NordenBladet —

19.11.2020 kl 08.37Polisyrkeshögskolan

För uppföljningen av korruption behövs ett helhetsbetonat angreppssätt och en datainsamlingsmodell. Detta konstateras i slutrapporten för KORSI-forskningsprojektet som koordineras av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes metoder och indikatorer för uppföljning av korruption som lämpar sig för Finland.
Enligt slutrapporten kunde Finland i uppföljningen av korruptionen modigt ta modell av länder där korruption är vanligare än hos oss. Till exempel i Litauen görs årligen en riskbedömning med hjälp av vilken man på ett mångsidigt sätt följer upp korruptionen inom olika sektorer i samhället och väljer ut riskobjekt för närmare granskning. I Tjeckien använder man sig av metoder där man gallrar ut varningstecken på korruption ur den omfattande och öppna mängden information om offentlig upphandling.
Forskarna inom KORSI-projektet föreslår att man i Finland i fortsättningen ska sammanställa en nationell korruptionsöversikt som i stor utsträckning bygger på olika metoder och källor. Översikten kunde till exempel innehålla öppet tillgänglig statistik, information om enkätundersökningar, register och intervjuundersökningar, riskbedömningar från olika förvaltningsområden eller branscher samt uppgifter från företag och tredje sektorn. Sammanställningen av översikten skulle samordnas av justitieministeriet.
Korruptionens mångdimensionalitet försvårar mätningen
Den finländska korruptionen är vanligen kopplad till olika strukturer och nätverk. Detta gör det svårare att upptäcka korruption och medför utmaningar att mäta fenomenet och dess drag. KORSI-projektet riktades mot svårmätta former av korruption, såsom oetiskt inflytande och beslutsfattande i olika former.
I projektet sammanställdes ett brett urval enkätindikatorer från öppna källor som kan utnyttjas i den kvantitativa granskningen av korruptionen i framtiden. Vissa korruptionsfrågor testades i befolkningsenkäten Polisbarometern. Enligt den är sex procent av finländarna i åldern 15-79 år (257 000 personer) helt överens om att “korruption är ett betydande problem i Finland”. De mest problematiska delområdena av korruptionen ansågs vara bäste broder-nätverk, val- och partifinansiering, markanvändning och byggbranschen samt favorisering i tjänsteval.
I projektet granskades separat byggnadsbranschen samt idrottskorruption och konkurrensmanipulation. Inom byggbranschen skulle tecken på korruption kunna spåras effektivare än i nuläget med hjälp av entreprenad- och konkurrensutsättningsuppgifter, om handlingarna för offentlig upphandling vore så offentliga som möjligt. Inom området för konkurrensmanipulation kan till exempel information om idrottsutövarnas anställningsförhållanden och löner, spelbeteende och olika förseelser innehålla tips om korruption. Även inom andra samhällsområden skulle man kunna ta lärdom av den detaljerade riskbedömningen inom branschen.
KORSI-projektet genomfördes av Polisyrkeshögskolan, Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI), professor emeritus Ari Salminen och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. Publikationen har förverkligats som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.
» Information om projektet på Polisyrkeshögskolans webbplats
» Rapporterna från projektet ”Korruption seurannan indikaattorit Suomessa” (KORSI) finns att läsa i statsrådets publikationsserie (sammandrag på svenska).
Rapport 1: ”Mittaamaton korruptio? Korruption seurannan indikaattorit (KORSI) -projekti ja sen keskeiset tulokset”Sammanställer projektets resultat och rekommendationer.
Rapport 2: ”Kokonaisvaltaisia menetelmiä korruption seurantaan”Fokuserar på riskbedömningar, utvärdering av åtgärder mot korruption och avslöjande av dold korruption.
Rapport 3: ”Empiirisiä katsauksia korruption vaaran vyöhykkeille”En artikelsamling som beskriver korruption ur olika synvinklar.

Källa: Poliisi.fi