Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.

Resultatområdet för förvaltning och internationella ärenden svarar bland annat för ärenden som gäller utveckling av ministeriets förvaltning, styrning av miljöförvaltningen, styrning av verksamheten och ekonomin samt ärenden som gäller sammanjämkning av ministeriets multilaterala samarbete, Europeiska unionens yttre förbindelser i miljöfrågor, territoriellt samarbete, det nordiska samarbetet och det bilaterala samarbetet.

Ismo Tiainen är diplomingenjör till utbildningen. Tiainen har arbetat som direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet sedan 2014 och tidigare varit chef för miljöministeriets enhet för internationella ärenden och EU-frågor (2013–2014), chef för gruppen för internationella ärenden (2010–2013) och chef för den grupp som ansvarat för FN-samarbete och annat multilateralt samarbete (2010). Innan Tiainen började arbeta på miljöministeriet innehade han bland annat olika uppgifter vid Finlands miljöcentral.

Tjänsten som direktör för förvaltning och internationella ärenden söktes av 16 personer.

Mer information

Hannele Pokka
kanslichef
0295 250 234
hannele.pokka@ym.fi

Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.

”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Det centrala budskapet i Europeiska kommissionens meddelande är att man bör påskynda åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och se till att verkställandet får större genomslag. Strategins huvudsakliga innehåll omfattar såväl åtgärder för nätverket av naturskyddsområden som åtgärder för ekologisk hållbarhet inom olika sektorer. Målet är att förbättra den ekologiska statusen i olika livsmiljöer på land och i vatten genom ett omfattande restaureringsprogram. I kommissionens meddelande framhålls vikten av samhälleliga strukturomvandlingar. 

”Vi måste ta tag i orsakerna till att mångfalden minskar. Det är viktigt att i all verksamhet sträva efter att minimera eller kompensera de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden. På EU-nivå bör mångfalden beaktas bättre särskilt inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumtionens negativa inverkan på den biologiska mångfalden bör minskas, även utanför EU. När det gäller den inre marknaden måste vi hitta verktyg för att öka den privata sektorns roll i arbetet för biologisk mångfald”, säger minister Mikkonen.

”Den färska utvärderingen av det nationella genomförandet av strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald samt hotbedömningarna av arter och naturtyper i Finland visar att det också återstår en hel del arbete här i hemlandet. Utvärderingen visar dock glädjande nog att Finland för första gången under detta årtionde har goda förutsättningar att vända riktningen när det gäller förlusten av biologisk mångfald och införa ekologiskt hållbara lösningar”, konstaterar minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 ger Europa en tydlig position i de förhandlingar om målen för den biologiska mångfalden efter 2020 som förs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald. Världens länder ska våren 2021 fastställa nya mål för den biologiska mångfalden. De nuvarande målen ses över, eftersom de inte har kunnat uppnås.

”Det är verkligen oroväckande att FN:s konvention om biologisk mångfald inte har verkställts i tillräcklig utsträckning. Det har lett till att naturens tillstånd har försämrats, och dessutom innebär det att det blir svårare att uppnå de globala målen för hållbar utveckling 2030 och klimatmålen. Enligt strategin ska Europa leda med exempel och styra de internationella förhandlingarna om biologisk mångfald in i en ny era. EU:s strategi för biologisk mångfald ligger helt i linje med de slutsatser som antogs under Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd”, säger minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald utgör en del av Den europeiska gröna given (European Green Deal). Den 20 maj publicerade EU dessutom ett meddelande om livsmedelsstrategin Från jord till bord, som också innehåller åtgärder för ökad biologisk mångfald i jordbruksmiljöer.

Mer information: 

Kristiina Niikkonen, miljöråd, kristiina.niikkonen@ym.fi, 0295 250 198
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, 050 348 1406

”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Enligt förslaget ska man vid valet av boende övergå till tidsbundna ordningsnummer och ett riksomfattande kösystem. Systemet upprätthålls av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), och bostadsrättsbolagen väljer ut de boende utifrån de könummer som ARA beviljar. För dem som redan står i kö för en bostad fastställs en skälig övergångsperiod med tanke på övergången till det nya systemet. I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av systemet.

De som bor i bostadsrättsbostäder ska på flera sätt få bättre tillgång till information och möjligheter att påverka. Den information som förmedlas till boendeförvaltningen ska i fortsättningen vara elektroniskt tillgänglig för de boende. Antalet boenderepresentanter i husbolagets styrelse ska enligt förslaget höjas till 40 procent. Samarbetsorganet för de boende och ägaren kan delta i behandlingen av bolagets ärenden, till exempel när det gäller reparations- och finansieringsplanen, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlag. De boende kan också utse en övervakare som övervakar bolagets verksamhet. I lagförslaget föreslås också att det ska inrättas en riksomfattande delegation för bostadsrättsärenden.

Bostadsrättsbolagen ska ges möjlighet att avstå från förlustbringande, underutnyttjade hus och omvandla återstående bostadsrättsavtal till hyreskontrakt i vissa noggrant avgränsade undantagsfall. ARA kan efter egen bedömning bevilja tillstånd för detta, om färre än hälften av husets boende bor kvar, om de ekonomiska svårigheterna för ett hus som är underutnyttjat beror på ett utmanande marknadsläge och om bolaget redan har vidtagit åtgärder för att sanera ekonomin. Om bolaget avstår från underutnyttjade bostadsrättshus med ekonomiska problem kan ökningen i utgifter och boendekostnader bromsas upp samtidigt som man förhindrar att de ekonomiska problemen belastar andra bostadsrättshus.

Boendetrygghet är en av de grundläggande principerna i bostadsrättssystemet och den bör förverkligas också i ovan nämnda undantagssituationer. Bolaget ska enligt förslaget erbjuda de boende en annan bostadsrättsbostad eller hyresbostad, bostadsrättsavgiften ska återbetalas och den boende ska ha rätt att lösa in bostaden när huset omvandlas från ett bostadsrättshus till ett vanligt bostadsaktiebolag.

I Finland finns ca 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor ca 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits i 30 år, erbjuder ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum. Enligt en utredning från 2016 är några av de största utmaningarna med systemet att husen blivit gamla, att underhållet blivit allt mer eftersatt, att begränsningarna är eviga och att det har rått misstro mellan aktörerna. I samband med reformen har man försökt hitta lösningar som är rättvisa både för de boende och för ägarna.

Utlåtanden kan lämnas fram till den 15 juli på adressen Utlåtande.fi.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 067, anu.karjalainen@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.