NordenBladet — Invånarna och fritidsfiskarna i Saimenområdet är positiva till att saimenvikaren skyddas och att fisket är tryggt för vikaren. Södra Savolax landskapsförbund har genom en enkät rett ut människors åsikter om skyddet av saimenvikaren och fiskebegränsningarna. Enkäten beställdes av jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp Saimenvikaren och fisket.Antalet svar var 1 120. Av svarspersonerna bor 63 procent i saimenvikarens utbredningsområde. Fiskebegränsningarna är allmänt accepterade och människor är vana vid dem. Trots att svarspersonerna har tudelade åsikter om detaljerna i fiskebestämmelserna, anser de att arbetet med att samordna skyddet och fisket samt dialogen bör fortsätta.– Över 80 procent av de fritidsinvånare som besvarade enkäten sade sig äga en stuga i områden där det förekommer vikare. Flest svar kom det från fritidskommunerna Nyslott, Puumala och S:t Michel. Resultaten av enkäten visar alltså hur invånarna och fritidsinvånarna i Saimenområdet ser på samordningen av skyddet och fisket, säger landskapsdirektör Pentti Mäkinen.Fiskebegränsningarnas omfattning och nätfiskeförbudets längd delar åsikterEnligt enkäten råder det fortfarande starka avvikande åsikter om skyddet och fisket. Vissa vill ha ett totalt förbud mot nätfiske och andra vill avveckla begränsningarna helt och hållet. Nästan varannan svarsperson föreslog att begränsningsområdet ska utvidgas och nästan var femte tyckte att begränsningarna måste avvecklas.Svaren visar att svarspersonerna känner till principerna för samordning av skyddet och fisket eftersom många föreslog att begränsningarna uttryckligen ska utvidgas till nya områden. Tre av fem svarspersoner sade att förbudet mot nätfiske kan förlängas till slutet av juli. Nästan två av fem ville inte ändra tiden för nätfisket och cirka en tredjedel ansåg att det finns grunder för att häva begränsningarna.– De gällande fiskebestämmelserna är lyckade, restriktionsområdet är enhetligt och täckande. Nät av stark tråd och grimgarn är förbjudna året om, vilket har lett till att färre vikare dör i fiskeredskap. Nätfisket är farligt särskilt för kutar. Nät av tunngarn är inte en så stor risk för vuxna vikare eftersom de simmar genom näten, säger fiskeribiologen Teemu Hentinen.Fiskebegränsningsområdet är 2 770 kvadratkilometer stort och täcker över 60 procent av Saimens areal från Södra Saimen till Puruvesi, Luonteri och Varkaus och ända till Pyhäselkä i Norra Karelen. De flesta fiskeredskap som är farliga för saimenvikaren är förbjudna året om i detta enhetliga område. Nätfiske är tillåtet 15.4 – 30.6 endast med siklöjenät med ett knutavstånd under 22 millimeter.Arbetsgruppen Saimenvikaren och fisket arbetar som bäst med att specificera fiskebestämmelserna för 2021 – 2026. Även denna färska enkät används som grund för arbetet. Arbetsgruppen överlämnar slutrapporten senast den 10 december.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet anvisar kommunerna och sjukvårdsdistrikten att sörja för beredskapen i områdena så att spridningen av coronaviruset inte ökar vid gränsövergångsställena ifall kontrollerna vid de inre gränserna upphör.Om kontrollerna vid de inre gränserna upphör kommer människors rörlighet och antalet resenärer eventuellt att öka. Detta ökar också risken för att coronaepidemin sprids. Sjukdomsläget i Finland är för närvarande mycket bättre än i många andra länder i Europa. Man måste dock uppdatera de regionala beredskapsplanerna kontinuerligt och se till att beredskapsåtgärderna är färdiga att genomföras.För att säkerställa hälsosäkerheten i samband med inresa till Finland måste kommunerna och sjukvårdsdistrikten samarbeta för att snabbt utarbeta eller uppdatera de planer som baserar sig på lagen om smittsamma sjukdomar och hälso- och sjukvårdslagen. Detta gäller särskilt de kommuner och sjukvårdsdistrikt som finns nära landgränserna eller som har en hamn eller flygplats för utrikestrafik. De lokala smittskyddsmyndigheterna måste planera hur alla resenärer ska få anvisningar om vad de ska göra när de anländer till Finland. Vid uppdaterandet av planerna är det skäl att redan från början inkludera även andra lokala instanser vars arbete gäller resenärer, till exempel de som arbetar på flygplatserna och i hamnarna. Planen ska innehålla åtgärder som säkerställer att resenärerna får anvisningar och rådgivning samt en noggrannare beskrivning av hur hälso- och sjukvårdsrådgivningen ska skötas. Det är också bra om planen behandlar frågan om hur man ska förbereda sig för att testa de resenärer som eventuellt behöver coronatestas. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska rapportera om sina planer och åtgärder till Institutet för hälsa och välfärd via de lokala epidemiarbetsgrupperna. Kontrollerna vid de inre gränserna vid de gränsövergångsställen som omfattas av Schengen-avtalet Om kontrollerna vid de inre gränserna upphör vid de gränsövergångsställen som omfattas av Schengen-avtalet, upphör också Gränsbevakningsväsendets verksamhet på gränsövergångsställena.   Enligt den senaste informationen kommer kontrollerna vid de inre gränserna att upphöra den 23 november 2020. I så fall kan den anvisning till resenärer som Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat inte längre delas ut vid gränskontroller. Anvisningarna måste i stället ges av de lokala myndigheterna. Kontrollerna vid Finlands yttre gränser fortsätter som förut. Social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev av den 16 november 2020 till kommunerna och till samkommunerna för social- och hälsovård om utarbetande eller uppdatering av planer för hälsosäkerheten i samband med inresa till Finland under coronaepidemin (pdf)Bilaga: Myndighetssamarbetet vid bekämpningen av coronavirusepidemin vid gränsövergångsställena hösten 2020
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä träffar Indonesiens energi- och naturresursminister Arifin Tasrif den 18 november 2020 i samband med ett Team Finland-besök som genomförs virtuellt. Huvudteman för mötet är utvecklingen av energisektorn och Indonesiens nya projekt för intelligent energi.Målet för ministermötet är att främja finländska företags verksamhetsförutsättningar på den indonesiska energimarknaden samt att främja affärspartnerskap mellan Finland och Indonesien.Indonesiens växande ekonomi i Sydostasien erbjuder mångsidiga möjligheter för finländska företag. I synnerhet kan finländska företags kompetens inom förnybar energi, elektrifiering av samhället samt inom bioekonomi och cirkulär ekonomi utnyttjas för att utveckla ekonomin i Indonesien.– Jag är glad över de goda relationerna mellan Finland och Indonesien. I synnerhet har energisektorn haft en viktig roll och jag hoppas att samarbetet inom energibranschen kommer ytterligare att intensifieras i framtiden till exempel när det gäller energilösningar som främjar den cirkulära ekonomin, säger minister Mika Lintilä.Som en stor och växande ekonomi är Indonesien en potentiell samarbetspartner för näringslivet i Finland. Näringsminister Mika Lintilä besökte Indonesien 2017 tillsammans med en Team Finland-företagsdelegation. Under besöket träffade Lintilä Arcandra Tahar, vice minister vid ministeriet för energi och naturresurser.Internationella byrån för förnybar energi (Irena) bedömer att efterfrågan på energi i Indonesien kan öka med en fjärdedel under 2015–2030 och efterfrågan på el tredubblas. Även om beroendet av inhemskt stenkol och importerade oljeprodukter har ökat, har Indonesien börjat öka användningen av förnybara energikällor. Landet har satt som mål att andelen förnybar energi ska höjas till 23 procent av energiförbrukningen fram till 2025 och till 31 procent fram till 2050.Ett finskt-indonesiskt företagsseminarium om ren energi och återvinning av avfallEfter ministermötet, den 24 november 2020, ordnar Business Finland ett virtuellt företagsseminarium inom energibranschen (”Smart Energy, Waste to Energy and Waste to Value”). I seminariet deltar också nio finländska företag samt representanter för den offentliga sektorn och företagen i Indonesien. I början av evenemanget framför näringsminister Mika Lintilä sin videohälsning.Team Finland är ett nätverk av offentliga aktörer som erbjuder finländska företag internationaliseringstjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen har godkänts av den parlamentariska styrgruppen att sändas på remiss. Utkastet har publicerats i statsrådets projektportal.Nedan bedöms konsekvenserna av utkastet till plan. Utkastet till plan och resultaten av konsekvensbedömningen sänds på remiss i januari 2021.Den riksomfattande trafiksystemplanen har beretts parlamentariskt och i dialog med intressentgrupper sedan juni 2019.Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetas för 12 år i sänder.Minister Harakka: Långsiktighet i utvecklingen av hela Finlands trafiksystem– Målet med vårt arbete har varit att förbättra effektiviteten, tillgängligheten och hållbarheten i hela landet. Såväl företag som medborgare ska med större säkerhet kunna förutse utbudet på transporttjänster. Bättre planering gör det möjligt att i så stor utsträckning som möjligt dra nytta av EU-finansiering, säger kommunikationsminister Timo Harakka.– I utkastet till plan som nu offentliggörs ser man till att det befintliga trafiknätet ska hållas i allt bättre skick och det eftersatta underhållet minska. Utvecklingsbehov identifieras i hela landet och de tillgodoses när planen börjar genomföras, konstaterar minister Harakka.I utkastet till plan ingår betydande åtgärder bl.a. för att utveckla resekedjor och kollektivtrafiken. Dessutom ska trafiksystemet utvecklas genom stora satsningar på utnyttjande av information och digitalisering. Utkastet till plan innehåller också riktlinjer för hur trafikfrågor ska behandlas i fortsättningen t.ex. i avtal mellan staten och stadsregionerna.De ekonomiska ramarna har fastställts – 500 miljoner euro per år för utveckling av trafikledsnätetDen föregående versionen av utkastet till trafiksystemplan publicerades i september 2020. Därefter har den parlamentariska styrgruppen bl.a. dragit upp riktlinjer för de ekonomiska ramarna i planen från och med 2025.Fram till 2024 ska de årliga finansieringsnivåerna överensstämma med planen för de offentliga finanserna.Finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen ska enligt utkastet till plan höjas till 1,4 miljarder euro per år från och med 2025. Finansieringen av utvecklingsinvesteringar ska uppgå till cirka 500 miljoner euro per år. Enligt utkastet till plan ska staten under den första 12-åriga planeringsperioden 2021-2032 rikta sammanlagt cirka 6,1 miljarder euro till utveckling av trafikledsnätet, varav cirka 3,35 miljarder euro kan användas till nya utvecklingsprojekt. Av utvecklingsfinansieringen uppgår landsvägarnas andel till 44 procent, bannätets till 52 procent och vattenledernas till 4 procent.De behov som hänför sig till utvecklandet av såväl det statliga trafiknätet som det övriga trafiknätet har i samband med beredningen av utkastet till plan sammanställts i den strategiska lägesbilden för trafiknätet. I den riksomfattande trafiksystemplanen fastställs hur trafikledsnätet ska utvecklas och finansieringen riktas.Riksdagen beslutar i sista hand om statens finansiering i samband med de årliga budgetarna.Vad händer härnäst?Konsekvenserna av utkastet till plan bedöms i november och december 2020.Utkastet till plan och resultaten av konsekvensbedömningen sänds på remiss i januari 2021. Remissvaren beaktas när planen finslipas.Statsrådet överlämnar den första riksomfattande trafiksystemplanen till riksdagen i form av en redogörelse våren 2021.På basis av den riksomfattande trafiksystemplanen och den strategiska lägesbilden för trafiknätet utarbetar Trafikledsverket ett investeringsprogram för statens trafikledsnät för de följande 6-8 åren. Investeringsprogrammet som ska utarbetas för första gången 2021 ger ett kunskapsbaserat perspektiv på genomförandet av utvecklingsprojekt för trafikledsnätet och det kommer att utnyttjas vid beredningen av budgetpropositioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om hur väl lagen om bildprogram fungerar och om reformbehoven överlämnades den 17 november till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. Enligt utredningen som gjorts av EM Leena Rantala fungerar den klassificering av åldersgränser som ligger till grund för lagen huvudsakligen bra, men praxisen har blivit ganska tungrodd och dyr för både branschen och tillsynsmyndigheten, Nationella audiovisuella institutet. Utvecklingsobjekt är en förenkling av klassificeringspraxis samt se över övervakningen av utbudet och informationen.Utredningen kartlade bl.a. praxis angående tillämpningen av lagen om bildprogram, lagens rättsliga grund, regleringen i andra länder, barns medieanvändning, mediernas påverkan, vårdnadshavarnas kännedom om åldersgränser samt mediefostran. Dessutom kartlades olika aktörers synpunkter.Utredningen föreslår att lagens tillämpningsområde och området för leverantörernas anmälningsskyldighet förtydligas, en översyn av grunderna för befrielse från klassificeringen, seriespecifika klassificeringar eller att avgifterna lindras, ett förtydligande av  flexibiliteten gällande åldersgränserna, en översyn av Nationella audiovisuella institutets övervakningsmetoder och en precisering av leverantörernas informationsskyldighet. Det föreslås att regleringen av digitala spel förtydligas i sin helhet. Dessutom föreslås det att bestämmelserna ses över i anslutning till visningstillstånd, märkningen av föreställningar som riktar sig till myndiga personer och babykinoföreställningar.Lagen om bildprogram (710/2011) har varit i kraft sedan 2012. Under denna tid har det skett stora förändringar i branschen. Hushållen har i allt större utsträckning övergått till audiovisuella innehållstjänster som etablerat sig utanför Finlands gränser och som inte behöver iaktta finländska ålders- och innehållsmärkningar eller begränsningar av visningstiden för tv-sändningar. En annan stor förändring gäller digitala spel, där bl.a. e-sport är mycket populärt också bland minderåriga. Företagsverksamheten inom mediebranschen har blivit allt mer globaliserad och  konsumtionen av audiovisuellt innehåll på videodelningsplattformar och i olika webbtjänster i stället för i form av fysiska inbandningar har ökat stort, vilket medfört utmaningar både med tanke på  den finländska företagsverksamheten och skyddet av minderåriga. I samband med revideringen av AVMS-direktivet framgick det att den förändrade verksamhetsmiljön förutsätter en mer omfattande helhetsbedömning av hur lagstiftningen om bildprogram fungerar för att man med hjälp av den i tillräcklig utsträckning ska kunna svara på den förändrade mediemiljöns behov. Kuvaohjelmalain toimivuudesta ja uudistustarpeista (Utredning av hur fungerande lagen om bildprogram är och om reformbehoven gällande den)

Källa: Valtioneuvosto.fi