NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att muntlig bevisning som tagits emot vid tingsrätten i fortsättningen vid hovrätten och högsta domstolen skulle tas emot genom en videoupptagning som gjorts vid tingsrätten.Syftet med reformen är att förbättra hovrättens och högsta domstolens förutsättningar att avgöra bevisfrågor rätt. Om fullföljdsdomstolen kan avgöra ett ärende på grund av det som berättats i tingsrätten, får den tillgång till bevisning som är färskare och bättre än för närvarande.Vid sökande av ändring minskar nyttjandet av videoupptagningar de kostnader och andra olägenheter som ändringssökandet medför för parter och vittnen. Till exempel i brottmål undgår i regel målsägande och vittnen att möta den åtalade på nytt. Hovrättens huvudförhandlingar kunde också komma att ställas in mer sällan, vilket kan förkorta handläggningstiderna och minska rättegångens kostnader.Med förslaget strävar man dessutom efter att stärka hovrättens roll som den domstol som kontrollerar riktigheten i tingsrättens avgörande när tyngdpunkten i rättegången i allt högre grad flyttas till tingsrätten.– Arbetsgruppens förslag är en motiverad och bra reform, eftersom det kan medföra betydande fördelar för rättssäkerheten, ändamålsenligheten i förfarandet för ändringssökande samt vittnen och målsägande. Jag anser att reformen bör genomföras så snabbt som möjligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Avsikten med förslaget är att genomföra föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering om att mottagandet av bevis ska koncentreras till tingsrätterna och att bevisningen ska upptas för hovrättsbehandlingen.Reformen avses kunna träda i kraft 2022. Enligt förslaget tillämpas förfarandet först på tvistemål och ansökningsärenden.Arbetsgruppens förslag har sänts på remiss och det kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 19 februari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Människor i olika åldrar och av olika bakgrund bjuds in att förbättra den finländska diskussionskulturen i kampanjen Idéfestival Diskussioner om bra liv på landsbygden. Det är lätt att arrangera en konstruktiv dialog och alla aktörer med verksamhet på landsbygden utmanas att delta. Med kampanjen vill man speciellt lyfta fram ungdomars röster och ta med dem i landsbygdsutvecklingen.Idéfestival Diskussioner om bra liv på landsbygden förverkligas som en del av det nationella Landsbygdsparlamentet 2021, som arrangeras i Kurikka 1.-2.10. Kampanjen går av stapeln 18.1. och pågår ända fram till juni. Under våren förverkligas tre dialogomgångar, med varsin fråga som man har möjlighet att utforska. I början av året ligger fokus på frågan: vad behöver vi för att ett bra liv ska förverkligas just nu och om tio år? Man kan anmäla sig som arrangör av en diskussion redan nu. De som arrangerar och deltar i konstruktiv dialog får chansen att dels öka sin egen förståelse dels hitta nya insikter samt även påverka den nationella landsbygdspolitiken. Tillsammans förbättrar vi dialogen åldersgrupperna emellan – Vi vill få människor av olika åldrar och från olika bakgrund att diskutera tillsammans om vad ett bra liv på landsbygden innebär. De insikter som föds i diskussionerna hjälper oss att bättre förstå och stöda det som bygger upp ett bra liv för olika människor och samhällen, säger utvecklingsdirektör Virpi Harilahti-Juola från Landsbygdens Bildningsförbund, en av kampanjens samarbetsparter. – I diskussionen vill vi speciellt få med unga som bor på landsbygden. Samhället behöver deras synsätt för att vi ska kunna göra en hållbar framtid. Det är viktigt att i detta sammanhang uppmärksamma dem som inte brukar höras, men som borde höras i frågor som gäller landsbygdsutveckling eller landsbygdspolitik, understryker Hilkka Näse, utvecklingsdirektör vid Finlands 4H-förbund.– Ungdomen är en kort men desto mer betydelsefull tid, en livsfas fylld med livslust. Den ger en stark inriktning för resten av livet och när unga ges en riktig chans att vara med i diskussioner och att påverka i den egna byns eller kvarterets utveckling så bäddar det för en god framtid både för dem själva och för det hela samhället, framhäver Anu Suotula, medverkande från Ungdoms-Leader-verksamheten och Keskipiste-Leader rf. Att arrangera Idéfestival -diskussion är lätt  Med i Idéfestival Diskussioner om ett bra liv på landsbygden kan alla vara som är intresserade av landsbygdernas framtid. Det är enkelt att arrangera en diskussion. För arrangörerna finns det tillhanda ett förberett materialpaket jämte anvisningar. Därtill ges möjligheten att delta i Dialogpaus-stiftelsens fasiliteringsutbildning. – Framtiden görs tillsammans idag, samtidigt som vi lutar oss tillbaka mot det som redan gjorts. Det är viktigt att hitta en gemensam förståelse mellan åldersgrupperna när man funderar på hur framtiden bäst ska göras, konstaterar  Laura Arikka, vd för Dialogpaus-stiftelsen. 
På Landsbygdsparlamentets idefestival.fi -sida kan man anmäla sig som arrangör av en diskussion.   
Vi definierar själva vad ett bra liv på landsbygden är – Det finns inte en enda definition om vad ett bra liv är och detsamma gäller för landsbygden och dess framtidsbild. Det är allt sådant som vi själva definierar utifrån vårt tal, framhäver  Petri Rinne, ordförande för Finlands Byar rf.  – I politiken är ord handlingar. Genom att öka den gemensamma förståelsen, har vi en gemensam grund som leder vidare till nya lösningar, konstaterar Landsbygdsparlamentet 2021 -eventets producent Antonia Husberg vid jord- och skogsbruksministeriet. Idéfestival Diskussioner om ett gott liv på landsbygden -kampanjens huvudpartners är Landsbygdens Bildningsförbund, Finlands 4H-förbund, Finlands Byar rf, Keskipiste-Leader ry, Dialogpaus-stiftelsen samt Livsmedelsverkets nätverksenhet/landsbygdsnätverket samt Landsbygdspolitiska rådet och dess sekretariat vid jord- och skogsbruksministeriet som koordinerar helheten. Festivalen är en del av nationella Landsbygdsparlamentet 2021 -eventet som arrangeras i Kurikka 1.-2.10.2021. Kampanjen är även länkad till Hyvin sanottu – Bra sagt (Yle.fi) (Extern link) –projektet. Nätsidor som länkar till nyheten: idefestival.fi och landsbygdsparlamentet.fi Tilläggsinformation:Antonia Husberg, landsbygdsöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn. 0295 16 2033, [email protected]Virpi Harilahti-Juola, utvecklingschef, Landsbygdens Bildningsförbund, tfn. 040 678 1968, [email protected]Hilkka Näse, utvecklingschef, Finlands 4H-förbund, tfn. 044 783 0300, [email protected]Anu Suotula, projektaktivator, Ungdoms-Leader, Keskipiste-Leader ry, tfn 046 922 9600, [email protected]Laura Arikka, vd, Dialogpaus-stiftelsen, tfn. 044 579 2686, [email protected]Petri Rinne, ordförande, Finlands Byar rf, tfn. 040 555 3232, [email protected]Anssi Ketonen, kommunikationsplanerare, Finlands Byar rf, tfn. 045 249 1162, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den utvärdering av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet som inleddes på uppdrag av arbets- och näringsministeriet har kommit igång väl. Utvärderingen genomförs av ett konsortium som leds av Vasa universitet och som har presenterat utgångspunkterna för utvärderingen för Försörjningsberedskapscentralens ledning och personal. Arbetet ska vara klart i mitten av nästa april.– Som en del av den normala styrningen och uppföljningen brukar arbets- och näringsministeriet tidvis låta göra externa bedömningar av organisationerna inom sitt förvaltningsområde. I Försörjningsberedskapscentralens fall tjänar utvärderingen också i vidare bemärkelse utvecklingen av Finlands försörjningsberedskapssystem, konstaterar arbets- och näringsministeriets överdirektör Riku Huttunen, som är ordförande för styrgruppen för utvärderingsarbetet.– Utvärderingen ska stödja utvecklingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet och den kompletterar centralens egen strategiprocess och Försörjningsberedskapsrådets analys som publicerades den 19 november 2019, fortsätter Huttunen.Syftet med utvärderingsarbetet är att ta fram en på en täckande analys baserad syn på Försörjningsberedskapscentralens verksamhet, ledning och verksamhetens genomslag i det nationella försörjningsberedskapssystemet samt att lägga fram slutsatser och rekommendationer för hur dessa kan utvecklas. Utvärderingen granskar också i vidare bemärkelse läget och prestationsförmågan i fråga om försörjningsberedskapen i Finland, men Försörjningsberedskapscentralens roll som helhet när det gäller att trygga försörjningsberedskapen i Finland som ett centralt perspektiv.Till genomförare av arbetet valdes efter ett anbudsförfarande ett konsortium som leds av gruppen för komplexitetsforskning vid Vasa universitet. Dess partner i projektet är yrkeshögskolan Laurea, Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan.Utvärderingen omfattar Försörjningsberedskapscentralens verksamhetssystem och verksamhet samt dess genomslagskraft i det nationella försörjningsberedskapssystemet. Utvärderingen innehåller också ett internationellt perspektiv. Det rådande pandemiläget ska beaktas vid genomförandet av utvärderingen. Utvärderargruppen ska dessutom lägga fram slutsatser och rekommendationer om hur verksamheten ska utvecklas.Utvärderingen granskar också i vidare bemärkelse läget och prestationsförmågan i fråga om Finlands försörjningsberedskap, men som ett centralt perspektiv betraktas Försörjningsberedskapscentralens roll som en helhet som tryggar den finländska försörjningsberedskapen.Styrgruppen stöder genomförandet av utredningsarbetet som gäller FörsörjningsberedskapscentralenArbets- och näringsministeriet tillsatte i september en styrgrupp för att stödja genomförandet av utvärderingsarbetet som gäller Försörjningsberedskapscentralen. Till gruppens uppgifter har hört att välja den som utför utvärderingen utifrån ett anbudsförfarande, att godkänna planen för genomförandet av utvärderingsarbetet, att styra genomförandet av arbetet och uppnåendet av målen samt att följa upp hur tidtabellen, kostnaderna och genomförandet framskrider.Ordförande för styrgruppen är överdirektör Riku Huttunen från arbets – och näringsministeriet (ANM) och medlemmar Kirsi Heinonen (JSM), jordbruksråd, Tarja Jaakkola (FSM), regeringsråd, Kari Klemm (ANM), regeringsråd, Jaana Kuusisto (FM), budgetråd, Konsta Luukka (KM), specialsakkunnig och Sirkku Pikkujämsä (SHM), medicinalråd. Sekreterare för styrgruppen är Eeva-Liisa Koltta-Sarkanen (ANM), handelsråd, och utnämnd sakkunnigmedlem Henri Backman (ANM), konsultativ tjänsteman.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett av de mest effektiva sätten att minska de ökande utsläppen av växthusgaser från den internationella flygtrafiken är att använda förnybara flygbränslen. Denna bedömning görs i en rapport där man utreder olika alternativ för att genomföra distributionsskyldigheten. Rapporten, som utarbetats av AFRY Management Consulting, stöder framför allt beredningen av lagstiftning om distributionsskyldigheten vad gäller flygtrafik.Finland kommer i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram att sporra den tunga trafiken och flygtrafiken att övergå till hållbara biobränslen. Enligt regeringsprogrammet ställer Finland med hjälp av distributionsskyldigheten som mål att andelen hållbara biodrivmedel inom flygtrafiken ska vara 30 % år 2030.Enligt utredningen är Norge tills vidare det enda land i Europa som redan har fastställt en skyldighet att distribuera förnybara bränslen för flygtrafiken. Skyldigheter på olika nivåer planeras både på EU-nivå som en del av initiativet ReFuelEU och i medlemsstaterna.Utöver konsekvenserna av det mål på 30 % hållbara biodrivmedel som fastställts i regeringsprogrammet undersökte man i utredningen även konsekvenserna av distributionsskyldigheter på 14 % och 5 %, där 14 % motsvarar Nederländernas mål för 2030 och 5 % EU:s målnivå för 2030.Enligt utredningen utgör tillgången till och distributionen av förnybara flygbränslen inte något hinder för att införa skyldigheten redan 2022. En ökande tillväxt skulle möjliggöra en mer balanserad konkurrenssituation och aktörerna skulle hinna anpassa sig till skyldighetens konsekvenser.En distributionsskyldighet som omfattar flygtrafiken får direkt positiv inverkan på klimatutsläppen och sporrar produktionen av förnybara bränslen. Av de inhemska aktörerna planerar både Neste, UPM och St1 att utöka produktionen av förnybara flygbränslen.Enligt beräkningarna i utredningen är tilläggskostnaden för distributionsskyldigheten mycket måttfull i förhållande till biljettpriset på olika rutter (1–71 euro/passagerare), men det är oklart hur mycket av kostnaderna som kan överföras direkt på passagerarna. Förmånliga flygresor och den transparens som internet medfört har lett till en priskänslig marknad med mycket stor konkurrens.Det är sannolikt att resenärer i de nordiska länderna har lättare att acceptera de prishöjningar som utsläppsåtgärderna medför, men en omfattande distributionsskyldighet skulle i synnerhet försvaga konkurrenskraften för flygresor med anslutningsflyg, vilka möjliggör täckande och förmånliga förbindelser för inrikesresenärer.Om transfertrafiken via Finland flyttas till andra rutter kan utsläppsminskningen till följd av den nationella distributionsskyldigheten bli mindre omfattande. På grund av transfertrafiken till Asien är Finland mer känsligt än de övriga nordiska länderna för den försämring av konkurrenskraften som en omfattande distributionsskyldighet medför.Enligt utredningen är distributionsskyldigheten ett tydligt och effektivt styrmedel för att minska utsläppen från flygtrafiken, men det rekommenderas att man vid fastställandet av målet för 2030 beaktar såväl ovissheten i fråga om konkurrenskraften som riskerna för att flygplan bunkrar billigare bränsle någon annanstans och för att rutter omdirigeras. Om distributionsskyldigheten är måttlig får den positiva konsekvenser för klimatutsläppen utan att det uppstår några betydande osäkerhets- och riskfaktorer.Det rekommenderas att nivån på distributionsskyldigheten och en eventuell separat skyldighet för elbränslen ses över på nytt 2025, då man har en bättre bild av coronapandemins och distributionsskyldighetens konsekvenser och då tekniken för elbränslen har utvecklats.Utredningen förespråkar en EU-omfattande distributionsskyldighet, eftersom en sådan skyldighet skulle få mångdubbelt större inverkan på utsläppen än en nationell skyldighet i Finland.Närmare information:Projektchef Henna Poikolainen, AFRY Management Consulting Oy, tfn 010 332 6115
specialsakkunnig Harri Haavisto, ANM, tfn 029 504 7059Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.I forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” studerades olika mätare av konkurrenskraften på kort sikt, konkurrenskraftens betydelse för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraftens kapacitet att förutse den ekonomiska framgången.En central faktor för konkurrenskraften på kort sikt är arbetskostnaderna, som förändras relativt snabbt. Enligt studien är pris- och kostnadskonkurrenskraften en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att exportsektorn i landet ska ha framgång. På lång sikt är en viktigare faktor utvecklingen av arbetsproduktiviteten, som påverkas av ekonomins strukturella konkurrenskraft.I studien utreddes med hjälp av två olika metoder sambandet mellan indikatorerna för ekonomisk framgång – såsom ekonomisk tillväxt och exportvolymer – och konkurrenskraftsindikatorerna. För det första analyserades de så kallade Granger-kausalitetsförhållandena mellan dessa och för det andra de autoregressiva modellerna med flera variabler (VAR-modellerna), som förutspår den ekonomiska framgången med hjälp av konkurrenskraftsvariabler.Kostnadskonkurrenskraften påverkar landets välstånd – men hur mycket?Det finns inte en enstaka entydig mätare för kostnadskonkurrenskraften utifrån vilken man rätlinjigt kan förutspå den framtida ekonomiska utvecklingen. De allmänna mätarna – de nominella och reella enhetsarbetskostnaderna i förhållande till kontrolländerna – ger dock normalt en relativt kongruent bild av kostnadskonkurrenskraftens utveckling och korrelerar med den framtida ekonomiska utvecklingen.Produktionen och exporten påverkas dock även av många andra faktorer och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna. Mätarna av enhetsarbetskostnader bör därför inte övertolkas.”Det är ett obestridligt faktum att nationalekonomins kostnadskonkurrenskraft påverkar dess ekonomiska framgång, men det är svårt att mäta omfattningen av effekten. Till exempel har efterfrågan en mycket större effekt på exportutvecklingen än enhetsarbetskostnaderna. Om den internationella efterfrågan är kraftig bidrar den till att öka exporten åtminstone en tid även om kostnadskonkurrenskraften minskar, medan en utmärkt konkurrenskraft inte är till stor hjälp om den internationella efterfrågan är svag”, förklarar Janne Huovari.Det kan även vara svårt att fastställa effekternas riktning. Konkurrenskraften främjar den ekonomiska framgången, men å andra sidan påverkas konkurrenskraftsmätarna av en bra exportframgång eller en kraftig tillväxt av bruttonationalprodukten. Därför är det inte alltid entydigt om till exempel en ökad exportframgång beror på att den uppmätta kostnadskonkurrenskraften blivit bättre eller tvärtom.”Om enhetsarbetskostnaderna dock avviker klart från utvecklingen i kontrolländerna bör man fästa uppmärksamhet vid fenomenet. Också i detta fall bör diskussionen om kostnadskonkurrenskraften präglas av ett analytiskt grepp så att de faktorer och politiska åtgärder som påverkar förändringarna även analyseras separat i fråga om ersättningarna till löntagarna, arbetsproduktiviteten och valutakursen”, påpekar Ilkka Kiema.Forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2019.Närmare information:Prognoschef Janne Huovari, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, tel. 040 164 8141, [email protected]
Forskningssamordnare Ilkka Kiema, Löntagarnas forskningsinstitut, tel. 040 940 2287, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt de nya generalplanerna har det efter våren 2017 inte längre krävts några tillstånd för miljöåtgärder i jord- och skogsbruksdominerade områden. Ändringen gäller dock inte områden med tidigare godkända generalplaner, vilket innebär att tillstånd måste sökas på samma sätt som tidigare. Projektet Skogar och planläggning har under ledning av Tapio undersökt olika sätt att förenkla tillståndssystemet. Kommunernas interna anvisningar för smärre åtgärder visade sig vara det bästa sättet.De krav på tillstånd för miljöåtgärder i ekonomiskogar som ingår i generalplanerna före 2017 har försvårat skogsbrukets verksamhet och ökat arbetet också i kommunerna. Projektet Skogar och planläggning förenklade detta system. Samtidigt utvecklade kommunernas planläggare tillsammans med dem som svarar för tillstånden för miljöåtgärder en process som beaktar landskapsvärdena på ett bättre sätt.– Ett enklare tillståndssystem förbättrar  möjligheterna till en mångsidig skogsaffärsverksamhet, säger Niina Riissanen, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet. Hon säger att det också finns många andra sätt att beakta landskapet, såsom att avtala om åtgärder mellan markägaren och kommunen eller dem som använder området.Brett deltagande i projektetI pilotförsöken, workshopparna och andra tillställningar deltog sammanlagt över 400 representanter för kommunerna och skogsbranschen. Största delen av de kommunala aktörerna svarade i enkäten att de tror att tillståndssystemet kommer att förenklas i kommunens område i framtiden.Att ta fram en intern anvisning för kommuner för att definiera smärre åtgärder väckte enligt enkäten mest intresse. Enligt svarspersonerna kommer anvisningen att skapa klarhet i verksamheten och göra det möjligt att i fortsättningen bevilja tillstånd för miljöåtgärder på de platser där de verkligen behövs. De bästa sätten att beakta landskapsvärdena i allmänhet är enligt enkäten ökad växelverkan och ökat samarbete samt avtal som baserar sig på frivillighet. – Aktörerna upplever det som nödvändigt att öka samarbetet och växelverkan mellan skogsbranschen och kommunerna. Det öppna samarbetet är också avgörande när det gäller att beakta landskapsvärdena, säger  projektledaren Tommi Tenhola på Tapio.Att utveckla samarbetet mellan skogsbranschen och kommunerna fortsätter. – Avsikten är att fortsätta arbetet med att förenkla systemet i kommunerna och öka samarbetet och växelverkan mellan aktörerna inom skogsbranschen och de kommunala beslutsfattarna, berättar Mika Salmi, projektchef vid Finlands skogscentral.Projektet Skogar och planläggning, som finansierats av jord- och skogsbruksministeriet, slutar vid utgången av året. Projektmaterialet finns att få på projektets webbplats. Materialet riktar sig särskilt till kommunernas tjänsteinnehavare, men även skogsägare och skogsbranschaktörer har nytta av det.  Materialet innehåller färdiga lösningar som kan anpassas till de lokala förhållandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi