NordenBladet — Finansministeriet har beviljat sammanlagt 9,69 miljoner euro i statsunderstöd till 29 olika digitaliseringsprojekt som förnyar kommunernas verksamhetssätt eller serviceprocesser.Sammanlagt 61 ansökningar lämnades in inom ansökningstiden. Understöd beviljades endast för projekt som genomförs i samarbete av flera kommuner eller samkommuner. Projekten ska genomföras före utgången av oktober 2022. I år kunde man ansöka om stöd för digitalisering av kommunens beslutsfattande och de processer som stöder beslutsfattandet, digitalisering av förvaltningen och kommunaldemokratin samt för utveckling av praxis för distansarbete och digitala tjänster. Genom att rikta understödet till dessa teman ville man stödja kommunerna att på bästa möjliga sätt utnyttja det digitala språnget som coronaläget gett upphov till. I och med projekten får kommuninvånarna och tjänsteanvändarna nya digitala möjligheter att delta och påverka. Tjänsterna har understött framför allt utvecklingen av kultur- och fritidstjänsterna. Syftet med kommunernas och samkommunernas digitaliseringsprojekt är att stödja digitalisering, förnyande av verksamhetssätt, kundorientering och kostnadsbesparingar i kommunerna. Reproducerbarhet och fördelning är bärande tankar när det gäller inriktning av finansieringen: sökanden ska utreda om motsvarande arbete redan tidigare utförts i andra kommuner och överväga att utnyttja detta arbete som grund för projektet. Slutresultatet och processen ska gå att kopiera eller utnyttja på andra sätt i andra kommuner. Dessutom ska man under projektets gång förbinda sig till samarbete med andra motsvarande projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet sände den 10 december 2020 ett förslag till ändring av lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetslagen) till Republikens president för stadfästelse. Genom lagändringen utvidgas tillämpningsområdet för det nationella hållbarhetssystemet och ikraftsätts hållbarhetskriterierna för fasta och gasformiga biomassabränslen och kriterierna för minskning av växthusgaser i EU:s direktiv om främjande av förnybar energi (RED II).Syftet med lagändringen är att säkerställa att de biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i Finland har producerats på ett hållbart sätt och att de kan beaktas i EU-målen för förnybar energi och i skyldigheten avseende andelen förnybar energi inom transportsektorn.Det utvidgade tillämpningsområdet innebär att antalet föremål för regleringen stiger från nuvarande 15 till cirka 150 verksamhetsutövare efter att lagen trätt i kraft. I den nationella beredningen av genomförandet av direktivet har man strävat efter att använda de befintliga nationella systemen och att påvisandet av att hållbarhetskriterierna uppfylls inte ska medföra en oskälig administrativ börda för aktörerna.Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021. Genom övergångsbestämmelser beaktas emellertid att det i praktiken inte är möjligt att påvisa att man uppfyller hållbarhetskriterierna som lagen förutsätter genast när lagen trätt i kraft.Övergångsbestämmelserna anger ikraftträdandet av den nya förordningen, både för nya aktörer och för operatörer med ett hållbarhetssystem som godkänts enligt gällande lag.En noggrannare beskrivning av lagändringen finns i arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 14 maj 2020 om propositionen.Dessutom håller en förordning som kompletterar regleringen i hållbarhetslagen på att färdigställas. Förordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om förfaranden och deras krav, liksom tillämpningen av lagen, samt mer detaljerade tekniska föreskrifter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet sände den 10 december 2020 ett förslag till lagar om ändring av kärnenergilagen, säkerhetsutredningslagen och gruvlagen till republikens president för stadfästelse. Lagarna träder i kraft den 21 december 2020. Genom ändringarna av kärnenergilagen bereder man sig inför nya säkerhetshot mot kärnanläggningar, såsom användningen av obemannade luftfartyg.Genom ändringarna av kärnenergilagen bereder man sig inför nya säkerhetshot mot kärnanläggningar, såsom användningen av obemannade luftfartyg. Lagstiftningen utvecklas också så att den bättre motsvarar kraven som ställs i grundlagen i fråga om befogenheter och användning av maktmedel för kärnanläggningars säkerhetspersonal.Skyddsarrangemangen är en central del av säkerheten vid användningen av kärnenergi särskilt vid bekämpning av yttre hot. När omvärlden och hotbilderna förändras måste även lagstiftningen hänga med i utvecklingen.Nya befogenheter i fråga om drönare och användning av hundFör att kärn- och strålsäkerheten ska förbättras innehåller lagförslaget nya bestämmelser om befogenheterna för kärnanläggningars säkerhetspersonal att ingripa i obemannade luftfartygs färd. Regleringen av skyddsarrangemang i fråga om transport av kärnämnen och kärnavfall kompletteras också.Det föreslås uttömmande bestämmelser om säkerhetspersonalens befogenheter, utbildning och maktmedelsredskap, eftersom det hittills har saknats tillräckligt exakta bestämmelser om detta i kärnenergilagen. Befogenheter kompletteras också till exempel när det gäller användningen av hund. Bakom ändringen finns även en förbättring av rättsskyddet för säkerhetspersonalen, eftersom de har betydande befogenheter i anläggningsmiljö, varmed det ska finnas tydliga regler om förutsättningen för att använda dem och ramarna. Ändringarna medför i praktiken inte en betydande förändring av nuläget.Området för säkerhetsutredningarna utvidgas och anmälningsrätt för läkareI säkerhetsutredningslagen intas bestämmelser som utvidgar kretsen av personer som har samband med kärnkraftsanläggningars verksamhet och för vilka en s.k. begränsad säkerhetsutredning får göras. Bestämmelsen omfattar i fortsättningen transporter av kärnavfall och sådana situationer där en person som deltar i planeringen eller uppförandet inte fysiskt besöker ett anläggningsområde. Till kärnenergilagen fogas därtill en skyldighet att göra säkerhetsutredningar i vissa fall.I lagändringen ägnas särskild uppmärksamhet vid sådana interna hot som kan följa av åtgärder som vidtas av tillståndsinnehavarens egen personal. Till lagen fogas en ny bestämmelse om årliga hälsoundersökningar för säkerhetspersonal och kontrollrumspersonal. Genom undersökningarna säkerställs det att för säkerheten viktiga personer utifrån hälsotillståndet är lämpliga för sina uppgifter.Läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får dessutom rätt att göra anmälan till tillståndshavaren för en kärnanläggning, Strålsäkerhetscentralen och polisen när de av grundad anledning anser att en person inte lämpar sig för sina uppgifter eller kan utgöra en risk för kärn- eller strålsäkerheten.Offentlig kungörelse och ändringssökande i förvaltningsärenden harmoniserasBestämmelserna i kärnenergilagen och gruvlagen harmoniseras med de ändrade allmänna lagar som gäller offentlig kungörelse och ändringssökande i förvaltningsärenden.När det gäller kungörande i kärnenergilagen ändras praxis så att en kungörelse ska hållas tillgänglig i minst 14 dygn. När det gäller gruvlagen ska utöver att det görs ändringar av teknisk art dessutom anslagsförfarandet för tillståndsbeslut ersättas med kungörelseförfarande och den grupp aktörer som informeras om tillståndsbeslutet utvidgas.

Källa: Valtioneuvosto.fi