”Vi vill uppmuntra dem som äger bostadsbyggnader att renovera sina byggnader så att de blir mycket energieffektiva och att producera mer förnybar energi, till exempel med solpaneler. Målet är att minska klimatutsläppen från boende. I och med understöden får allt fler ekonomisk möjlighet att förbättra energieffektiviteten i det egna hemmet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
I utkastet till förordning föreslås att understöd ska kunna sökas av höghus- och radhusbolag, av samfund som äger hyresbostäder och bostadsrättsbostäder som finansierats med statligt stöd och som beviljas räntestödslån för ombyggnad samt av ägare till egnahemshus och parhus.
Understöd kan beviljas till ett belopp av flera tusen euro per bostad
Understöd kan beviljas för högst 20 procent av kostnaderna för renoveringsarbetet utan mervärdesskatt. Alla kostnader för renoveringsprojektet kan räknas in i de totala kostnaderna. Också planeringskostnader samt kostnader för till exempel reglering och balansering av systemen räknas som en del av kostnaderna för renoveringsarbetet.
Det enda kravet är att det i slutet av renoveringsprojektet kan påvisas att byggnadens energiprestanda har förbättrats tillräckligt för att understödet ska kunna beviljas.
Ett höghus eller radhus som renoveras så att det blir minst 20 procent mer energieffektivt än vad de gällande bestämmelserna förutsätter kan få understöd till ett belopp av upp till 4 000 euro per bostad. Motsvarande understöd kan beviljas för ett egnahemshus eller parhus som renoveras så att det blir minst 30 procent mer energieffektivt än vad de gällande bestämmelserna förutsätter. Understöd kan beviljas till ett belopp av upp till 6 000 euro per bostad, när byggnaden renoveras så att den blir en nära-nollenergibyggnad.
De som har anslutit sig till det frivilliga energieffektivitetsavtalet för fastighetssektorn får 200 euro mer i understöd per bostad, dock högst 25 procent av projektets kostnader utan mervärdesskatt.
Understödet gäller alla slags lösningar
Understöd kan beviljas för renoveringsprojekt för bostadsbyggnader där syftet är att förbättra energieffektiviteten till den nivå som krävs för understöd. Byggnadernas energiprestanda kan förbättras med vilken lösning som helst, till exempel genom att man förbättrar byggnadens isolering, installerar solpaneler eller frångår oljeuppvärmning.
”Målet är också att samla in information om med vilka lösningar man vill och kan förbättra byggnadernas energiprestanda. Vi hoppas att understöden ska skapa nya innovationer om hur byggnader kan renoveras så att de blir så energieffektiva som möjligt till rimliga kostnader”, berättar minister Mikkonen.
Den som ansöker om understöd ska lägga fram en plan som undertecknats av en yrkesutbildad person inom byggbranschen och en kostnadskalkyl över de åtgärder som ska förbättra byggnadens energiprestanda åtminstone till den nivå som förutsätts för understöd.
Hur mycket energieffektiviteten förbättras kommer man att beräkna genom att jämföra energieffektiviteten efter renoveringsprojektet med den nivå som gällde vid tidpunkten för när byggnaden uppfördes eller när användningsändamålet senast ändrades. Att energiprestandan höjts ska påvisas genom ett energicertifikat.
Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Understöd kan beviljas för de planeringskostnader för renoveringsprojekt som uppstått från och med den 1 oktober 2019 och för renoveringskostnader som uppkommer från och med den 1 januari 2020. Ansökan om understöd och tillhörande bilagor ska lämnas till ARA innan renoveringen inleds.
Utlåtanden om utkastet till förordning kan lämnas i webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 22.11.2019.
Mer information:
Jyrki Kauppinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 122, jyrki.kauppinen@ym.fi
Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi
Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till förordning om energiunderstöd för bostadsbyggnader. Understöd kan enligt förslaget beviljas för renoveringsprojekt som förbättrar bostadsbyggnaders energiprestanda. Sammanlagt 20 miljoner euro kan beviljas under 2020 och 40 miljoner euro per år under 2021–2022.
