Uppvärmningen av bostads- och servicebyggnader/byggnader som är avsedda för annat än bostadsändamål orsakar årligen 7,8 Mt koldioxidutsläpp, vilket motsvarar ca 17 procent av Finlands nuvarande koldioxidutsläpp (46 Mt CO2).

”Det är fint att vi nu har en heltäckande plan för hur klimatutsläppen från byggnader och boende kan minskas. Att byggnader renoveras så att de blir energieffektiva och att de uppvärms med förnybar energi i stället för fossila energikällor är viktiga åtgärder i arbetet för ett klimatneutralt Finland 2035. Bättre energiprestanda hjälper också till att dämpa ökningen av boendekostnaderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Strategin anger vilka kostnadseffektiva metoder som kan bidra till att göra det befintliga byggnadsbeståndet mycket energieffektivt och koldioxidsnålt fram till 2050. I strategin presenteras en översikt över byggnadsbeståndet i Finland, målen när det gäller energiprestanda, kostnadseffektiva reparationsåtgärder och hur de finansieras samt politikåtgärder för att främja renoveringen av byggnader så att de blir energieffektiva, och i fråga om uppvärmningen även koldioxidsnåla.

Strategin är inriktad på befintliga byggnader, eftersom de byggnader som färdigställs 2020 och därefter ska byggas så att de i enlighet med författningarna på området är mycket energieffektiva och utsläppssnåla, dvs. som nära-nollenergibyggnader.

Bättre energiprestanda, lokallösningar och förnybar energi bidrar till utsläppsminskningar

Att fossila bränslen frångås vid uppvärmning av byggnader och inom elproduktionen kommer enligt strategin att minska utsläppen från befintliga byggnader med 40 procent fram till 2050, jämfört med 2020 års nivå. När energieffektiviteten förbättras minskar utsläppen med sammanlagt 20 procent, och en utsläppsminskning på 30 procent kan uppnås när gamla byggnader tas ur bruk och lokaleffektiviteten förbättras.

Strategin innehåller sammanlagt 85 åtgärder, av vilka 36 redan har genomförts, 16 är under beredning och 33 har getts spridning i form av rekommendationer till myndigheter, fastighetsägare och andra intressegrupper. I strategin beaktas särskilt de byggnader som används av kommunerna och staten, de byggnader som förbrukar mest energi samt de hushåll som har det sämst ställt.

Målet är att andelen nära-nollenergibyggnader ska öka från 10 procent till över 90 procent fram till 2050. De som äger bostadsbyggnader uppmuntras genomföra renoveringar som förbättrar energieffektiviteten, bl.a. med hjälp av energiunderstöd. Åren 2020–2022 kan sammanlagt 100 miljoner euro beviljas i energiunderstöd. Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Strategin innehåller rekommendationer om kostnadseffektiva reparationer och åtgärder som förbättrar energieffektiviteten. Rekommendationerna gäller egnahemshus och parhus, radhus, flervåningshus och byggnader som används för andra ändamål än boende. Det mest kostnads- och materialeffektiva sättet är att förbättra byggnaders energiprestanda i samband med andra grundliga renoveringar. Detta förutsätts också i de krav som meddelades 2013 om att energieffektiviteten ska förbättras i samband med reparationer.

Uppskattningsvis 30 procent av de gamla byggnaderna kommer att tas ur bruk före 2050. Detta beror bland annat på att byggnadsbeståndet blir äldre, befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum och stadsstrukturen blir tätare.

Inom värmeproduktionen kommer användningen av stenkol att upphöra före utgången av 2029. Enligt regeringsprogrammet kommer användningen av fossilolja för uppvärmning att avvecklas fram till början av 2030-talet. Oljeuppvärmning av statliga fastigheter ska frångås redan före 2024. Inför 2021 bereds ett understöd som stöder målet att frångå oljeuppvärmning.

Arbetet följs upp med två års mellanrum

Strategin sträcker sig till 2050 och kommer att uppdateras med 10 års mellanrum. Den första rapporten om hur arbetet framskrider sammanställs 2023, och efter det kommer rapporter att avges vartannat år. I rapporterna följer man bland annat upp förändringarna i fråga om energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.

Strategin kommer också att inbegripa den indikator som tas fram i Finland för att man ska kunna mäta klimatavtrycket. Med hjälp av den ska man inom en nära framtid kunna följa upp utsläppen från omfattande renoveringar. Indikatorn ska tas i bruk och mer detaljerade mål ställas upp när metoden för beräkning av koldioxidavtrycket och utsläppsdatabasen för byggnadsmaterial är i användning.

Uppföljningssystemet ska vara klart senast 2023.

Strategin har beretts i brett samarbete

Strategin har utarbetats inom ramen för olika projekt som miljöministeriet har inlett. En uppföljningsgrupp bestående av företrädare för branschorganisationerna inom fastighets- och byggbranschen och statens ämbetsverk har bidragit med stöd under arbetets gång.

Inom projektet för själva strategin (REMPPA), som administreras av Motiva Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors yrkeshögskola, kartlades byggnadsbeståndets tillstånd, reparationsåtgärder och Finlands politikåtgärder. I Finlands miljöcentrals och VTT:s projekt RetroCheck har det tagits fram indikatorer för omställningen till ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, ett referensscenario för grundliga renoveringar, en färdplan för renoveringar för 2030, 2040 och 2050 samt ett system för uppföljning av och rapportering om grundliga renoveringar.

Det har ordnats två offentliga samrådsmöten om strategin, en separat expertutfrågning och sex workshoppar som ordnats på olika håll i Finland. Experter från sammanlagt uppemot 150 organisationer har deltagit i arbetet.

”Vi har lyckats sammanställa en fungerande och genomförbar strategi i och med att den har beretts öppet, i samarbete med intressegrupper”, säger minister Mikkonen.

Strategin överlämnades i dag, den 10 mars, till EU i enlighet med kraven i direktivet.

Mer information:

Jyrki Kauppinen, byggnadsråd, jyrki.kauppinen@ym.fi, tel. 0295 250 122

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, timo.juurikkala@ym.fi, tel. 040 555 4013

Finlands långsiktiga renoveringsstrategi har färdigställts. Strategin gäller de bostads- och servicebyggnader som uppförts före ingången av 2020. Det finns sammanlagt 1,4 miljoner byggnader av detta slag. Målet med strategin är att från ingången av 2020 minska koldioxidutsläppen från byggnader med 90 procent före 2050. Strategin utgör ett led i genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda, som trädde i kraft 2018.