NordenBladet — Ellen Pautamo (Ergon Máreha Ánne Elle-Máret) från Tammerfors och Jonar Thomasson från Limingen i Norge belönas med det nordiska språkpriset Gollegiella 2020 för deras insatser för de samiska språken.Ellen Pautamo är lektor i samiska språket och kulturen och hon får Gollegiella-priset för sina meriter som lärare i nordsamiska. Språkexperten Jonar Thomasson tilldelas priset för sitt arbete till förmån för det sydsamiska språket.Justitieminister Anna-Maja Henriksson offentliggjorde pristagarna i Helsingfors i dag i samband med ett möte mellan de ministrar som ansvarar för samefrågor i Norge, Sverige och Finland och ordförandena för sametingen.– Ett varmt tack till båda pristagarna för era betydelsefulla insatser till förmån för de samiska språken. Jag hoppas att Pautamos och Thomassons arbete väcker vårt intresse för att lära oss mer om de samiska språken och den samiska kulturen och att värdesätta dem, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ellen Pautamo är en av de främsta utvecklarna av den samiska distansundervisningen. Hon arbetar som lektor i samiska språket och kulturen vid den virtuella skolan vid Sameområdets utbildningscentral. Pautamo är en kunnig, idérik och inspirerande lärare som också utbildar lärare.Jonar Thomasson är språkexpert och en uppskattad språkresurs som dokumenterar och för vidare det samiska språket och erfarenheter av samisk kultur och historia. Thomasson har bevarat och utvecklat det samiska språket genom att dokumentera sydsamiskan. I sin bok Mojhtsijstie har sammanställt berättelser, ord och talesätt på sydsamiska.Prissumman är 15 000 euro. I år är det två personer som belönas, så priset delas mellan Pautamo och Thomasson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har gjorts ändringar i syfte att stärka klientens rätt till socialvård av god kvalitet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har sammanfattat och förklarat ändringarna i ett kommuninfo.  Avsikten med ändringarna har varit att säkerställa att de personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som behöver stöd via socialvården under serviceprocessen erbjuds rehabiliterande arbetsverksamhet. Enligt lagen ska man alltid börja med att utreda möjligheterna att erbjuda personen arbete eller arbets- och näringstjänster. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska tas in i aktiveringsplanen först om personen på grund av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i arbets- och näringstjänsterna eller arbeta. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är en sekundär service i förhållande till arbets- och näringstjänsterna. Reformen ändrar inte på detta.Genom ändringarna definieras innehållet i den rehabiliterande arbetsverksamheten i fortsättningen i lagen. Tjänstehelheten omfattar tjänster som främjar personens livskompetens samt arbets- och funktionsförmåga. Enligt bestämmelserna förutsätts det att varje tjänst alltid ska innehålla stöd och handledning. Dessutom har man preciserat bestämmelserna om hur den rehabiliterande arbetsverksamheten ska organiseras och produceras. Ett annat nytt krav är att man i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen också ska anteckna det stöd och den handledning som ges klienten under den rehabiliterande arbetsverksamheten samt målet för verksamheten.  Aktiveringsplanerna och de sektorsövergripande sysselsättningsplanerna ska uppdateras före den 31 mars 2021 så att de överensstämmer med de ändrade bestämmelserna.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har öppnat ansökningsomgången för Finlands kandidater till europeiska digitala innovationshubbar (European Digital Innovation Hubs, EDIH). Hubbarna har till uppgift att stödja företag och den offentliga sektorn i utnyttjandet och införandet av digitala lösningar. Ansökningsomgången pågår fram till 15 januari 2021.Utlysningen av kandidater riktar sig till organisationer och sammanslutningar som kan producera och förmedla tjänster som stöder digitaliseringen av affärsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte.Som nästa steg i processen kommer kommissionen att ordna en begränsad ansökningsomgång för de kandidater som valts ut nationellt. Enligt en preliminär tidsplan kommer den europeiska ansökningsomgången att pågå från slutet av januari till slutet av april. Europeiska kommissionen fattar det slutliga beslutet om val av innovationshubbar. Kommissionen har föreslagit att det i Finland ska inrättas två till fyra hubbar.Innovationshubbarna bildar ett nätverk som omfattar hela EUDe europeiska digitala innovationshubbarna ingår i EU:s nya program för ett digitalt Europa. De fungerar som servicecenter som påskyndar digitala investeringar.Målet är att få företag och offentliga tjänster att använda ny teknik i större utsträckning och snabbare än för närvarande. Avsikten är att bygga upp ett nätverk av innovationshubbar utifrån aktörer som redan finns. Nätverket ska erbjuda kundorienterade tjänster och bidra till en hållbar digitalisering av ekonomin.I finansieringsprogrammet för ett digitalt Europa har det preliminärt reserverats cirka 14,8 miljoner euro för finansiering av innovationshubbar i Finland 2021–2027. Ett motsvarande finansieringsbelopp ska komma från medlemsstaten, exempelvis från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), företagen eller hubbarnas verkningsområde. Arbets- och näringsministeriet fortsätter att bereda den nationella finansieringen av och det nationella stödet till hubbarna som en del av programmet Artificiell intelligens 4.0.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid en inofficiell videokonferens för EU:s konkurrenskraftsministrar 19.11.2020 ska ministrarna behandla den europeiska industripolitikens framtid. Tre centrala reformteman är digitalisering, koldioxidsnålhet och förändringsförmåga. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland vid mötet.Näringsminister Mika Lintilä deltar i videokonferensen 19.11.2020 för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för EU:s inre marknad och industripolitik. Temat för mötet är utnyttjande av återhämtningen för förnyelse av industrin. Målet är att stärka det europeiska samarbetet, främja en grönare omställning som förnyar industrin och samtidigt förbättra företagens konkurrenskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi