NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för femte gången onsdagen den 2 december. Temat för mötet är revideringen av klimatlagen.Finland har som mål att bli klimatneutralt senast 2035. Klimatlagen, som trädde i kraft 2015, revideras och stärks så att detta mål ska uppnås. Avsikten är att uppdatera målet för 2050 och att i lagen ta in sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet. I lagen inkluderas också markanvändningssektorn, och det tas in ett mål om att stärka kolsänkorna. Avsikten är att propositionen med förslag till reviderad klimatlag ska vara färdig att sändas på remiss våren 2021.”I och med att målet om klimatneutralitet 2035 skrivs in i klimatlagen får klimatarbetet under de kommande åren en stark riktning. Samtidigt ska omställningen till ett klimatneutralt Finland ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt. Diskussionen i rundabordsforumet ger viktig vägledning om hur rättvisan ska beaktas i revideringen av klimatlagen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är vice ordförande för rundabordsforumet. Mikkonen är ordförande vid onsdagens möte.Vid beredningen av klimatlagen har man fäst särskild uppmärksamhet vid deltagandet. Redan från början av beredningen av lagreformen har man genomfört enkäter och ordnat webbsamråd och diskussionsmöten där människor från olika håll i Finland, i synnerhet unga och samer, har hörts.Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik den 27 februari 2020. I forumet deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med principbesluten är att fastställa statsrådets gemensamma ståndpunkt om metoderna för att minska växthusgasutsläppen från luftfarten samt sjöfarten och inlandssjöfarten, prioriteringarna i det internationella påverkansarbetet och målen för minskning av utsläppen. Kommunikationsministeriet tar emot utlåtanden om principbesluten till och med den 15 januari 2021.Vid beredningen av principbesluten har man utnyttjat arbetet med färdplanen för fossilfria transporter, där man för första gången på nationell nivå gjort en omfattande bedömning av metoderna för att minska utsläppen från såväl flygtrafiken som sjöfarten och inlandssjöfarten samt deras konsekvenser. I principbesluten har åtgärderna indelats i olika avsnitt som gäller övergång till alternativa drivmedel och bränslen, trafiksystemets och trafikmedlens energieffektivitet samt prissättning. Utöver möjligheterna till internationell påverkan och målen för påverkansarbete bedöms även nationella åtgärder.Uppnåendet av målen förutsätter ambitiösa åtgärder för att minska utsläppenUnder 2000-talet har utsläppen från flygtrafiken ökat mycket kraftigt i Finland. För att klimatmålen ska nås är det viktigt att ta i bruk nya effektiva metoder för utsläppsminskning såväl nationellt som inom EU och globalt inom ICAO. I utkastet till principbeslut om luftfart föreslås det att målet ska vara att minska utsläppen från den inhemska och den internationella luftfarten som avgår från Finland med 15 procent fram till 2030 och med 50 procent fram till 2045, beräknat från 2018 års nivå. I arbetet med färdplanen bedömdes det vara möjligt att uppnå dessa mål, men det förutsätter ambitiösa åtgärder för minskning av utsläppen. En central åtgärd när det gäller att minska utsläppen från luftfarten har i det nationella och även det internationella beslutsfattandet varit att öka användningen av förnybara flygbränslen.Utsläppen från sjöfarten och inlandssjöfarten i Finland har inte minskat nämnvärt under de senaste åren, och mycket återstår att göra för att nå de internationella målen. I utkastet till principbeslut föreslås flera åtgärder för att underlätta övergången till alternativa drivmedel och bränslen inom sjöfarten samt för att stödja förbättringen av befintliga fartygs energieffektivitet och utveckling av nya utsläppssnåla fartyg . Utöver att förnya fartygsbeståndet och införa teknik för att minska utsläppen från befintliga fartyg ska uppmärksamhet fästas vid hela sjötrafiksystemets funktion så att fartygens utsläpp minskar både till sjöss och i hamnar.– Åtgärderna för att minska utsläppen är naturligtvis brådskande, men det viktigt att se till att kostnadsbelastningen inte ökar avsevärt innan olika trafikformer har börjat återhämta sig från den allvarliga marknadsstörning som orsakats av coronavirusepidemin, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Både den internationella luftfarten och sjöfarten förväntas återhämta sig till den nivå som rådde före pandemin inom några år.– Branschen ska dock återhämta sig från undantagstillståndet och trafiken återupplivas på ett sådant sätt att utsläppen från trafiken permanent fortsätter att minska, konstaterar minister Harakka.Vad händer härnäst?Utkasten till principbeslut är ute på remiss fram till den 15 januari 2021. Begäran om utlåtanden finns på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden om utkastet på webben eller via e-post på adressen [email protected]Efter remissbehandlingarna fortsätter beredningen av principbesluten som tjänsteuppdrag. Avsikten är att principbesluten om minskning av växthusgasutsläppen från vägtrafik (utkastet till färdplan för fossilfria transporter), från luftfart samt från transporter till sjöss och på inre vattenvägar antas i början av året 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med automatiserad sjöfart är att skapa möjligheter för tryggare, effektivare och hållbarare transporter till sjöss. Enligt den utredning om automatisering av sjöfarten och reglering av autonoma fartyg som tagits fram på uppdrag av kommunikationsministeriet ska lagstiftningen, när utvecklingen inom automationen går framåt, lägga särskilt fokus på att trygga säkerheten.Finland vill vara ett föregångarland när det gäller automatiserad sjöfart, både med tanke på den tekniska utvecklingen och på den lagstiftning som möjliggör idrifttagningen. Utredningen är ett led i arbetet med att bereda en åtgärds- och lagstiftningsplan för automatiseringen av transporter.Utredningen kartlägger den internationella lagstiftningen samt Finlands och Norges nationella lagstiftning om autonoma fartyg (Maritime Autonomous Surface Ship, MASS) och beskriver regleringens nuläge och utvecklingsbehov. En autonom fartygstrafik förutsätter enligt utredningen allmänna säkerhetskrav på fartygens verksamhet och teknik i synnerhet för att säkra förmågan att navigera. Autonoma fartyg är fartyg som har beredskap att operera självständigt eller genom fjärrstyrning.  Utredningen redogör också för tekniken ombord med fokus på den teknik, de algoritmer och de modeller för maskininlärning som behövs i de autonoma navigationssystemen. Den behandlar också lagstiftningen som rör försök på Östersjön samt utvecklingen av den.Enligt utredningen är det möjligt att inom ramen för de gällande reglerna och med smärre ändringar göra olika automatiseringsförsök om de lokala myndigheterna godkänner verksamheten. Permanent trafik förutsätter däremot ändringar både i den nationella och i den internationella lagstiftningen. Utredningens slutsatser kan användas för att planera lagstiftningen i Finland samt i det beredningsarbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organisation IMO).EU-kommissionens möte om automatiserad sjöfart samt kommunikationsministeriets internationella workshopKommunikationsminister Timo Harakka offentliggör utredningen vid EU-kommissionens 2nd International Ship Autonomy and Sustainability Summit den 30 november 2020.Resultaten av utredningen presenteras närmare i en internationell virtuell workshop som ministeriet och dess samarbetspartner ordnar den 1 december 2020. Vid workshoppen behandlas referensramen för lagstiftningen om autonom sjöfart, utvecklingen av artificiell intelligens samt ansvarsfrågor.Rapporten Charting Regulatory Frameworks for Maritime Autonomous Surface Ship Testing, Pilots, and Commercial Deployments kan läsas på statsrådets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har nått en överenskommelse om innehållet i det så kallade avfallslagstiftningspaketet. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i början av 2021. ”Reformen av avfallslagen ger oss metoder för att minska avfallsmängden och öka sorteringen och återvinningen av avfall. Utvecklingen av avfallshanteringen är en av hörnstenarna i den cirkulära ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Genom regeringens proposition genomför Finland flera av de ändringar som förutsätts i EU-direktiv. Avfallsdirektivet förpliktar till en betydande ökning av materialåtervinningen av avfall från boende och serviceverksamhet (kommunalt avfall). Under de kommande 15 åren kommer materialåtervinningsgraden att höjas från drygt 40 procent till 65 procent. I avfallslagen föreslås det klart strängare skyldigheter för kommuner, avfallsinnehavare och förpackningsproducenter när det gäller separat insamling av avfall. För hushållen innebär reformen allt bättre avfallshanteringstjänster. Sortering och separat insamling av förpackningsavfall och bioavfall ska ordnas i alla tätorter på fastigheter med fem eller fler bostadslägenheter. Insamlingen av bioavfall utvidgas senare till alla fastigheter i tätorter med över 10 000 invånare. ”Reformen ökar affärsmöjligheterna för företagen inom avfallsbranschen, eftersom avfall i framtiden kommer att sorteras och transporteras allt mer, och speciellt materialåtervinningen kommer att öka”, säger minister Mikkonen.Kommunerna konkurrensutsätter transporterna av separat insamlat avfallKommunerna ska i fortsättningen centraliserat konkurrensutsätta transporterna av separat insamlat avfall. Om villkoren i lagen uppfylls kan kommunen också i fortsättningen besluta att fastighetsinnehavaren ska ordna transporten av blandat kommunalt avfall och slam från slamavskiljare och slutna avloppstankar. Vid konkurrensutsättningen av transporter ska kommunerna fästa särskild uppmärksamhet vid fördelningen av entreprenadområdena så att transportföretag av alla storlekar har möjlighet att få transportavtal.”Genom lösningen skapas en möjlighet för kommunerna att styra sådana avfallsflöden som är viktiga med tanke på höjningen av materialåtervinningsgraden. Samtidigt ställs det ett klart krav på kommunerna att små och medelstora företagare ska inkluderas i det operativa genomförandet av avfallshanteringen”, säger minister Mikkonen.  Producenternas ansvar för kostnaderna för hanteringen av förpackningsavfall ökarFörpackningsproducenterna och kommunerna ska avtala om ordnandet av separat insamling av förpackningar från bostadsfastigheter och om de ersättningar som producenterna betalar kommunerna för anordnandet av insamlingarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har gjort ett banbrytande arbete i en övergripande översyn av klimat- och miljöfrågor inom IKT-sektorn. Arbetsgruppen som berett en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn har sammanställt sex helheter med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk. Arbetsgruppens slutrapport är på remiss fram till den 15 januari 2021.Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material, men å andra sidan minskar de digitala lösningarna växthusgasutsläppen från många branscher. Enligt arbetsgruppens vision ska Finland vara en föregångare när det gäller användning och utveckling av ekologiskt hållbara IKT-lösningar år 2035 och främja klimat- och miljövänlig digitalisering också utanför landets gränser.– För att bekämpa klimatförändringen krävs snabba och ambitiösa åtgärder. Den rapport som nu har publicerats är internationellt unik. Den innehåller internationellt banbrytande information om hur potentialen hos de lösningar som produceras inom IKT-sektorn kan utnyttjas bättre såväl i Finland och inom Europeiska unionen som globalt. Transportbranschen är en av de sektorer där digitaliseringen kan bidra till att minska utsläppen enligt målen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Sex punkter för att hantera klimatkonsekvenser och främja fördelarna inom IKT-sektornArbetsgruppens slutrapport omfattar sex åtgärdshelheter som gäller IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser.1. IKT-infrastrukturens energieffektivitet ska höjas och koldioxidfria energikällor ska tas i brukEn förbättring av energieffektiviteten i kommunikationsnäten är avgörande, eftersom kommunikationsnätens största miljöeffekt härstammar från energiförbrukningen under användningstiden. Exempelvis uppstår cirka 93 procent av mobilnätets livslånga koldioxidutsläpp medan det används.Enligt arbetsgruppen måste användningen av energieffektiva lösningar och koldioxidfria energikällor främjas. Investeringar i utsläppsfri energiproduktion minskar också utsläppen från IKT-sektorn. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller utnyttjandet av spillvärme. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler och andra utrustningsutrymmen kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Utöver värme har datacentralerna potential att verka på elmarknaden med hjälp av den el som de lagrar i ackumulatorer.2. DataekonomiNär datamängden ökar, ökar också elförbrukningen. Enbart infrastruktur och förbättrad energieffektivitet hos utrustningen räcker inte till för att svara mot den ökade förbrukningen. I planeringen av program och tjänster har man ännu inte beaktat miljöaspekter i någon större utsträckning. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och utrustningskapacitet och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.En viktig aspekt av dataekonomin är hur lösningar på klimat- och miljöutmaningar utvecklas och tas i bruk. I utbildningen inom branschen bör man omfattande beakta detta och uppmuntra till utveckling av lösningar bland annat genom tävlingar. Som en återhämtning från coronapandemin uppmuntrar EU till investeringar som kombinerar digitalisering och miljölösningar.3. IKT-utrustning ska underhållas och återvinnasEnligt Transport och kommunikationsverkets konsumentundersökning känner finländarna till de miljöfrågor som hänför sig till olika apparater. Till exempel byter man oftast inte en telefon av nyhetsbehag, utan nästan 80 procent av finländarna byter sin telefon när apparaten har gått sönder eller av motsvarande orsak.Konsumenter och företag kan förlänga anordningarnas livslängd t.ex. genom att anlita underhållstjänster. Enligt arbetsgruppen bör man också öka konsumenternas medvetenhet om produktgarantier och uppdateringar av programvaran. Även om finländarna tämligen väl känner till de miljöaspekter som hänför sig till olika apparater, är de dåliga på att föra dem till återvinning. Återvinningen kan effektiviseras genom ekonomiska incitament, såsom kompensation för att föra en gammal apparat till återvinning.Nästan alla IKT-apparater som används i Finland tillverkas utomlands. I Finland produceras dock råvaror som används i apparaterna, såsom nickel och kobolt. Enligt arbetsgruppen måste man påverka hållbarheten i produktionen och råvarornas spårbarhet i Finland och EU.4. Det ska ske mer mätning av och produceras mer öppen information om miljökonsekvenserInsynen i och tillgången till data om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det är svårt att få en helhetsbild av branschens totala effekter till skillnad från t.ex. effekterna av trafikutsläpp.Enligt arbetsgruppen måste man utveckla statistikföringen av energiförbrukning inom datacentraler och nät samt uppföljningen av utsläppseffekter. Dessutom behövs information om de digitala lösningarnas påverkan och återverkningar under hela livscykeln. Man håller också på att inleda ny forsknings- och utredningsverksamhet om detta. Dataflöden och materialflöden från IKT-utrustning är ofta av gränsöverskridande karaktär, och därför är det viktigt att delta i utvecklandet av uppföljningen också inom EU och internationellt.5. Konsumenternas medvetenhet och klimatvänliga färdigheter ska ökaEnligt en enkät som Transport- och kommunikationsverket riktat till teleföretag sker cirka 90 procent av dataöverföringen inom mobilnätet i Finland mellan privata anslutningar. Konsumenternas beteende spelar därför en viktig roll i hanteringen av miljökonsekvenserna av IKT-sektorns driftsfas. En stor del av finländarna är intresserade av att få

Källa: Valtioneuvosto.fi