NordenBladet — Republikens president har den 13 november 2020 på framställning av statsrådet beslutat om följande utnämning till en generalstjänst inom Försvarsmakten:
Försvarsmaktens logistik- och materielchef, generalmajor Timo Kakkola utnämns till en generalstjänst för tiden 1 januari 2021-31 december 2022.

Generalmajor Timo Tapio Kakkola (f. 1962) har tjänstgjort som Försvarsmaktens logistik- och materielchef sedan den 1 januari 2020. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens logistikverk, logistikchef för Huvudstaben, stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, avdelningschef för underhållsavdelningen vid Arméns materielverk samt som kommendör för Västra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till generalmajor 2017.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet inleder förberedelserna för åtgärdsalternativ för den framtida kommunpolitiken. Man söker lösningar bland annat för balanseringen av kommunernas finansieringsbas och uppgifter och överväger metoder för att utveckla kommunernas roll och självstyrelse.Målet med arbetet som inleds är att ta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet genom vilka man kan förbättra kommunernas förutsättningar att ordna tjänster för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt,     utveckla den kommunala självstyrelsen och förbättra kommunernas möjligheter att främja invånarnas välfärd och regionens livskraft med beaktande av förändringarna i omvärlden, förbättra den kommunala ekonomins hållbarhet och stabilitet och samtidigt stärka hela den offentliga ekonomins hållbarhet, främja kommunernas egna åtgärder för att uppnå en hållbar och stabil ekonomi och service främjas.För beredningen av åtgärdshelheterna inrättas en arbetsgrupp och två underavdelningar. Strategin avses bli klar före utgången av 2021.“Jag bjuder in alla kommuner i Finland och de som arbetar med kommunfrågor att fundera över framtiden för våra kommuner och deras ekonomi och tjänster. Vi hoppas att intressentgrupperna deltar aktivt”, uppmuntrar kommunminister Sirpa Paatero.“Vi vill väcka en debatt om kommunpolitiken som helhet, föra en öppen diskussion, öka dialogen ur olika perspektiv och stärka samförståndet om utgångspunkterna för och behoven av att utveckla kommunpolitiken”, fortsätter ministern.Kommunerna, Finlands Kommunförbund, flera olika ministerier och representanter för vetenskapsområden bes delta i beredningsarbetet. “Vi vill höra synpunkter från kommunerna, statsförvaltningen, olika vetenskapsområden, det civila samhället, näringslivet och andra intressentgrupper samt kommuninvånarna. Vi tänker ordna seminarier och workshoppar samt föra diskussioner i redan existerande nätverk”, berättar finansrådet Ville-Veikko Ahonen.Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har på ökat 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt såväl kommunernas ekonomiska bärkraft som kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare nu och i framtiden. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer också att ändra på kommunernas ställning, tjänster och finansiering. Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin har redan länge varit dystra på grund av den strukturella obalansen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar skattebasen för förvärvsinkomstskatterna. Det ökande antalet äldre personer ökar samtidigt efterfrågan på och utgifterna för den offentliga servicen. Den interna flyttningsrörelsen och den minskade nativiteten har stärkt denna förändring och därigenom kommunernas differentieringsutveckling.Regeringen fattade i samband med budgetmanglingen hösten 2020 beslut om att inleda beredningen av kommunpolitiska riktlinjer. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 13 november diskuterade EU-ministerutskottet förslaget till förordning om en rättsstatsmekanism, den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden samt temana för jordbruksministrarnas informella videokonferens.EU-ministerutskottet behandlade förslaget till förordning om en rättsstatsmekanism som syftar till att skapa villkorlighet mellan respekt för rättsstatsprincipen och mottagande av EU-medel. Förslaget till förordning ingår i förhandlingspaketet om EU:s fleråriga budgetram. Förordningen är väsentlig och viktig för Finland med tanke på en välfungerande, godtagbar och trovärdig union. Det handlar om att stärka EU:s gemensamma värdegrund.EU-ministerutskottet diskuterade också tidsplanen för införande av en säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden. Frågan kommer att diskuteras i Eurogruppen, som sammanträder i inkluderande format den 30 november. Införandet av en säkerhetsmekanism i anslutning till Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är ett led i reformen av ESM.Dessutom behandlade EU-ministerutskottet temana för jordbruksministrarnas informella videokonferens den 16 november. Kommissionen kommer vid mötet att lägga fram en lägesrapport om situationen på jordbruksmarknaden. Dessutom ska det tyska ordförandeskapet redogöra för beredningen av EU:s skogsstrategi och skogspolitik och för FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands mål är att ingen ska dö eller skada sig allvarligt som en följd av en olycka i hemmet eller på fritiden. Nollvisionen ingår i ett nytt nationellt målprogram för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden.Fokus ligger på att förebygga olycksfall så att man kan göra betydande besparingar i samhällsekonomin vad gäller de kostnader som olycksfallen orsakar. Programmet innehåller sammanlagt 89 åtgärder för förebyggande av olyckor i olika åldersgrupper under åren 2021-2030. Man har fastställt mål och åtgärder för varje åldersgrupp och typ av olycksfall, och man beaktar hur de olika skedena i livet påverkar förebyggandet av skador. Det gemensamma målet är att uppnå en god säkerhetsnivå i alla miljöer och att minska de allvarliga och livsfarliga olyckorna i hemmet och på fritiden med 25 procent före 2030. Programmet behövs för att minska fallolyckorna, olyckorna i väg- och sjötrafiken, drunkningsolyckorna, förgiftningarna och brandolyckorna samt för att öka närståendevårdarnas säkerhet.  I programmet Säkerhet från barndom till ålderdom betonas vikten av mentalvårdsarbetet, jämlikheten och det sektorsövergripande samarbetet samt främjandet av säkerheten för de befolkningsgrupper som är särskilt sårbara.Vid beredningen av åtgärderna beaktade man säkerheten också vad gäller miljön, varor, tjänster och idrottsskador samt förebyggandet av de olycksfall och olyckor som hänför sig till användningen av droger och läkemedel. Förebyggande av olycksfall ger stora besparingar De totala kostnaderna för olyckor i hemmet och på fritiden uppgick till 780-1157 miljoner euro år 2017. Olycksfallen medförde kostnader för 337-508 miljoner euro inom hälso- och sjukvården och 124-196 miljoner euro inom socialskyddet.För polisen och räddningsväsendet medförde olycksfallen och olyckorna kostnader för 73-89 miljoner euro. Utöver detta orsakade de materiella skadorna av bränder kostnader för 52 miljoner euro.År 2017 orsakade dödsfall och sjukdomsfall på grund av olyckor sammanlagt cirka 15 000 förlorade arbetsår. Av de förlorade arbetsåren orsakades uppskattningsvis 7000-11000 av olyckor i hemmet eller på fritiden, och de indirekta kostnaderna uppgick till sammanlagt 194-312 miljoner euro. Andelen kostnader för olyckor i hemmet och på fritiden jämfört med kostnaderna för samtliga olycksfall bedömdes genom en separat utredning i samband med beredningen av programmet. Vid beräkningen användes de uppgifter i registret över vårdanmälningar (Hilmo) som baserar sig på sjukdomskoderna ICD-10. Största delen av olyckorna sker i hemmet och på fritiden  I Finland är olyckorna den fjärde vanligaste dödsorsaken, och således ett stort folkhälsoproblem.  Antalet döda i olyckor i hemmet och på fritiden hör till de högsta i Europa. Varje år dör det cirka 2600 finländare till följd av ett olycksfall. Behandlingen av skador och förgiftningar orsakar dessutom näst flest vårdperioder inom den specialiserade sjukvården och tredje flest vårdperioder på hälsocentralernas bäddavdelningar. Målprogrammet har beretts av ett stort antal sakkunniga under ledning av den samordningsgrupp för förebyggande av olycksfall i hemmet och på fritiden som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet. Programmet stöder målen i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi