NordenBladet — I Finland är det relativt vanligt att barn bor växelvis hos föräldrar som inte bor ihop. Detta gäller nästan 30 procent av dessa barn. De förmåner och tjänster som familjerna erbjuds stöder emellertid inte alltid växelvist boende. Detta framgår av slutrapporten över ett studieprojekt om barns växelvisa boende och sociala trygghet.Projektet utredde dels hur vanligt det är i Finland att barn bor växelvis hos föräldrarna, dels relaterade bakgrundsfaktorer. Därtill kartlade projektet internationell praxis för hur växelvist boende beaktas i den sociala tryggheten i olika länder. En enkät skickades ut till separerade familjer i Finland och på den svarade nästan 3 500 föräldrar. Enkäten är den första studien i Finland som ger heltäckande information om hur vanligt det är med växelvist boende i olika befolkningsgrupper.Enligt resultaten har växelvist boende ett starkt samband med föräldrarnas socioekonomiska ställning: det är vanligare, ju bättre inkomster föräldrarna har. I låginkomstfamiljer kan ett hinder för växelvist boende vara t.ex. att föräldrarna inte har möjlighet att bo nära varandra eller skaffa sig en tillräckligt stor bostad.Växelvist boende är vanligast bland barn i åldern 3–12 år, men också en del 1–2-åringar och tonåringar bor växelvis. Att barnen bor i två hem medför ofta praktiska problem och extra kostnader för familjerna. Avståndet mellan hemmen och dagvården eller skolan belastar familjerna såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Eftersom barn i dag kan ha endast en officiell adress, kan det vara svårt att få social- och hälsovårdstjänster för barnet när föräldern inte bor i samma kommun som barnet, och informationen om barnets ärenden inte alltid når båda hemmen.”Föräldrarnas erfarenheter av utmaningar i vardagen och problem de mött inom de olika tjänsterna hjälper oss att i framtiden beakta även hur man kan stödja växelvist boende när det är förenligt med barnets bästa”, säger Anneli Miettinen, projektledare och forskare på FPA:s forskningsenhet.I utredningen lade man märke till att det i dagens läge förekommer ett flertal problem i sammanjämkningen av växelvist boende, social trygghet och tjänster i Finland. Enligt forskarna bör i synnerhet bostadsbidragssystemet utvecklas så att det beaktar att ett barn rent praktiskt hör till två hushåll. Rapporten konstaterar dessutom att möjligheten att dela på barnbidraget och att ordna skolskjuts även från barnets andra hem bör utredas.I projektet ingick även en internationell jämförelse av hur växelvist boende beaktas i bostadsbidrag, utkomststöd, barnbidrag och underhållsstöd i olika länder samt hur underhållsbidraget bestäms.”Sättet hur växelvist boende beaktas i de sociala förmånerna varierar i olika länder. I vissa förmåner och anvisningar har det kunnat beaktas. Mest övergripande har det gjorts i Sverige där sammanjämkningen av växelvist boende och social trygghet har utvecklats allt sedan 2000-talet”, konstaterar akademiforskare Mia Hakovirta från Åbo universitet.Studieprojektet genomfördes som ett samarbete mellan FPA:s forskningsenhet, Åbo universitet och Tammerfors universitet.Publikationen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.Närmare information:Anneli Miettinen, FPA, tfn 050 559 9984, [email protected] och Mia Hakovirta, Åbo universitet, tfn 040 7511168, [email protected]
Styrgruppens ordförande: Regeringssekreterare Annika Juurikko, SHM, tfn 295 163 242, [email protected]
Källa: Valtioneuvosto.fi
