Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.

”En återuppbyggnad som inte är ekologiskt hållbar ger oss ingen framtid. Det värsta man kan göra efter coronakrisen är att göda en annan kris”, konstaterade den ena vice ordföranden för rundabordsforumet, de ungas klimatdelegat Sara Nyman.

”En grön återhämtning och verkställande av Den europeiska gröna given ger goda förutsättningar att förbättra bytesbalansen: att öka sysselsättningen, minska de kostnader som fossila bränslen orsakar och skapa ny affärsverksamhet samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen”, framhöll rundabordsforumets andra vice ordförande Jouni Keronen, verkställande direktör för klimatnätverket Climate Leadership Coalition.

I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället. Inledande anföranden om en återhämtning som stöder målet om klimatneutralitet hölls av Mari Pantsar och Hannele Pokka, som är ordförande för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, och Markku Ollikainen, som är ordförande för Finlands klimatpanel.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning betonar att alla statliga stimulansåtgärder bör granskas också med tanke på deras klimat- och naturpåverkan. Som stöd för denna granskning har arbetsgruppen sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd. Arbetsgruppen föreslår dessutom ett flertal konkreta åtgärder som gör det möjligt att stimulera ekonomin och samtidigt stödja målet om klimatneutralitet.

Markku Ollikainen presenterade klimatpanelens tanke om sex stimulanspaket som inbegriper förbättring av byggnaders energiprestanda, stöd för utsläppsfri trafikinfrastruktur, kommunala spårvägsinvesteringar, nätinvesteringar, påskyndande av produktionen av förnybar energi samt val av nya uppvärmningssätt.

Rundabordsforumets medlemmar föreslog dessutom flera åtgärder som ska stödja en omställning till ett klimatneutralt samhälle samtidigt som man söker en väg ur den ekonomiska recession som coronapandemin orsakar. I diskussionen lyfte man bland annat fram den privata finansieringens roll, forskning och utveckling, utnyttjandet av EU:s stimulansfond, naturbaserade lösningar, kommunernas roll och offentlig upphandling, vikten av att engagera arbetstagare och arbetsplatser i arbetet för en rättvis omställning samt Finlands klimatavtryck utomlands: Vi kan också hjälpa andra länder att återhämta sig genom att erbjuda finländska, koldioxidsnåla lösningar.

”Jag vill tacka rundabordsforumets medlemmar för en utmärkt diskussion. I Finland finns det ett brett stöd för en hållbar återhämtning. Många av dessa förslag får vi behandla mer konkret i samband med nästa veckas tilläggsbudget och vid höstens budgetmangling. Det är viktigt att snabbt främja till exempel användningen av förnybar energi och energirenoveringar i bostäder, för forskning visar att de bevisligen är effektiva metoder för en hållbar ekonomisk återhämtning”, konstaterade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som var ordförande för mötet. Mikkonen var ställföreträdare för statsminister Sanna Marin, som inte kunde delta och föra ordet på grund av sjukledighet.

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen överlämnas till riksdagen den 4 juni, och den innehåller snabba stimulansåtgärder med anledning av coronakrisen. Stimulansåtgärderna ska främja kampen mot klimatförändringen och bidra till målet om klimatneutralitet.

”Detta har varit ett av de centrala kriterierna när förslagen har bedömts vid finansministeriet. Vid beredningen av tilläggsbudgetpropositionen har man förutsatt att åtgärderna ska ha snabb effekt, och därför måste de kunna tas i bruk snabbt under innevarande år”, konstaterade finansministerns statssekreterare Jari Partanen.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik i februari. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. Avsikten är att stärka acceptansen för klimatpolitiken och ge intressegrupper möjlighet att i högre grad delta i den nationella beredningen av klimatåtgärder.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi@vnk.fi

Jari Partanen, statssekreterare, tfn 0295 047 225, jari.partanen(at)vm.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma(at)ym.fi

Sara Nyman, de ungas klimatdelegat, Allians, tfn 040 731 4818, sara.nyman6(at)gmail.com

Jouni Keronen, verkställande direktör, Climate Leadership Coalition, tfn 050 453 4881, jouni.keronen(at)clc.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen(at)ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.

Byggaktiviteten upprätthålls av de projekt som inletts före krisen, och den nuvarande arbetsstocken är god. Verksamheten på byggarbetsplatserna är i gång och projekten framskrider. Arbetskraften har räckt till, eftersom utländska arbetstagare stannade kvar i Finland när begränsningarna i rörelsefriheten trädde i kraft. Tillgången på arbetskraft väntas också förbli på god nivå, eftersom pendlingstrafik mellan Finland och Estland åter är tillåten.

Hittills har antalet fall av coronasmitta på byggarbetsplatserna inte varit särskilt påtagligt, och man strävar efter att förebygga smitta genom olika arbetsarrangemang och anvisningar. Myndighetsprocesserna inom byggandet har fungerat; inom byggnadstillsynen har man till exempel förrättat syn genom distansuppkoppling.

På bostadsmarknaden har coronakrisen lett till avmattad bostadshandel. Antalet bostadsaffärer minskade i april med 30–50% jämfört med året innan. Investerares intresse för nybyggda bostäder har tills vidare hållits nästan oförändrat. Det har inte skett några betydande förändringar i priset på bostäder. Utbudet på hyresbostäder har ökat betydligt, och denna utveckling väntas fortsätta.

Mindre byggvolymer innebär minskad sysselsättning

Konjunkturutsikterna inom byggandet har sjunkit snabbt och kraftigt. Finansministeriet bedömer att volymen inom byggbranschen sjunker med 5,5 procent i år och med 3 procent nästa år. Det kan bli fråga om en ännu brantare nedgång, om nya projekt inte inleds på hösten. Inom byggproduktsindustrin beräknas den största nedgången komma 2021.

Antalet nya bostadsbyggnadsprojekt minskade under årets andra kvartal med en fjärdedel jämfört med början av året. Bostadsproduktionen beräknas avta mer än väntat, från ca 39 000 bostäder år 2019 till ca 28 000–30 000 bostäder år 2020. Från och med 2020 täcker bostadsproduktionen nätt och jämnt det årliga behov, men det räcker inte till för att minska bristen på bostäder i de största stadsregionerna.

Nedgången i bostadsbyggandet beror på att det byggs färre fritt finansierade bostäder. År 2020 ökar däremot ARA-produktionen och antalet nya ARA-projekt. Utöver bostadsbyggandet beräknas också byggandet av andra nya hus, såsom offentliga servicebyggnader och lokalprojekt, samt byggandet inom trafiksektorn och industrin mattas av.

Mängden ombyggnadsarbeten beräknas förbli på stabil nivå under innevarande år och fortsätta stå för en stigande trend. I och med att husbolagens bolagsstämmor har skjutits upp fördröjs dock besluten om reparationer, och det är osäkert om reparationer kan inledas planenligt.

Sysselsättningen inom byggandet minskar i takt med att byggvolymerna minskar, åren 2020–2021 kan sysselsättningen minska med uppemot 20 000 personer. Byggandet sysselsätter cirka 200 000 personer och hela den byggda miljön sammanlagt cirka 500 000 personer. Förädlingsvärdet inom byggandet beräknas innevarande år minska med ca 3 procent. År 2021 beräknas förädlingsvärdet minska något mindre, men det kan eventuellt också uppvisa en större minskning än 2020, om coronakrisen drar ut på tiden och inverkar negativt på företagens verksamhet i högre grad än utsikterna våren 2020 förutspår.

Fortsatt uppföljning av situationen

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen fortsätter att sammanställa lägesbilder. Dessutom kommer man att bedöma hur byggandet utvecklas på längre sikt och lägga fram förslag till behövliga åtgärder. Arbetsgruppen består av representanter för miljöministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, Finlands Kommunförbund, Byggnadsindustrin RT rf och RAKLI ry.

”Med tanke på sysselsättningen och boendet är det viktigt att verksamheten på byggarbetsplatserna har upprätthållits och att projekten har framskridit också under undantagsförhållandena. Ett stort tack till alla som arbetar inom byggbranschen. Vi följer noggrant utsikterna när det gäller byggande och boende för att framtida utmaningar ska kunna lösas proaktivt och snabbt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Mer information

Teppo Lehtinen, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 157, teppo.lehtinen@ym.fi

Bostadsmarknaden: Tommi Laanti, bostadsråd, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Byggande: Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, tfn 0295 250 177, kirsi.martinkauppi@ym.fi

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.