NordenBladet —

07.10.2020 kl 15.21Polisstyrelsen
Inrikesministeriet och Polisstyrelsen har startat en kampanj i sociala medier. Kampanjen riktar sig till unga och syftet är att uppmuntra unga att fundera på diskussionskulturen i sociala medier och hatretorikens konsekvenser. Detta gäller både i den närmaste kretsen och i samhället i övrigt. På kampanjvideorna uppträder inrikesminister Maria Ohisalo, undervisningsminister Li Andersson, poliserna Konsta Arvelin, Daniel Kalejaiye, Johanna Lindroos och Rikard Lindroos samt rapartisterna Brädi och HesaÄijä.
–Särskilt nu under coronapandemin sker interaktionen mellan människor i allt större utsträckning på nätet. Plattformarna i sociala medier för oss närmare varandra, men nackdelen är att de också sprider hat. Vi vill uppmuntra både unga och andra att fundera på hur vi använder diskussionforumen. Pratar vi med varandra på nätet på samma sätt som ansikte mot ansikte? Samma lagar och regler gäller på nätet som utanför, konstaterar inrikesminister Ohisalo.
Enligt undersökningen EU Kids Online (2020) har cirka 40 procent av de unga sett mobbning eller hatretorik på nätet. Gränsen mellan mobbning och hatretorik på nätet är oklar för unga. Detsamma gäller skillnaden mellan sanning och osanning i webbinnehåll.
– Eftersom mobbning och hatprat sprider sig allt mer också på nätet är det viktigt att unga kan identifiera oroväckande situationer och vid behov be om stöd. Det är också viktigt att vuxna förstår vilka verkningar hatprat på nätet kan ha, säger undervisningsminister Andersson.
Enligt undersökningar har hatretoriken ökat
Hatretoriken är ett växande problem. Enligt Polisyrkeshögskolans rapport om hatbrott, som publicerades den 7 oktober, ökar antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier. Till exempel antalet fall av hets mot folkgrupp har tredubblats. Myndigheternas statistik säger däremot ingenting om den totala mängden hatretorik eftersom bara en del av fallen kommer till myndigheternas kännedom.
– Även om all hatretorik kan vara skadlig, är polisens roll uttryckligen att undersöka straffbar hatretorik, det vill säga sådan hatretorik som uppfyller ett brottsrekvisit, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
– Konstruktiv kritik hör alltid till, och polisen vill inte begränsa människors yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär dock också ansvar för det man säger. Polisen ingriper aktivt om det finns något straffbart i det som sagts.
Justitieministeriet utredde 2016 hatretorik och trakasserier mot minoriteter, såsom romer, invandrare, personer med funktionsnedsättning eller sexuella minoriteter. Hatretoriken eller trakasserierna bestod oftast av verbala förolämpningar, trakasserier, förödmjukelser och öknamn. Hatretoriken påverkade enligt respondenterna mest trygghetskänslan och den psykiska hälsan, men också förtroendet för myndigheterna.
Hatretorik är ett hot mot demokratin
Hatretorik minskar säkerheten och trygghetskänslan och utgör ett hot mot demokratin. Den försämrar förtroendet för andra människor, myndigheterna och rättssystemet. Enligt en undersökning som publicerades i fjol riktar sig hatretoriken mot en liten del av de samhälleliga beslutsfattarna men påverkar i större utsträckning viljan att sköta gemensamma ärenden (Viha vallassa, 2019).
– Det handlar inte om att man inte längre får kritisera någon. Till yttrandefriheten och det öppna finländska samhället hör även hård kritik – särskilt mot politikerna. Om det gäller att hota, svartmåla eller utöva påtryckning mot en människa eller hans eller hennes närstående är man på fel spår. Man måste kunna framföra sin egen åsikt utan att kränka andras rättigheter, betonar minister Ohisalo.
Kampanjen pågår i Instagram och har finansierats med EU-stöd. Kampanjen är en del av justitieministeriets projekt Fakta mot hat. Projektet syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik, och det får finansiering ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.
Länkar:
Videor mot hatretorik för unga https://youtu.be/iAscm7tYy50 och https://youtu.be/fq-GYngtNdg
Polisyrkeshögskolans rapport om hatbrott 2020
Rapporten Viha vallassa (2019)
Ord är handlingar: Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning effektiviseras (2019)
Utredning om hatretorik och trakasserier samt deras verkningar på olika minoritetsgrupper (2016)
EU Kids Online (2020)
Projektet Fakta mot hat

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

07.10.2020 kl 09.00Polisyrkeshögskolan

I fjol fick polisen kännedom om något färre misstänkta hatbrott än 2018, framgår det av Polisyrkeshögskolans årsrapport om hatbrott. Enligt rapporten registrerades det sammanlagt 899 brottsanmälningar som kategoriserades som misstänkta hatbrott. Antalet sjönk ytterligare närmare den långsiktiga nivån före toppåret 2015.
Hatbrotten kategoriserades enligt motiv i Polisyrkeshögskolans undersökning. I likhet med tidigare år innehöll de flesta hatbrottsanmälningarna 2019 särdrag som gäller etnisk eller nationell bakgrund. Polisen registrerade sammanlagt 650 stycken av dessa anmälningar, vilket är något fler än året innan. Den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel.
Nio procent av brottsanmälningarna som relaterade till etnisk eller nationell bakgrund gällde personer med romskt ursprung. Den vanligaste brottsrubriceringen i det här sammanhanget var diskriminering.
Allt flera verbala kränkningar, hot och trakasserier
Under de senaste åren har bland annat förödmjukelser, hot och förolämpningar via internet ökat och blivit synliga fenomen. Även om den vanligaste brottsrubriceringen gällande hatbrott som polisen får kännedom om fortfarande är misshandel, visar statistiken en ökning i antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier jämfört med 2018. Oftast gäller dessa brottsanmälningar ärekränkningar och olagliga hot.
Det är också anmärkningsvärt att antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp tredubblades i fjol. Polisen erhöll sammanlagt 105 anmälningar. Det motsvarande antalet året innan var 34.
Brottsmisstankar som gäller könsidentitet ökar
Den allra största förändringen skedde i antalet brottsanmälningar om hatbrott gällande religion eller personlig övertygelse. Dessa minskade med 14 procent jämfört med 2018. I knappt hälften av fallen relaterade brottet till islam eller muslimer.
Det totala antalet hatbrott som relaterade till offrets antagna eller verkliga sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck minskade något jämfört med året innan. Av dessa erhöll polisen dock flera brottsmisstankar som relaterade till könsidentitet eller könsuttryck än 2018. Majoriteten av anmälningarna gällde ärekränkningar.
I fjol gjordes det mindre brottsanmälningar relaterade till handikapp än året innan. Knappt hälften av dessa misstänkta brott var ärekränkningar.
Årsrapporten om hatbrott 2019 finns tillgänglig som nätpublikation på polamk.fi/julkaisut.
Polisyrkeshögskolan har följt med antalet misstänkta hatbrott i sin nuvarande omfattning sedan 2008. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.
Antalet misstänkta hatbrott 2011–2019

2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Etnisk eller nationell bakgrund
788
641
710
678
991
831
813
634
650

Religion eller personlig övertygelse
61
45
73
68
133
149
235
155
133

Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck
45
30
39
47
61
57
60
73
72

Handikapp
24
16
11
29
65
42
57
48
44

Sammanlagt
918
732
833
822
1250
1079
1165
910
899

Uppgifter om publikationen:Jenita Rauta: Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2019. Poliisiammattikorkeakoulun katsauksia 16/2020.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

07.10.2020 kl 07.52Helsingfors
5.10.2020 kl. 11.46 Helsingfors
En cirka fyrtioårig kvinna som bor i Helsingfors misstänks ha begått cirka tjugo bedrägerier under mellan juni och augusti genom att sälja obefintliga produkter på internet, i synnerhet på Facebook.
Kvinnan har svarat på annonser som människor lämnat och där de målsägande uttryckt sitt intresse för att till exempel köpa Marimekko-väskor. Kvinnan har erbjudit sig att sälja de produkter som den målsägande önskat även om hon inte ägt dessa produkter i verkligheten. Det genomsnittliga priset som kvinnan bett för väskorna har varit cirka hundra euro per väska. Utöver väskor har kvinnan ”sålt” bland annat smartklockor och apparater för skönhetsvård (vattenborr som används för pedikyr).
Samma kvinna har utfört liknande bedrägerier också tidigare. Under 2018 och 2019 sålde kvinnan på webbplatsen Tori.fi och olika ställen på Facebook i synnerhet apparater för skönhetsvård (en ultraljudsanordning för ansikte, en apparat för diamantslipning, en apparat för pigmentering, en behandlingsstol, hårförlängningar, en nagelborr och färgat nagelgel) och tjänster (bland annat behandlingar för läppar och ögonbryn) och även då Marimekko-väskor. Då uppgick antalet motsvarande bedrägerier till cirka 40, och även i dessa fall uppgick de enskilda skadorna från cirka hundra euro till några hundratals euro.
Kvinnan har på ett övertygande sätt kunnat berätta om produkter inom skönhetsvård. Hon har kontaktat personer som till exempel varit medlemmar i kosmetologgrupper på Facebook.
Kvinnan har på ett sätt som är typiskt för bedrägeribrott på internet sålt egendom eller tjänster som inte existerat och begärt betalningen genom en penningförmedlingstjänst, men har inte levererat produkten eller tjänsten även om de målsägande betalat för dem. Tillvägagångssättet har också varit typiskt för bedrägeribrott på internet eftersom kvinnan, på samma sätt som i en del fall där den målsägande upprepade gånger hotat med brottsanmälningar, eventuellt returnerat pengarna. Pengarna har dock returnerats av pengar som erhållits genom att bedra andra målsägande. En stor del av pengarna som erhållits genom bedrägerier returneras inte, i synnerhet i fall där den målsägande inte har gjort en brottsanmälan.
Enligt kvinnan har motivet för gärningarna varit ett akut behov av pengar.
Polisen påminner att det aldrig lönar sig att betala för en tjänst eller produkt på internet innan man har mottagit den.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

07.10.2020 kl 07.48Helsingfors
5.10.2020 kl. 11.23 Helsingfors
Polisen misstänker att en man körde med en personbil på två fotgängare som gick över ett övergångsställe på Kyrkobyvägen i Malm i Helsingfors fredag 2.10.2020 cirka klockan 23.30. Händelsen har flera ögonvittnen.
Polisen fick fast föraren på olycksplatsen. Fotgängarna, två män födda 2000 fördes från gärningsplatsen till olycksfallsstationen i Tölö sjukhus för att undersöka deras skador.
Polisen utreder fallet som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och två fall av vållande av personskada.

Källa: Poliisi.fi