NordenBladet — Mikrokrediter som ökar kvinnors inkomster och stärker deras ekonomiska självständighet. Tryggad livsmedelsförsörjning genom finansiering till småbrukare. Företag med hälften kvinnor i ledningen. Den statligt ägda utvecklingsfinansiären Finnfund har under den senaste tiden investerat i denna typ av företag i utvecklingsländer. Ett centralt mål är att främja jämställdheten utöver lönsamheten.Webbutiken Kasha förbättrar tillgången till pålitliga preventivmedel, mensskydd och egenvårdsprodukter i Östafrika. Foto: FinnfundInvesteringar med social inverkan, så kallad samhällsinvestering eller impact investing, har blivit en allt viktigare form av investeringar i världen, och tillväxten är snabb. Finnfunds samhällsinvesteringar är en av kanalerna för Finlands anslag utvecklingssamarbete.Att förbättra kvinnors och flickors ställning är en prioritering i Finlands utvecklingspolitik, och det är också ett av Finnfunds huvudsakliga mål för investeringar.År 2019 beviljade utrikesministeriet Finnfund ett lån på 105 miljoner euro för utvecklingspolitisks investeringar 2019–2021 i projekt som främjar jämställdhet. Under ett och ett halvt år har Finnfund redan satsat över 120 miljoner euro på projekt som stärker kvinnors ekonomiska självständighet i utvecklingsländerna eller som producerar tjänster som är viktiga för flickor och kvinnor. Målet för det statliga lånet uppnåddes i förtid.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari anser att det är viktigt att investera i jämställdhet och företag i utvecklingsländer.”Investeringar i kvinnor och flickor är alltid klokt och nyttigt eftersom jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling i samhället. Det är särskilt viktigt just nu, eftersom coronapandemin särskilt drabbar kvinnodominerade branscher i utvecklingsländer. Främjandet av jämställdhet genom företagsinvesteringar är också i övrigt ett växande internationellt fenomen, och Finland är starkt engagerat i denna trend”, säger Skinnari.Kvinnor i ledningen och som kunder

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har inlett ett projekt där man utvecklar och testar i praktiken möjligheter att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen, bland annat när det gäller att bereda politikåtgärder, bedöma effekterna på beteendet samt planera och genomföra kommunikationen.Målet är att stärka statsförvaltningens förmåga att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid ministerierna och vid de inrättningar som lyder under dem.”Så länge som vi inte har vaccin eller läkemedel mot sjukdomen covid-19 framhävs vikten av att förebygga smittspridning. Hur vi lyckas med det hänger ihop med människors beteende, och därför är det viktigt att stärka statsförvaltningens förmåga att förstå faktorer som påverkar beteendet”, beskriver avdelningschef vid statsrådets kansli och ordförande för projektets styrgrupp Seppo Määttä betydelsen av det nya tillvägagångssättet.”I projektet försöker vi hitta nya sätt att tillämpa forskningsdata i beslutsfattandet och testa olika människoorienterade former av påverkan. Vi siktar inte bara på att förhindra att viruset sprids, utan också på att stödja myndigheterna i att åtgärda de problem som uppstått till följd av coronakrisen. Målet är naturligtvis att orsaka så lite störningar som möjligt i samhällsfunktionerna och att vi kan hjälpa människor att skapa en så bekväm och välfungerande vardag som möjligt i det nya normala”, berättar projektchefen Markus Kanerva.Sedan coronakrisen bröt ut har beteendevetenskaplig kompetens utnyttjats i många länder såväl i Europa som på andra håll i världen som stöd för beslutsfattandet i anslutning till krisen. Beslutsfattarnas intresse för detta har ökat ytterligare i och med att en andra våg av epidemin blev aktuell. Också Världshälsoorganisationen WHO har framhävt vikten av beteendevetenskaplig kunskap och forskning vid hanteringen av krisen.I arbetsgruppen för försöksprojektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning finns tvärvetenskaplig kompetens inom beteendevetenskap, bland annat socialpsykologi, psykologi, forskning kring beteendeförändringar, beteendeekonomi och hälsoekonomi. Medlemmar i arbetsgruppen är doktorand i socialpsykologi Matti Heino (Helsingfors universitet), specialsakkunnig Markus Kanerva (statsrådets kansli), filosofie doktor, psykolog Ville Ojanen (Academy of Brain Oy) och akademiforskare Lauri Sääksvuori (Institutet för hälsa och välfärd).Projektets styrgrupp består av statssekreterare Maria Kaisa Aula (finansministeriet), statssekreterare Ville Kopra (arbets- och näringsministeriet), avdelningschef Seppo Määttä (statsrådets kansli), direktör Pasi Pohjola (social- och hälsovårdsministeriet), trafikrådet Anna Similä (kommunikationsministeriet), generaldirektör Olli-Pekka Heinonen (Utbildningsstyrelsen), statsrådets biträdande kommunikationsdirektör Päivi Paasikoski (statsrådets kansli), kommunikationsdirektör Elina Ravantti (utrikesministeriet), ledande sakkunnig Anna Rotkirch (statsrådets kansli), biträdande professor Nelli Hankonen (Helsingfors universitet), psykologie doktor, docent Pilvikki Absetz (frilans) och Doctor of Philosophy Tiina Likki (frilans).Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland kommer att nominera sådana skärgårdsområden i Saimen där saimenvikaren lever till naturarvsobjekt som ska tas upp på Unescos lista över världsarv. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen berättade om uppdateringen av förslagslistan vid världsarvsforumet den 11 november.Syftet med Unescos världsarvskonvention är att trygga bevarandet av det globalt sett värdefullaste natur- och kulturarvet. En förutsättning för att ett objekt ska kunna tas upp på Unescos världsarvslista är att objektet är av särskilt stort universellt värde och att bevarandet av objektets värden är tryggat.”Finland har i sin världsarvsstrategi fastställt att endast särskilt värdefulla objekt ska nomineras till listan. Det stämmer verkligen på skärgårdar där saimenvikaren lever”, gläder sig minister Mikkonen. ”Skyddet av saimenvikaren är en symbol för det finländska naturskyddet och det kräver kontinuerliga ansträngningar”, beskriver Mikkonen. Som minst har saimenvikarpopulationen bestått av 130–160 individer, men nu har man lyckats öka populationen till cirka 400 individer. Klimatförändringen utgör dock ett allvarligt hot mot saimenvikaren.Det föreslagna världsarvsobjektet finns i Saimen, som är Finlands största insjö. Det är fråga om ett så kallat gränsöverskridande världsarvsobjekt som huvudsakligen består av statens skyddade Natura 2000-områden. ”Att inrätta en nationalstadspark i Nyslott och uppdatera begränsningarna i nätfisket är behövliga tilläggsstöd för att säkerställa att projektet blir godkänt av Unesco”, säger minister Mikkonen.Finlands nationella förslagslista uppdateras som bäst i enlighet med världsarvsstrategin. Skärgårdar där saimenvikaren lever är miljöministeriets och Forststyrelsens förslag till naturarvsobjekt. Undervisnings- och kulturministeriet lägger fram sina förslag till kulturarvsobjekt senare. Förslagen tas upp på Finlands nationella förslagslista, som omfattar de objekt som Finland kommer att nominera till Unescos världsarvslista. Ministerierna har för avsikt att sända en uppdaterad förslagslista till Unesco senast under januari 2021. Beslut om objekt som ska tas upp på världsarvslistan fattas av Unescos världsarvskommitté, som sammanträder årligen och består av representanter för 21 stater som är parter i världsarvskonventionen. ”Vårt mål är att kommittén vid sitt möte 2024 ska kunna fatta beslut om att ta upp skärgårdar där saimenvikaren lever på världsarvslistan”, berättar minister Mikkonen.På världsarvslistan finns för närvarande 1 121 objekt, varav 213 objekt representerar naturarvet. Sex av Finlands sju världsarvsobjekt representerar kulturarvet och ett av dem, Kvarkens skärgård, naturarvet.Kostnaderna för projektet beräknas uppgå till cirka 210 000 euro åren 2021–2023. Forststyrelsens årliga kostnader för en preliminär utredning och beredningen av den egentliga ansökan uppgår till cirka 70 000 euro. Den uppskattning och det intresse som ett världsarvsobjekt väcker har i Finland lett till ett kännbart uppsving för ekonomin i området. ”Ökningen av turismen innebär också ett gemensamt ansvar för att världsarvsobjektets värden bevaras trots det ökade antalet turister”, påpekar minister Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi