NordenBladet — Den 6 november sände inrikesministeriet ett utkast till regeringens proposition på remiss. Propositionen innehåller ett förslag till lag om ändring av lagen om penninginsamlingar. De så kallade frivilliga kompensationstjänsterna för utsläpp ska lämnas utanför tillämpningsområdet för lagen om penninginsamlingar. I fortsättningen förutsätter frivillig utsläppskompensation inte något tillstånd till penninginsamling.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationsverksamheten är att göra det möjligt att man genom en avgift kan kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps. Verksamheten har ökat i Finland under de senaste åren. Detta har väckt frågor om verksamhetens förhållande till lagen om penninginsamlingar, som i huvudsak reglerar penninginsamlingar som finansierar allmännyttig verksamhet.I april 2020 inledde inrikesministeriet en bakgrundsutredning där ett stort antal berörda grupper hördes och eventuella lagändringar och deras konsekvenser utreddes. De berörda grupperna fick uttala sig under workshoppar och intervjuer. Utifrån utredningen föreslås det att den frivilliga utsläppskompensationen ska lämnas utanför lagen.– Klimatkrisen väntar inte, och alla åtgärder för att bekämpa klimatförändringen måste vidtas. En av dessa är frivillig utsläppskompensation, som företagen erbjuder sina kunder. Den frivilliga utsläppskompensationens ställning i förhållande till lagen om penninginsamlingar har varit oklar, och det har varit svårt för till exempel företag att tolka hur de ska agera. Det är fint att läget nu har retts ut och att vi som ett resultat av utredningen håller på att ändra lagen för att underlätta människors och företags möjligheter att kompensera sina klimatutsläpp, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Miljöministeriet utreder regleringen av frivillig utsläppskompensationI samband med inrikesministeriets utredning identifierades ett behov av att utreda bestämmelserna om frivillig utsläppskompensation för att man bland annat ska kunna försäkra sig om att verksamheten är tillförlitlig.Miljöministeriet har inlett utredningar om nuläget av reglering av frivillig utsläppskompensation och om de framtida behoven av sådan reglering. Miljöministeriet finansierar Finlands miljöcentrals pågående projekt som syftar till att skapa en överblick av nuläget när det gäller användningen av utsläppskompensationer och att de utsläppsminskningsenheter som erbjuds är godtagbara. Syftet med detta projekt, och ett annat projekt som snart inleds med finansiering av miljöministeriet, är att närmare utreda hurdan reglering av frivilliga utsläppskompensationstjänster som behövs. De viktigaste frågorna gäller hur man kan säkerställa kompensationsprojektens klimateffekter, till exempel deras additionalitet, verifierbarhet och varaktighet.– Frivillig utsläppskompensation köps för att påskynda klimatinsatserna, och därför måste vi se till att endast tjänster och projekt som verkligen har en effekt säljs som kompensation. Detta är viktigt för både klimatarbetet och konsumentskyddet. För närvarande finns det ett varierande utbud av olika internationella och inhemska kompensationstjänster på marknaden. Också de som erbjuder kompensationer har önskat att spelreglerna ska förtydligas, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ett mål för regeringsprogrammet är ett klimatneutralt FinlandEtt mål i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att Finland är klimatneutralt 2035, och lagändringen hänför sig till detta mål. Syftet är att uppmuntra företagen att utveckla nya frivilliga kompensationstjänster och metoder för att minska, undvika eller avlägsna växthusgasutsläpp från atmosfären.Remisstiden går ut den 18 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt lagutkastet om Försvarsmaktens handräckning till polisen på remiss. De viktigaste förslagen gäller bestämmelserna om förberedelse, mycket exceptionella situationer och väpnad handräckning. Avsikten är att den nästan 40 år gamla lagen ska uppdateras så att den motsvarar den förändrade säkerhetsmiljön.Den föreslagna lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning. I lagen föreskrivs också om verkställigheten av beslut om handräckning samt om samordningen av polisens och Försvarsmaktens funktioner i handräckningssituationer. Dessutom ska gränsbevakningslagens bestämmelser om krävande handräckning som lämnas av Gränsbevakningsväsendet uppdateras.Den nya lagen ska förbättra förberedelsen och förmågan att förhindra brott som hotar ett stort antal människors liv och hälsaEtt av syftena med den nya lagen är att förbättra polisens förmåga att förbereda sig för och förhindra samt omedelbart ingripa i till exempel terrorangrepp. Enligt den gällande lagen kan krävande handräckning ges endast för att förhindra eller avbryta ett överhängande terroristbrott. När beslut om lämnande av handräckning fattas är det dock inte nödvändigtvis känt om brottet har ett terroristiskt motiv eller inte. Det är sannolikt att motivet för gärningen klarnar först under straffprocessen.En arbetsgrupp som tillsatts med tanke på beredningen föreslår att krävande handräckning ska kunna ges också för att förhindra vissa andra brott som till sina verkningar kan jämställas med terroristbrott. Det är fråga om brott som allvarligt hotar ett stort antal människors liv eller hälsa. Det föreslås också att beslutsförfarandet ändras till vissa delar.Handräckningen mellan myndigheterna hör till vardagenHandräckningen mellan säkerhetsmyndigheterna är en del av den normala vardagen. Det föreslås inga ändringar i de grundläggande utgångspunkterna för handräckning. Ändringarna gäller ytterst exceptionella situationer där polisens personal, kompetens eller materiel inte räcker till.Genom lagen ges Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet inga nya befogenheter. I sådana handräckningssituationer som avses i lagen är det fråga om skötsel av polisens uppgifter under ledning och uppsikt av polisen.Politiska riktlinjer står i tur efter remissbehandlingenDet är fråga om ett betänkande av en tjänstemannaarbetsgrupp. Utöver inrikesministeriets företrädare finns i arbetsgruppen företrädare för polisen, Skyddspolisen, Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt för försvarsministeriet, justitieministeriet och statsrådets kansli. De politiska riktlinjerna i frågan dras upp efter remissbehandlingen.Arbetet inleddes inom ramen för samarbetet kring säkerhetsmyndigheternas förberedelse och beredskap före Finlands EU-ordförandeskap. Då konstaterades det att den gällande handräckningslagstiftningen inte till alla delar motsvarar kraven i den förändrade säkerhetsmiljön. Inrikesministeriet inledde ett lagstiftningsprojekt och tillsatte våren 2018 en arbetsgrupp på bred bas för beredningen av projektet.Remissbehandlingen pågår till den 8 januari 2021. Avsikten är att regeringens proposition överlämnas till riksdagen våren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 6 november diskuterade EU-ministerutskottet reformen av unionens migrations- och asylpolitik samt ekonomiska frågor med anknytning till den kommande EU-redogörelsen.Europeiska kommissionen lade i september fram ett omfattande reformpaket för migrations- och asylpolitiken, som fick ny fart på medlemsländernas förhandlingar om en reform av det gemensamma asylsystemet. Fastställandet av Finlands ståndpunkter fortsatte vid dagens möte. Behandlingen av de nya lagstiftningsförslag som ingår i paketet fortsätter vid statsrådets allmänna sammanträde. På EU-nivå kommer reformpaketet att behandlas vid flera kommande möten. Till exempel EU-ländernas inrikesministrar diskuterar frågan vid sin informella videokonferens den 13 november.EU-ministerutskottet diskuterade också ekonomiska frågor i unionen, bland annat utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen (EMU). Diskussionen var ett led i orienteringen om omfattande EU-politiska frågor i samband med att regeringen bereder sin EU-redogörelse. Redogörelsen ska lämnas till riksdagen i början av 2021. Diskussionsinledare var Erkki Liikanen, som har varit bland annat ledamot av Europeiska kommissionen, ledamot av Europeiska centralbankens råd, finansminister och chefdirektör för Finlands Bank.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetet mot människohandel effektiviseras genom att fördjupa samarbetet mellan bland annat myndigheter, organisationer och kommuner. Vid polisinrättningen i Helsingfors inrättas en grupp för att utreda människohandelsbrott. I början av nästa år färdigställs dessutom ett åtgärdsprogram som ska samordna arbetet mot människohandel i större utsträckning. I dag samlades olika aktörer till ett rundabordssamtal under ledning av inrikesminister Maria Ohisalo.– Människohandel är ett mycket mångfasetterat brott mot de mänskliga rättigheterna, och vi gör nu historiskt stora satsningar på utredningen av brotten. Därför bör såväl olika myndigheter som olika organisationer samarbeta för att avslöja människohandel, förbättra offrens ställning och utreda de brott som begåtts. Jag är mycket stolt över att vi nu kan ta itu med den här viktiga frågan på ett sektorsövergripande sätt. Det är inte bara fråga om ett samarbetsnätverk, utan om team som dagligen arbetar tillsammans och som består av experter från många olika sektorer, berättar inrikesminister Maria Ohisalo.Ny grupp ska utreda människohandelsbrott vid polisenVid polisinrättningen i Helsingfors inrättas en grupp vars arbete fokuserar på avslöjande och utredning av människohandelsbrott. Gruppen kommer att ha ett nära samarbete med centralkriminalpolisen, det nationella expertnätverket för bekämpning av människohandelsbrott samt andra myndigheter och samarbetspartner.– Den nationella utredningsgruppen inhämtar information, avslöjar och utreder brott i hela landet, stöder andra enheter samt bekämpar gränsöverskridande brottslighet i samarbete med centralkriminalpolisen. Polisen kommer också att ha två utsedda utredare av människohandelsbrott vid varje polisinrättning. Jag är mycket glad över att tjugo årsverken nästa år kan riktas till arbete mot människohandel. Den nationella gruppen hjälper också brottsutredare i landskapen, vilket betyder att ingen utredare lämnas att hantera frågan på egen hand, konstaterar polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.Åtgärdsprogram ska samordna arbetet mot människohandelFör närvarande bereds det i enlighet med regeringens beslut ett tvärsektoriellt åtgärdsprogram mot människohandel. Syftet med åtgärdsprogrammet är att främja identifieringen och avslöjandet av människohandel, effektivisera realiserandet av straffansvaret, förbättra ställningen för offer för människohandel samt förebygga och minska människohandel. Åtgärdsprogrammet, som avses bli klart i början av 2021, bereds av en arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet.I åtgärdsprogrammet läggs det fram ett flertal utvecklingsåtgärder som hänför sig till bland annat utveckling av myndighetspraxis, myndighetsanvisningar och myndighetssamarbete samt bättre informationsutbyte, ökad utbildning, utarbetande av utbildnings- och undervisningsmaterial samt stöd till samarbetet mellan myndigheter och organisationer. En av prioriteringarna i åtgärdsprogrammet är att integrera arbetet mot människohandel och stärka samordningen. Genom programmet strävar man efter att engagera olika aktörer och stärka samarbetet mellan dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Kymmenedalen kommer det att inrättas naturskyddsområden på statsägd mark. De områden som enligt planerna ska bli skyddsområden har redan tidigare i övervägande grad reserverats för naturskyddsändamål. Områden finns i alla kommuner i Kymmenedalen: Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis och Vederlax. Sammanlagt ca 32 000 hektar kommer att skyddas. Beredningen inleds med diskussioner med lokala aktörer.Till de områden som planeras bli skyddade hör bl.a. myrar, lundar och gammelskogar samt undervattensnatur i havsområdet vid östra Finska viken. Områden som ska skyddas finns i alla kommuner i Kymmenedalen och i helheten ingår dessutom omfattande vattenområden i östra Finska viken, som delvis är allmänt vattenområde. Östra Finska vikens nationalpark, som inrättats redan tidigare, omfattar inga havsområden, och de havsområden som nu planeras bli skyddade finns i närheten av nationalparken.Inrättandet av skyddsområdena inleds med diskussioner med lokala aktörerDe diskussioner som ska föras med lokala aktörer är en viktig del av den lagberedning som hänför sig till inrättandet av naturskyddsområdena. Mötena inleds i november 2020. På grund av coronaläget ordnas mötena i första hand virtuellt och med metoder som är så lättillgängliga som möjligt för deltagarna. Man kommer att begära bl.a. landskapsförbundet, kommunerna och jakt-, fiske- och naturskyddsorganisationer att lämna synpunkter på planerna om de nya naturskyddsområdena. Efter diskussionerna bereder miljöministeriet utkast till förordningar, som senare sänds på remiss.Syftet med de diskussioner som nu inleds är att samla information om och utreda olika aktörers synpunkter på lokala särdrag och framför allt när det gäller behov av och möjligheter till undantag som rör jakt och fiske. Efter diskussioner med intressegrupperna ordnas i december 2020 ännu ett virtuellt möte som är öppet för alla intresserade.Syftet är att bevara områdena i naturtillstånd Bestämmelser om användningen av områden som anvisats för naturskydd finns i naturvårdslagen. Det allmänna syftet med naturskyddsområden är att bevara områdena i naturtillstånd och hålla dem fria från störningar som orsakas av människor. Det är i allmänhet dock inte nödvändigt att begränsa allemansrätten, vilket innebär att det också i fortsättningen kommer att vara tillåtet att röra sig i områdena och att plocka bär och svamp där. En förutsättning för att begränsa rätten att färdas i området är att begränsningen krävs för att bevara djurlivet eller växtlivet.Ofta tillåts också jakt i områdena. Forststyrelsen kan i områdena t.ex. tillåta älgdrev och jakt på främmande eller skadliga arter. I den förordning som statsrådet utfärdar kan det i fråga om områden som är större än 100 hektar också tas in andra bestämmelser som tillåter jakt trots att det enligt lag i regel är förbjudet att döda djur i naturskyddsområden. Samtidigt måste man dock se till att den övriga användningen av områdena eller naturvärdena i dem inte skadas eller äventyras.I de naturskyddsområden som inrättas är det tillåtet att fiska i enlighet med de allmänna fiskerättigheterna. Med tillstånd av Forststyrelsen är också annat fiske tillåtet, om det inte finns några hinder för detta med tanke på syftet med inrättandet av naturskyddsområdet. Fiske är också tillåtet inom allmänt vattenområde i naturskyddsområden på havsområden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi