtgärder när det gäller ovannämnda kriminella företeelser.
Ju längre det räcker innan åtgärderna tolkas som militära, desto längre handlar det om inre säkerhet där polisen i första hand är behörig myndighet.
I och med reformen av bestämmelserna om handräckning kan polisen begära militär hjälp i allvarliga situationer som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
– Vi har dessutom föreslagit för inrikesministeriet att informationsanskaffningen som gäller hot mot den inre säkerheten ska effektiveras och behovet av polisens reserv ytterligare redas ut. På detta sätt skulle vi öka samhällets resiliens särskilt under den så kallade gråa perioden innan de befogenheter som fastställts i beredskapslagen tas i bruk.
Handlingssätten och utrustningen har ändrat
Polisöverdirektör Kolehmainen berättar att de allvarliga våldsdåden har tvingat polisen att ändra handlingssätten och utrustningen.
– Vi har satsat mycket på att säkerställa att den polispatrull som kommer först till platsen har nödvändig information, färdighet och utrustning för alla situationer och på så sätt beredskap att omedelbart stoppa alla typer av farlig verksamhet eller brott som riktas mot människor. Garantin för att detta ska lyckas är en utbildning som uppskattas även internationellt.
I egenskap av förundersökningsmyndighet kan polisen dessutom reda ut den verkliga orsaken bakom en viss gärning. Polisen har befogenheter enligt polislagen och tvångsmedelslagen, till exempel hemliga metoder för inhämtande av information.
Den etiska eden ordnades som hybridevenemang
Polisens edsavläggelse ordnades fredagen den 3 juni 2022 undantagsvis som ett hybridevenemang. En del av edsavläggarna befann sig i Polisyrkeshögskolans lokaler, medan andra deltog i lokala evenemang som polisinrättningarna ordnade i sina lokaler. Eden avgavs med hjälp av en fjärruppkoppling.
Syftet med den etiska eden är att hjälpa poliserna att i ännu högre grad förstå och tillägna sig de värderingar och goda handlingssätt som förväntas av polisen i Finland. Eden är inte juridiskt bindande, men med eden vill man betona ansvaret i polisyrket. Poliser som avger den etiska eden lovar bland annat att respektera varje individs människovärde och rättigheter samt uppträda hederligt och hjälpsamt.
]]>
Källa: Poliisi.fi
