Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

17 juni 15:53, Trafikolycka, Klippan

NordenBladet — Trafikolycka norr om Klippan.

Räddningstjänst, ambulans och polis larmas till en singelolycka på LV1827 norr om Klippan.
Enligt initiala uppgifter rör det sig om en singelolycka med en motorcykel.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Trafikolycka norr om Klippan.

Källa: Polisen.se

Tillfälliga bevakningskameror i Umeå

NordenBladet — Ett antal tillfälliga bevakningskameror tas idag i bruk i de nordöstra stadsdelarna i Umeå.

Kamerorna ska monteras på Mariehem och Ersboda och kommer att sitta uppe under perioden den 17 juni 2020 till och med den 16 augusti 2020.
Platserna är strategiskt valda utifrån syftet att kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet samt att utreda eller lagföra brott.
– Kamerorna fungerar som en förlängd arm för oss i den insats som pågår i området efter de tidigare bilbränderna. Insatsen fortsätter och vår närvaro i området kompletteras nu av kamerabevakningen, säger Michael Rystedt, lokalpolisområdeschef i Umeå.

Nyhet från
Polisen

Text Malin Axroth, kommunikatörPublicerad 17 juni 2020 16:15

Ett antal tillfälliga bevakningskameror tas idag i bruk i de nordöstra stadsdelarna i Umeå.

Källa: Polisen.se

Klimatårsberättelsen 2020: Utsläppsminskningsmålen för de närmaste åren torde uppnås, men det krävs ytterligare åtgärder för ett klimatneutralt Finland 2035

NordenBladet —

Pressmeddelande 17.6.2020 kl. 13.52

Statsrådet lämnade onsdagen den 17 juni sin andra klimatårsberättelse till riksdagen. Enligt årsberättelsen kan Finland sannolikt nå de mål för minskning av växthusgasutsläppen som ställts för både 2020 och 2030, när de åtgärder som angetts i den klimatpolitiska planen fram till 2030 genomförs. Däremot förutsätter målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ytterligare åtgärder och effektivare genomförande av de nuvarande åtgärderna.

”Det är fullt möjligt för Finland att bli klimatneutralt till 2035, men för att uppnå det målet måste vi hitta fler sätt att minska utsläppen och stärka kolsänkorna. Viktiga avgöranden är reformen av energibeskattningen i samband med höstens budgetförhandlingar samt regeringens halvtidsöverläggning, där det granskas hur tillräckliga klimatåtgärderna är. För närvarande pågår arbetet med att uppdatera olika klimatplaner i enlighet med målet om klimatneutralitet. Vi måste hitta tillräckliga utsläppsminskningsåtgärder när klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras och när det utarbetas en ny klimatplan för markanvändningssektorn”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Finlands nuvarande mål är att minska de växthusgasutsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln med minst 16 procent fram till 2020 och 39 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Målet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är ett klimatneutralt Finland 2035. Klimatneutralitet innebär att utsläppen och kolsänkorna som binder koldioxid är lika stora. I samband med revideringen av klimatlagen fogas ett nytt utsläppsminskningsmål för 2030 till lagen, och detta mål ska motsvara utvecklingen mot klimatneutralitet.

Genom klimatårsberättelsen följer man måluppfyllelsen, det vill säga utvecklingen i fråga om utsläpp och kolsänkor inom alla sektorer, i synnerhet utvecklingen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. I berättelsen behandlas också anpassningen till klimatförändringen och hur de planerade politiska åtgärderna påverkar utsläppen. Även behovet av nya åtgärder bedöms.

Finlands utsläpp minskade i god fart inom utsläppshandelssektorn 2019, långsam minskning utanför utsläppshandelssektorn

Enligt förhandsuppgifter för 2019 minskade Finlands totala utsläpp i fjol med cirka sex procent jämfört med föregående år. Utsläppen inom utsläppshandelssektorn minskade med elva procent, och utsläppen inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln minskade med två procent, dock så att utsläppen överskred EU:s utsläppskvot en aning.

Till utsläppshandeln hör bland annat el- och fjärrvärmeproduktion, metallframställning, massa- och pappersindustrin, kemiindustrin, flygtrafiken och byggproduktindustrin. Utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln är till exempel utsläppen från trafiken, jordbruket och separat uppvärmning av byggnader.

Utsläppen från trafiken minskar äntligen, men nedgången är blygsam

Utsläppen från trafiken vände nedåt jämfört med året innan, men utsläppen har inte minskat så snabbt som man hade hoppats. Utsläppsutvecklingen inom trafik- och transportsektorn är avgörande med tanke på den helhet som inte omfattas av utsläppshandeln.

Mängden utsläpp från trafiken påverkas av tre faktorer: körda kilometer, hur energieffektiva trafikmedlen är och de bränslen eller drivkrafter som används. Antalet körda kilometrar har minskat något i stadsregionerna, men på landsvägarna och i den tunga trafiken har de däremot ökat. Antalet elbilar har ökat relativt snabbt i Finland, och år 2030 kommer det sannolikt att finnas betydligt fler elbilar än det uppställda målet på 250 000. Andelen biodrivmedel har varierat från år till år, vilket också har synts i form av variationer i utsläppen från trafik- och transportsektorn. Enligt lagen om distributionsskyldighet ska andelen biodrivmedel stegvis stiga till 30 procent före 2029.

Skogarnas kolsänkor stärktes, utsläppsutvecklingen inom jordbruket stampar på stället

Nettokolsänkan inom markanvändningssektorn, det vill säga den nettomängd koldioxid som binds ur atmosfären, ökade med 70 procent jämfört med året innan. Utsläppen och kolsänkorna inom markanvändningssektorn varierar avsevärt från år till år och dessutom finns det större osäkerhetsfaktorer i fråga om faktaunderlaget och effekterna av åtgärderna inom markanvändningssektorn än inom andra sektorer.

Utsläppen från jordbruket hölls på jämn nivå också i fjol. Före 2030 borde utsläppen från jordbruket börja minska en aning för att den klimatpolitiska planen på medellång sikt ska förverkligas som planerat.

Utsläppen från separat uppvärmning av byggnader och avfallshantering har relativt sett minskat mest

Utsläppen från separat uppvärmning av byggnader och avfallshantering har relativt sett minskat mest jämfört med 2005. Utsläppen från uppvärmning har kunnat minskas tack vare att man frångått oljeuppvärmning och förbättrat byggnadernas energiprestanda. Största delen av utsläppen från separat uppvärmning orsakas av oljeuppvärmning.

År 2019 minskade utsläppen från avfallshanteringen med fem procent jämfört med 2018. Jämfört med 2005 har utsläppen minskat med hela 35 procent fram till 2018. Orsaker till detta är bland annat att deponeringen av kommunalt avfall på avstjälpningsplatser har minskat och att avfallet i allt högre grad går till energiutvinning till följd av att avfallslagstiftningen har skärpts. Den sjunkande trenden väntas fortsätta också inom den närmaste framtiden, i och med att den förordning från 2016 som begränsar deponeringen av organiskt avfall på avstjälpningsplatser ytterligare minskar utsläppen av växthusgaser från avstjälpningsplatser och eftersom också uppkomsten av gaser på gamla avstjälpningsplatser minskar.

Kommunernas klimatmål syns inte ännu i form av minskade utsläpp på riksnivå, hushållens klimatavtryck ökar

Utöver sektorspecifika åtgärder studerar man i klimatårsberättelserna också övergripande åtgärder som ska påskynda kommunernas klimatarbete och begränsa utsläppen från konsumtion.

Enligt klimatårsberättelsen har många kommuner kommit bra i gång med klimatarbetet. Många kommuner i Finland har redan förbundit sig till ambitiösa klimatmål och utarbetat strategier och färdplaner för klimatneutralitet. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora, och på det hela taget har utsläppen från kommunerna i Finland inte minskat nämnvärt.

Enligt tillgängliga uppgifter håller hushållens klimatavtryck igen på att öka. Enligt en utredning av Finlands miljöcentral har utsläppen från konsumtion i Finland ökat med 12 procent under 2000–2016. Utvecklingen beror i synnerhet på att konsumtionsutgifterna har ökat. I den klimatpolitiska planen på medellång sikt har det ställts som mål att medborgarna ska halvera sitt klimatavtryck före 2030.

Det brådskar med anpassningen

Det börjar nu bli påfallande att åtgärderna för anpassning till klimatförändringen är brådskande, eftersom de ekonomiska förlusterna av den tilltagande globala uppvärmningen och extrema väder- och vattenförhållanden har ökat, konstateras det i klimatårsberättelsen.

Utöver extrema väder- och vattenförhållanden ökar riskerna för sjukdomar och skadedjur till följd av klimatförändringen. Även spridningen av invasiva främmande arter utgör ett hot mot människors, djurs och växters hälsa, mot naturmiljön och mot de näringar som baserar sig på naturresurser. Klimatförändringens konsekvenser framträder i Finland även indirekt via globala flöden av råvaror, energi, pengar och människor samt via logistikkedjor. Anpassningen till klimatförändringen styrs av den nationella anpassningsplanen 2022, som godkändes 2014. En halvtidsutvärdering av planen gjordes i fjol.

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. Innehållet i årsberättelsen har bearbetats utifrån riksdagens betänkande i frågan och den respons som olika intressegrupper gett. Det viktigaste budskapet i responsen har varit att klimatårsberättelsen bör ge en mer täckande och övergripande bild av utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Den föregående berättelsen fokuserade på uppföljning av utsläppsutvecklingen inom ansvarsfördelningssektorn och genomförandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Klimatårsberättelsen ska utvecklas ytterligare i samband med revideringen av klimatlagen.

Riksdagen börjar behandla klimatårsberättelsen efter sommaruppehållet.

Mer information

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, riikka.yliluoma(at)ym.fi, tfn 050 414 1682

Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, magnus.cederlof(at)ym.fi, tfn +358 295 250 060

Riikka Siljander, specialsakkunnig, miljöministeriet, riikka.siljander(at)ym.fi, tfn +358 295 250 036

Statsrådet lämnade onsdagen den 17 juni sin andra klimatårsberättelse till riksdagen. Enligt årsberättelsen kan Finland sannolikt nå de mål för minskning av växthusgasutsläppen som ställts för både 2020 och 2030, när de åtgärder som angetts i den klimatpolitiska planen fram till 2030 genomförs. Däremot förutsätter målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ytterligare åtgärder och effektivare genomförande av de nuvarande åtgärderna.

Källa: ym.fi

En häktad för delaktighet i sprängningar i nordvästra Stockholm

NordenBladet — En person har onsdagen den 17 juni häktats för anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott vid två tillfällen i Kista och Husby i januari i år.

– Vi har jobbat hårt för komma framåt i utredningen. Det är av oerhörd vikt att arbeta för att lagföra gärningspersoner i denna typ av brott som skapar stor otrygghet i samhället, säger Mattias Andersson, kommenderingschef i den särskilda händelsen som lett arbetet i region Stockholm.
Brottsmisstanken är att den misstänkte har anstiftat andra att genomföra två sprängningar på Sorögatan och Tönsbergsgatan i Husby/Kista den 21 januari 2020. De två sprängningarna orsakade omfattande materiell skada på framför allt de två adresserna samt vissa personskador.
Bakgrunden till sprängningarna misstänks vara ett utpressningsförsök riktat mot personer med kopplingar till de två adresserna. Den misstänkte är sedan tidigare häktad för bland annat delaktighet i detta utpressningsförsök.
– Ett omfattande utredningsarbete från polisens sida har lett fram till att en misstänkt har häktats för delaktighet i sprängningarna. Utredningsarbete kommer att fortgå och åtal ska i nuläget enligt tingsrättens beslut väckas om en månad, säger kammaråklagare Carl Mellberg, Västerorts åklagarkammare i Stockholm.

Nyhet från
Polisen i Stockholms län

Publicerad 17 juni 2020 10:54

En person har onsdagen den 17 juni häktats för anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott vid två tillfällen i Kista och Husby i januari i år.

Källa: Polisen.se

Polisens kontaktpunkt Ekerö ersätts med områdespoliser och uppsökande verksamhet till hösten

NordenBladet —
Polisens kontaktpunkt Ekerö invigdes i oktober 2016 i samband med att polisstationen på Ekerö stängde. Det var en viktig och välbesökt mötesplats under de första åren men i takt med att svarstiderna på polisens telefonnummer för icke-akuta ärenden, 114 14, har kortats ner och fler hittar den information de söker på polisen.se och tipsar och anmäler brott den vägen, så kommer det numera sällan några besökare. Den fasta mötesplatsen har därför spelat ut sin roll.
– Vällingby lokalpolisområde har utökat sin brottsförebyggande verksamhet med områdespoliser som arbetar uppsökande framförallt med inriktning mot de medborgarlöften kommunen och polisen kommit överens om. Områdespoliserna har också ett tydligt ungdomsfokus, säger lokalpolisområdeschef Catrine Kimerius Wikström.
Ekerö kommun och lokalpolisområde Vällingby har ett nära samarbete i det brottsförebyggande arbetet och kommunen välkomnar den ökade polisiära närvaron.
– Det är viktigt att polisens resurser på Mälaröarna prioriteras på bästa sätt. Att man satsar på uppsökande verksamhet för att nå fler och komma närmare våra medborgare är helt i enlighet med våra önskemål. En polispatrull i kommunen dygnet runt har varit ett av Ekeröalliansens mål, säger Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande.

Anmäl brott

Hitta polisstation

Solna, Sundbybergsvägen 15Tjänster: Anmälan, Beslag, Hittegods, Pass/nationellt id-kort, Vapen
Sollentuna, Tingsvägen 7Tjänster: Anmälan, Hittegods, Pass/nationellt id-kort, Vapen
Stockholm city Norrmalm, Kungsholmsgatan 43Tjänster: Anmälan, Beslag, Hittegods, Tillstånd, Vapen
Stockholm city Passexpedition, Bergsgatan 48
Hitta fler polisstationer

Tipsa polisen

Den som har gjort iakttagelser eller har information att lämna kan:
Ringa 114 14 eller lämna information via polisens kontaktformulär.Ring alltid 112 vid akuta ärenden. Det kan till exempel handla om att du ser någon som håller på att begå ett rån eller ett inbrott.

Nyhet från
Polisen i Stockholms län

Publicerad 17 juni 2020 10:29

Källa: Polisen.se

Lyckat utredningsprojekt i Västerås

NordenBladet —
Stina Öberg, en av projektledarna, jobbar idag på regionkansliet, Mikael Sjöstrand, gruppchef IGV och deltagare i Drivhuset och Emelie Petersson, gruppchef/FU-ledare LPO Västerås och projektledare. Bild: Polisen
Större kunskap om förstahandsåtgärderna och ökad kvalitet på redovisade ärenden är några av resultaten från projektet Drivhuset vid polisen i Västerås.
− Vi har genomfört föreläsningar och olika utbildningsinsatser för våra medarbetare, för att de ska få mer kunskap om vad som efterfrågas i utredningskedjan så de som är först på plats kan göra rätt initiala åtgärder, säger Emelie Petersson som var en av projektledarna.
Drivhuset pågick under hela 2019. Det var ett utredningsprojekt som riktade sig till de personer som ofta är första kontakt när ett ärende kommer in till polisen och som behöver mer kunskap, till exempel nya utredare, ingripandepoliser och personal vid polisens kontaktcenter. Nu har projektet utvärderats.
− I princip alla deltagare upplever att de ökat sina kunskaper inom samtliga områden som projektet tog upp. I utvärderingen har deltagarna också bedömt att de känner sig säkrare i sina arbetsuppgifter och de hjälper även till att sprida sin kunskap till övrig personal, berättar Stina Öberg, projektledare för Drivhuset.
Nöjda deltagare
En av dem som deltagit i projektet är Mikael Sjöstrand, polisinspektör:
− Trots att jag jobbat länge inom polisen har jag lärt mig mycket och det har varit väldigt givande att vara med i Drivhuset. Jag har fått en större förståelse för det jobb som behöver göras och det har bitvis varit en aha-upplevelse över hur man behöver tänka för att lyckas nå ända fram i en utredning, säger han.
Det var den dåvarande chefen för lokapolisområde Västerås, Kristina Holgersson, och Susanne Hamrin, då chef för Polisens kontaktcenter i region Mitt, som startade upp Drivhuset.
− Vi såg att även om våra medarbetare generellt sett är väl insatta i utredningsarbetet så behövde de en fördjupad kunskap i vad som efterfrågas av nästa person i utredningsflödet, samt vad som efterfrågas av åklagaren och i slutändan domstol och/eller medborgaren, säger Stina Öberg
Ökad rättssäkerhet för medborgarna
Förutom att deltagarna har gett projektet goda omdömen, har även nästa steg i rättskedjan,
Åklagarkammaren, gett positiv respons. Åklagarna har sett en ökad kvalitet på de redovisade ärendena, till exempel när det gäller gärningsbeskrivningar, förhör och beslagsprotokoll.
− I och med att vi får en ökad kvalitet på förstahandsåtgärderna och på utredningarna i sin helhet, får vi också en ökad rättssäkerhet – vilket i slutändan givetvis kommer medborgarna till gagn, säger Emelie Petersson, projektledare.
Drivhuset fortsätter i vardagen
Inom Drivhuset har återkoppling varit en viktig del. Tanken har varit att om man känner varandra och vet vad som efterfrågas, är det också lättare att ge feedback. Därför har deltagarna fått öva på att ge och få återkoppling.
− Beroende på var man jobbar inom polisorganisationen har man olika perspektiv. Genom att jobba tillsammans har vi haft möjligheten att hjälpa varandra, dela med oss av vår kunskap och lära av varandra, säger Mikael Sjöstrand.
Kunskapen från projektet har fått spridning även efter att Drivhuset avslutats. En grupp med representanter från verksamheten träffas med jämna mellanrum för att utveckla och hålla det man lärt sig under tiden vid liv:
− Det händer så mycket inom polisen att det finns gott om ämnen att diskutera vid de här tillfällena, till exempel snabbare lagföring som går ut på att korta handläggningstiderna genom hela rättskedjan för enkla brott, berättar Mikael.
Under projektet har deltagarna även utvecklat informationskanaler och vägar att söka information som lever vidare även efter Drivhuset avslutats. Det finns nu fler möjligheter för den enskilde att hålla sig uppdaterad.

Om Drivhuset

Drivhuset pågick under 2019. Syftet var att deltagarna skulle få en större förståelse för vikten av förstahandsåtgärder, bevisvärdering och att arbeta med rätt ärenden. De skulle också få en ökad förståelse för rättskedjan. Ett annat syfte var att stärka relationen mellan polisens kontaktcenter och lokalpolisområde Västerås och att medborgaren skulle känna större tillfredsställelse med polisens arbete.

Större kunskap om förstahandsåtgärderna och ökad kvalitet på redovisade ärenden är några av resultaten från projektet Drivhuset vid polisen i Västerås.

Källa: Polisen.se

17 juni 08:07, Inbrott, Varberg

NordenBladet — Polis larmas till en byggarbetsplats vid Brearedsmossen med anledning av att det varit inbrott i en container.

På platsen kan polisen konstatera att någon klippt upp ett hål i staketet och hängt av dörrarna till en containere. Det saknas verktyg för cirka 500 000 kronor.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Polis larmas till en byggarbetsplats vid Brearedsmossen med anledning av att det varit inbrott i en container.

Källa: Polisen.se

17 juni 09:56, Uppdatering, Alingsås

NordenBladet — Den anmälda försvunna personen i Alingsås är anträffad välbehållen.

Han hade drivit med sin båt på sjön och anträffades vid 09-tiden av polis.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Den anmälda försvunna personen i Alingsås är anträffad välbehållen.

Källa: Polisen.se

17 juni 09:45, Motorfordon, stöld, Sundsvall

NordenBladet — Det var vid 21:30-tiden på tisdagen som polis beordrades till Indal med anledning av en stulen bil.
Ägaren till bilen var på väg för att hämta bilen som några dagar tidigare stulits, men anträffats. På väg till platsen möter ägaren sin bil som framförs av en okänd person.
Ägaren följer efter och hittar bilen en stund senare. När polis kommer till platsen lokaliserar de en man i en skogsdunge i närheten av bilen.
Mannen greps misstänkt för tillgrepp av fortskaffningsmedel. Han anhölls av åklagare efter förhör.

Man i 30-årsåldern anhållen misstänkt för tillgrepp av bil.

Källa: Polisen.se

17 juni 02:38, Brand, Hudiksvall

NordenBladet — Vid fastigheten fanns två personer boende som hade vaknat av en knall på natten.
När de tittade ut såg de att ett förråd stod i brand och att det spred sig mot fritidsfastigheten. Båda personerna tog sig ut från fastigheten och omhändertogs av personal från räddningstjänsten.
Polisen har upprättat en anmälan om mordbrand för att utreda vad som kan vara orsak till branden. Det fanns el i förrådet där branden startade.
Brandplatsen kommer att spärras av och polis kommer efter att släckningsarbetet är avslutat genomföra en teknisk undersökning av platsen.

Det inkom ett larm till polisen om att en fastighet i Enånger stod i brand.

Källa: Polisen.se