NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har förlänat titeln akademiker inom vetenskap till professor emeritus Kari Alitalo och professor emerita Kaisa Häkkinen.Akademiprofessorn, forskningsdirektör Kari Alitalo (s. 1952) har lett Helsingfors universitets forskningsprogram för cancerbiologi och cancermedicin sedan 1999. Han har varit professor i medicinsk biokemi vid Åbo universitet 1986–1987, forskare vid Finlands Cancerinstitut 1987–1988 och i cancerbiologi vid Helsingfors universitet 1989–1993. Alitalo utnämndes till permanent akademiprofessor 1993 och arbetade vid Akademin utan avbrott fram till maj 2020.Alitalos centrala forskningsobjekt är mekanismerna för uppkomsten av cancer och särskilt lymfkärlens betydelse för spridningen av cancertumörer samt identifiering av nya exaktare behandlingsstrategier för att förhindra tillväxt och spridning av cancer. Han har bland annat hittat flera nya tillväxtfaktorer och receptorer som reglerar blod- och lymfkärlens utveckling. Ett exempel på hans viktigaste forskningsrön på senaste tid är upptäckten av hjärnans lymfatiska system.Professor emerita Kaisa Häkkinen (f. 1950) har varit tf. professor och professor i finska språket och litteraturen 1993–1999 samt professor i finska språket vid Åbo universitet 1999 –2015. Häkkinen har dessutom varit dekanus för humanistiska fakulteten vid Åbo universitet 2004–2009.Häkkinens forskning har framför allt fokuserat på finska språkets historia och utveckling, fonologi och morfologi, historia och etymologi samt denna forsknings lärdomshistoria. Hon är i synnerhet känd för sin forskning inom etymologi. Under 2000-talet har hon framför allt ägnat sig åt äldre finskt skriftspråk och Agricolas finska.Akademikerna är ytterst meriterade vetenskapsidkarePå framställning av Finlands Akademi kan republikens president bevilja hederstiteln akademiker inom vetenskap till ytterst meriterade inhemska eller utländska vetenskapsidkare.För närvarande finns det 14 inhemska innehavare av titeln, som samtidigt kan innehas av högst 16 inhemska vetenskapsidkare. Senast hederstiteln beviljades var 2017.Akademiker inom vetenskap på Finlands Akademis webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet flaggar på halv stång till minnet av alla Mannerheimkorsets riddare lördagen den 28 november.Flaggningen börjar klockan 8.00 och slutar klockan 16.00.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland före 2035. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.Syftet med den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträcker sig fram till 2035, är att gestalta hur Finland kan uppnå regeringsprogrammets mål om klimatneutralitet inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln.Planen innehåller åtgärder för att minska utsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som omfattar utsläpp från trafiken, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering, en del av utsläppen från jordbruket samt fluorerade växthusgaser (F-gaser). I planen behandlas dessutom den roll som konsumtion, offentlig upphandling, cirkulär ekonomi och kommunernas klimatarbete har när det gäller att uppnå utsläppsminskningarna.I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv, och därefter bedöms utsläppsutvecklingen med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder och deras effektivitet bedöms.”Den klimatpolitiska planen på medellång sikt banar väg för ett klimatneutralt Finland 2035. Den kommer att sammanställa de metoder som ska användas för att uppnå klimatmålen. Arbetet utförs i brett samarbete med olika grupper. Hur alla klimatåtgärder framskrider och om de är tillräckliga för att uppnå målet om klimatneutralitet behandlas årligen i klimatårsberättelsen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.Betoning på hälsa i kommunernas välfärdsberättelser I undersökningen  konstaterades att kommunerna i sina välfärdsberättelser ofta prioriterar hälsorelaterade frågor i förhållande till upplevd välfärd och social välfärd.Kommunerna och landskapen saknar högklassiga och moderna indikatorer för social välfärd. Det återspeglar sig även i den sociala rapporteringen där man inom ett pilotprojekt konstaterade att de fenomen som observeras i socialarbetet inte registreras och att man inte i någon större utsträckning utför konstruktivt arbete i enlighet med socialvårdslagen.I undersökningen noterades att huvudbetoningen i kommunernas välfärdsberättelser ligger på barn och unga samt att landskapen förutom dessa fokuserar på äldre. Beaktansvärt är att välfärden bland befolkningen i arbetsför ålder följs upp i ytterst liten skala i berättelserna.För att främja social välfärd behövs en gemensam förståelse av dess orsaker och följder. Undersökningen visar att ett holistiskt synsätt på social välfärd och människans välmående flyttar fokus från enbart hälsovård och socialservice till de övriga tjänster som kommunen kan erbjuda.Alla kommuner bör ha tillräckliga resurser för att främja välfärden och hälsan, tydliga strukturer och indikatorer för välfärdsplanen som har kopplats till kommunstrategin samt de årliga åtgärdsplanerna och budgeterna.Social välfärd har inte samband med materiell välfärdDen sociala välfärden påverkas av människornas sociala relationer, känslor av gemenskap och delaktighet samt av erfarenheterna och uppfattningarna om det omgivande samhället i allmänhet.Enligt undersökningen förklaras social välfärd inte regionalt av materiell eller upplevd välfärd eller upplevd hälsa: social välfärd förekommer i stor utsträckning i sådana områden där den materiella välfärden är mindre.På motsvarande sätt upplevs ensamhet även i områden där invånarna har höga inkomster. Den upplevda hälsan, den materiella välfärden, den sociala välfärden och levnadsvanorna fördelas överlag inte över regionerna på det sätt man skulle kunna anta utifrån den socioekonomiska fördelningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär ändring av konkurslagen. Syftet är att presumtionen om insolvens som grundar sig på betalningsförsummelser ska ändras till gäldenärens fördel från och med februari. Tanken är att det här ska hjälpa företag att klara sig genom krisen som coronaviruset orsakar.Enligt propositionen ska underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med hot om konkurs utgöra presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från borgenärens betalningsuppmaning har betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Betalningstiden är vanligtvis en vecka.– Vi måste göra allt för att rädda livskraftiga företag som har fått betalningssvårigheter på grund av coronavirusepidemin. Genom den temporära ändringen får företagen mer tid att ordna sina betalningar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Den temporära konkurslagen som trädde i kraft förra våren begränsade borgenärernas rätt att ansöka företag i konkurs på grund av att de inte iakttagit en betalningsuppmaning med hot om konkurs. När den temporära konkurslagen som varit i kraft sedan våren upphör gälla i slutet av januari förväntas antalet konkursansökningar öka kraftigt. Syftet med propositionen är att garantera gäldenärerna en skälig betalningstid också under dessa omständigheter.Syftet är att lagen ska träda i kraft i början av februari och gälla till slutet av september.

Källa: Valtioneuvosto.fi