NordenBladet — Inrikesminister Maria Ohisalo är ordförande för ministermötet för den nordiska samrådsgruppen på hög nivå i flyktingfrågor NSHF fredagen den 4 december. Mötet ordnas som distansmöte.Vid mötet diskuterar de nordiska ministrar som ansvarar för migrationsfrågor ländernas synpunkter på reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. Avsikten är att utbyta åsikter särskilt om den solidaritetsmekanism som kommissionen föreslår och som i perioder av högt tryck och krissituationer avses jämna ut ansvaret för asylsökande så att det även omfattar andra stater än staterna vid EU:s yttre gränser.– Regeringen anser att det är viktigt att de grundläggande och mänskliga rättigheterna och enskilda män niskors rättsskydd tillgodoses i alla situationer. Det är särskilt viktigt att det gemensamma ansvaret är förpliktande för alla medlemsstater, eftersom ansvaret för de asylsökande som kommer till unionen är gemensamt för oss alla. Detta ligger också i Finlands intresse eftersom vi är en av staterna vid EU:s yttre gränser. Finlands ståndpunkter i fråga om reformen behandlas som bäst i riksdagen, säger minister Ohisalo.Ett annat tema för mötet är situationen för dem som stannar i landet utan uppehållstillstånd. Ministrarna diskuterar åtgärder genom vilka de nordiska länderna försöker förhindra papperslöshet och uppkomsten av ett skuggsamhälle.Vid inrikesministeriet utarbetas för närvarande ett åtgärdsprogram mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet för 2021–2024. I programmet söker man på ett övergripande sätt metoder för att förebygga uppkomsten av ett skuggsamhälle. Utöver att dra upp strategiska riktlinjer är avsikten med programmet också att främja konkreta åtgärder för att förhindra vistelse i landet utan laglig uppehållsrätt. Arbetet avses bli klart i december.NSHF, den nordiska samrådsgruppen på hög nivå i flyktingfrågor, inrättades 1986 på rekommendation av Nordiska ministerrådet. Utöver de årliga ministermötena sammanträder samarbetsgruppen också till ett tjänstemannamöte en gång om året. Avsikten med mötena är att främja informationsutbytet mellan länderna och samarbetet i migrationsfrågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det behövs inte nya bestämmelser som kriminaliserar riktade trakasserier eftersom den nuvarande lagstiftningen redan gör det möjligt att bekämpa dessa trakasserier relativt väl. Det viktigaste är att utöka möjligheterna att inleda en förundersökning och att vidta åtgärder för väckande av åtal i de fall trakasserierna verkar organiserade och riktade. Detta framgår av en utredning som publicerades den 3 december och som gjorts av jur.dr Mika Illman.Enligt utredare Illman bör stora internationella sociala mediebolag åläggas att bekämpa hatretorik och riktade trakasserier på sina plattformar. Ansvarsfrågan bör regleras på EU-nivå.Vissa tillhandahållare av sociala medier bör genom lag åläggas att övervaka det innehåll som publiceras på deras plattformar och att avlägsna det om det är uppenbart att det uppfyller rekvisiten för brott. Det bör enligt lag var straffbart att låta bli att avlägsna sådant innehåll då försummelsen beror på uppsåt eller grov vårdslöshet.Det bör utan dröjsmål föreskrivas att olaga hot hör under allmänt åtalUtredaren anser att en viktig reform som bör genomföras utan dröjsmål är införandet av bestämmelser enligt vilka olaga hot är ett brott som i större utsträckning ska höra under allmänt åtal. Dessutom bör vissa andra av strafflagens bestämmelser om åtalsrätt ändras så att de brott som lagen omfattar i större utsträckning hör under allmänt åtal.Bestämmelserna om brott, tvångsmedel och åtalsrätt i lagen om yttrandefrihet bör förtydligas. Den tolkning som de nuvarande bestämmelserna lämnar rum för försvårar brottsutredningen och rättskipningen.Bättre arbetarskydd för personer som inte är i ett anställningsförhållandeUtredningen efterlyser också bättre arbetarskydd så att konsekvenserna av riktade trakasserier kan begränsas. Illman betonar att det till stöd för frilansande journalister samt forskare och sakkunniga utan anställningsförhållande, vilka är i en särskilt sårbar ställning, bör införas ett system där konsekvenserna av trakasserier som riktas mot dem kan begränsas med metoder som motsvarar dem som tillämpas inom arbetarskyddet.Riktade trakasserier skadar hela samhälletEnligt utredare Mika Illman är riktade trakasserier organiserad verksamhet som vanligtvis förekommer på internet och där offret hotas eller kränks, till exempel genom att det sprids information om personens privatliv eller felaktiga eller på annat sätt nedsättande uppgifter om honom eller henne.Syftet med riktade trakasserier är att tysta personen eller på något annat sätt påverka hans eller hennes verksamhet. Rädslan för riktade trakasserier påverkar vilka ämnen som diskuteras i offentligheten och på vilket sätt detta sker.Riktade trakasserier skadar rättsstaten eftersom de används för att påverka beslutsfattandet inom förvaltning och rättskipning. Riktade trakasserier skadar det demokratiska samhället även i ett bredare perspektiv eftersom de gör människor mindre villiga att delta i de demokratiska processerna och offentligt ta ställning till samhällsfrågor. Dessutom kringskär de allmänhetens rätt att få information om hur man tänker och vad som sker i samhället.I utredningen undersöker jur.dr Mika Illman om den gällande lagstiftningen om straff- och processrätt och om säkringsåtgärder och yttrandefrihet är tillämplig på uttrycksformerna för organiserade och riktade trakasserier. I utredningen bedömer Illman också vilken betydelse bestämmelserna om arbetarskydd har i samband med riktade trakasserier. Illman har även haft i uppgift att vid behov lyfta fram eventuella problem som hänför sig till undersökningsobjektet och att föreslå lösningar på dem.Närmare information:tingsdomare Mika Illman, Västra Nylands tingsrätt, tfn 029 56 44066, [email protected] och enhetschef Jussi Matikkala, tfn 0295 150 486, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s arbets- och socialministrar håller ett inofficiellt videomöte 3.12.2020. Arbetsminister Tuula Haatainen deltar i diskussionen om de åtgärder på EU-nivå som behövs för att förbättra ställningen för arbetstagare inom plattformsekonomin. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist representerar Finland i diskussionen om genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi.Europeiska kommissionen har meddelat att den i slutet av 2021 kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsförhållandena för arbetstagare inom plattformsekonomin. Kommissionen har för avsikt att samråda med arbetsmarknadsorganisationerna innan den lägger fram sitt förslag.– Finland välkomnar diskussionen på EU-nivå, eftersom samma plattformar används i flera EU-länder. Ett gemensamt förhållningssätt till plattformsarbete skulle vara till fördel för alla: både arbetstagarna, medlemsländerna och de företag som nuförtiden är tvungna att beakta ländernas olika lagstiftning, säger arbetsminister Haatainen.– Det väsentliga är att arbetstagarna inom plattformsekonomin kan garanteras goda arbetsförhållanden, social trygghet och utkomst, konstaterar arbetsminister Haatainen.EU:s jämställdhetsstrategi är ett viktigt verktyg för att främja jämställdheten mellan könen i medlemsländernaVideomötets andra huvudtema är jämställdhet mellan könen och genomförandet av EU:s jämställdhetsstrategi. Kommissionen publicerade EU:s jämställdhetsstrategi i mars 2020, och genomförandet av strategin diskuteras nu för första gången på politisk nivå. I genomförandet beaktas särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.– EU:s jämställdhetsstrategi och regeringens jämställdhetsprogram har flera beröringspunkter, såsom främjandet av jämställdheten i arbetslivet och av samordningen av arbete och privatliv. Dessutom kombineras de med ett perspektiv som betonar kvinnors och mäns mångfald på jämställdheten mellan könen. Finland har starkt förbundit sig till att främja jämställdhet såväl nationellt som på EU-nivå, konstaterar ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Blomqvist.Videomötet ersätter det officiella mötet i rådet för sysselsättning och socialpolitik. Det fattas inga beslut på videomötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tuomas Vanhanen inledde sitt arbete som finansminister Matti Vanhanens finanspolitiska specialmedarbetare i början av december.Tuomas Vanhanen ansvarar som specialmedarbetare för den ekonomiska politiken. Vanhanen var tidigare finanspolitisk expert i Centerns riksdagsgrupp. Dessförinnan arbetade han som kommun- och reformministerns specialmedarbetare vid finansministeriet. Tuomas Vanhanen och Matti Vanhanen är inte släkt med varandra.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har beställt en utredning om hur den så kallade ideella sponsringsmodellen kan komplettera myndigheternas verksamhet när det gäller att ta emot kvotflyktingar. Till utredare har valts Karleby universitetscenter Chydenius vid Jyväskylä universitet. Avsikten är att bedöma modellens juridiska och praktiska genomförbarhet i Finland.I ideella sponsorprogram (engl. community sponsorship) utser man för varje kvotflykting en faddergrupp som vanligen består av cirka fem personer. Gruppen deltar sedan i ett till två års tid i integrationen av flyktingen. Gruppen kan hjälpa kvotflyktingen till exempel med att uträtta ärenden hos myndigheter, att bli bekant med kulturen, att inleda språkstudier och att hitta en studie- och arbetsplats. Avsikten är att påskynda och förbättra integrationen av kvotflyktingar.Under de senaste åren har motsvarande integrationsmodeller blivit vanligare i EU-länderna och globalt, och vi har fått uppmuntrande rapporter om bättre resultat av integrationen av kvotflyktingar. För närvarande utvecklar till exempel Australien, Irland, Nya Zeeland, Storbritannien och Tyskland integrationen av kvotflyktingar i denna riktning.Utredningen blir klar i februari 2021. Resultaten kommer att utnyttjas som diskussionsunderlag. Utifrån utredningen kan man planera hur de redan befintliga internationella modellerna kan utnyttjas och testas i Finland.Kommissionen och FN uppmuntrar till att utnyttja den nya modellenDen 23 september utfärdade Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om migrations- och asylfrågor där kommissionen bland annat betonar vikten av att ta emot kvotflyktingar. Dessutom uppmuntrar kommissionen medlemsländerna att tillsammans med det civila samhället inrätta ideella sponsorprogram. Att utveckla dessa program är också ett mål i FN:s flyktingkommissariat UNHCR:s strategi om kvotflyktingar 2019–2021.Finland tar emot 1 050 kvotflyktingar nästa år. Att ta emot kvotflyktingar är ett sätt att axla sitt ansvar globalt och att på ett effektivt och tryggt sätt erbjuda skydd till dem som behöver det mest, till exempel kvinnor och barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet utfärdade en förordning om ändring av förordningen om byggnaders brandsäkerhet. Ändringarna ökar brandsäkerhetsbestämmelsernas materialneutralitet, minskar byggkostnaderna och förtydligar tolkningen av bestämmelserna.I fortsättningen kan innerväggytorna i en byggnad i brandklass P2 med högst två våningar lämnas utan skyddsbeklädnad, om väggens material uppfyller den klassificering med avseende på dess reaktion vid brandpåverkan och den minimidensitet som är typisk för trä. Ändringen underlättar projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.Också de strukturella kraven på träfasader har lindrats i fråga om vissa byggnadstyper. I fortsättningen kan man till exempel också beakta övrig brandsäkerhetsteknik då man bedömer brandsäkerheten hos samlingsbyggnader i brandklass P1 med högst två våningar och som är inte är högre än 28 meter.Därtill har kraven på uppdelningen i delar av bottenbjälklag i byggnader lindrats och byggandet av bilgarage har underlättats för byggnader i brandklass P2 med fler än två våningar. Dessutom har bland annat bestämmelserna om bestämmandet av antalet våningar i småhus och om arrangemang för reservutgångar preciserats för att de ska bli tydligare att tolka.Ändringarna underlättar också växthusodling. Arealbaserad brandteknisk sektionering i stora växthus krävs inte i fortsättningen i sådana växthus som har mycket liten brandbelastning. Ändringen minskar byggkostnaderna och underlättar odlingen, när sektionerande väggar inte skuggar växterna.Miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017) trädde i kraft den 1 januari 2018. De ändringar som nu gjorts bidrar till att genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller brandsäkerheten i träbyggnader och översynen av byggbestämmelserna med tanke på jordbrukets konkurrenskraft. I förordningen gjordes också andra ändringar och justeringar som hänför sig till kostnaderna för tillämpningen av förordningen och tolkningen av författningarna.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På torsdagen och fredagen den 3–4 december 2020 deltar utrikesminister Pekka Haavisto i OSSE:s ministerrådsmöte (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). OSSE-ländernas ministrar deltar i diskussionen på distans under ledning av ordförandelandet Albanien. Vid mötet ska ministrarna godkänna utnämningar till de högsta posterna inom organisationen och fastställa ordförandeländerna för 2023 och 2024.På agendan står även diskussion om aktuella konflikter inom OSSE:s område, i synnerhet konflikten i Nagorno-Karabach, det politiska läget och de mänskliga rättigheterna i Belarus samt konflikten i Ukraina. Finland framhåller vikten av att genomföra OSSE:s åtaganden och av att utnyttja de instrument som OSSE har för att lösa konflikterna. OSSE är ett viktigt forum med tanke på Europas säkerhet. Den så kallade Helsingforsslutakten, som ligger till grund för OSSE:s verksamhet, undertecknades i Helsingfors för 45 år sedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi