NordenBladet — I undervisnings- och kulturministeriets elevenkät deltog rekordmånga barn och unga, sammanlagt 197 040 stycken. Resultatet är såväl nationellt som internationellt betydande när det gäller hörande på webben. Enkäten besvarades av fler än var tredje elev inom den grundläggande utbildningen (35 procent av alla elever). Skolelever är intresserade av många nya hobbyer i anknytning till sin skolvardag. Hela 55 procent vill börja med en ny hobby.Elevenkäten genomförs i syfte att höra barn och unga om deras hobbyönskemål i anknytning till skoldagen. Enkäten skickades till alla 2 229 lågstadie- och högstadieskolor runtom i landet. Eleverna fick välja ut sina favorithobbyer och hobbyer som de vill prova på bland 76 alternativ.
Resultatet är att 55 procent av eleverna vill börja med en ny hobby. Var femte saknar en hobby som de tycker om, och över 60 procent av dem vill börja med en hobby.Lågstadieelevernas drömhobbyer är parkour, klättring, matlagning, djurklubb, bildkonst, snowboardåkning/utförsåkning och fotboll.Högstadieelevernas favoriter är gym, snowboardåkning/utförsåkning, matlagning, bowling, sportskytte/bågskytte, reparation av moped och biljard. Högstadiepojkar skulle lätt kunna engageras till en klubb för reparation av mopeder i skolan.Flickor och pojkar drömmer om olika hobbyer. Till flickornas hobbyönskemål hör ridning, matlagning, bildkonst, djurklubb, dans, klättring och agility. Pojkarna hoppas huvudsakligen på att kunna syssla med parkour, speldesign/programmering, fotboll, reparation av moped, BMX-cykling/terrängcykling, jakt och snowboardåkning/utförsåkning.Dessutom är flickorna intresserade av att prova på bland annat filmklubb, hantverk, modeteckning och fotografering. Pojkarna har å sin sida ett intresse för bland annat historieklubb, arkitektur samt medie-, video- och ljuskonst.”Jag vill tacka alla elever för era svar på enkäten samt alla rektorer och lärare för ert stöd i genomförandet av enkäten. Varje barn ska ha möjlighet till en hobby. Hobbyer ger glädje, framgångsupplevelser och erfarenheter av lärande. Det är målet för den Finlandsmodell för hobbyverksamhet som regeringen beslutat om. Enkäten om hobbyer är ett utmärkt första steg mot sådana hobbyer i anknytning till skoldagarna som motsvarar barnens och ungas önskemål”, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Elevenkäten är ett led i genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Målet är att ge varje barn och ung person i samband med skoldagen möjlighet till en avgiftsfri hobby som de tycker om. Hobbyerna väljs ut på basis av Elevenkäten eller andra former av hörande av barn och unga.En del kommuner inför Finlandsmodellen vid ingången av 2021. Nästa ansökningsomgång för kommuner öppnas senast i början av mars och gäller hobbyer som börjar på hösten.Elevenkäten genomfördes nu för fjärde gången. Det gamla deltagarrekordet från 2017 slogs med 77 000 svar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,5 procent 2021 i och med att coronaepidemin avmattas, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 17 december.År 2020 minskar ekonomin med 3,3 procent. Då coronapandemin lättar under 2021 kommer ekonomin också att närma sig normalare tider. Dessförinnan kommer den ekonomiska tillväxten fortfarande att vara långsam på grund av ökade restriktioner, ekonomiska aktörers svaga förtroende och den ökande osäkerheten. Tillväxten kommer att vara snabb under andra halvan av 2021. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,0 procent 2022 och med 1,4 procent 2023. Prognosen baserar sig på antagandet att de sjukdomsfall som hänför sig till coronaepidemin minskar i och med de kraftiga restriktionerna under årsskiftet. Om antalet sjukdomsfall börjar stiga på nytt efter att restriktionerna har lättats kan det bli nödvändigt att skärpa restriktionerna igen i början av 2021. Detta skapar osäkerhet, vilket försvagar den ekonomiska återhämtningen våren 2021. De ekonomiska aktörernas tro på framtiden förbättras under våren av att vacciner tas i bruk, och samhällets funktioner börjar så småningom normaliseras.Obalansen mellan offentliga inkomster och utgifter kommer att ligga kvar på över 5 procent av BNP år 2021. Underskottet minskar gradvis under de kommande åren, men blir ändå så stort att den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten ser ut att fortsätta att öka under hela den första hälften av 2020-talet.”Epidemin har lett till exceptionella förhållanden inom ekonomin och samhället. När det börjar vara klart att Finland håller på att gå över till tiden efter epidemin, är det motiverat att den ekonomiska politiken flyttar fokus från akut krishantering till stärkande av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och stabilisering av den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Pandemins förlopp styr världsekonominVärldsekonomin återhämtar sig 2021 från den djupa recession som följde av coronapandemin. Återhämtningen kommer att ske mot andra hälften av året. Världshandeln har sedan sommaren 2020 börjat återhämta sig från en djup kollaps orsakad av pandemin, och återhämtningen fortsätter gradvis. Kinas ekonomi har redan nästan återgått till nivån före krisen, men pandemin förhindrar fortfarande en normalisering av ekonomin i flera ekonomiska regioner.Återhämtningen fortsätter efter en kort lugnare periodI Finland skjuts en tydlig återhämtning från coronaepidemin till 2021, eftersom en andra våg tillfälligt bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. Konsumtionen av tjänster minskar på nytt på grund av den andra vågen av epidemin, men konsumtionen av varor förblir stark. Konsumtionen av tjänster förväntas återhämta sig först när konsumenternas förtroende gradvis normaliseras. Den genomsnittliga tillväxttakten för privata investeringar är svag. Den globala ekonomiska utvecklingen, som återhämtar sig småningom börjar öka på investeringarna. Inledandet av nya byggprojekt kommer emellertid att skjutas upp, och bostadsinvesteringarna kommer att börja minska. Världshandeln har redan börjat växa, vilket haft en gynnsam inverkan på exporten av varor, men exporten av tjänster fortsätter att minska. Exportföretagens ökade produktion ökar efterfrågan på mellanprodukter som importeras från andra delar av världen, och nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten blir blygsam. Det inhemska mervärdets andel av exporten och BNP har inte stigit i samma förhållande som i EU i genomsnitt.De offentliga finanserna går med djupt underskott 2021Coronapandemin som pågår ännu 2021 och de åtgärder för att stödja företag, medborgare och ekonomisk återhämtning som regeringen beslutat om betyder att underskottet i de offentliga finanserna förblir stort 2021. Uppskov med icke-brådskande vård under epidemin orsakar dessutom en service- och vårdskuld som ökar trycket på att öka utgifterna inom social- och hälsovården efter att epidemin avtagit.Den offentliga skulden ökar till 69 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020. Ökningen av skuldkvoten avtar 2021 då epidemin avtar och ekonomin återhämtar sig. Obalansen mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna och utgifterna som ökar till följd av den åldrande befolkningen leder till en ökning av skuldkvoten även under de kommande åren. Den offentliga skuldkvoten beräknas vara 75 procent år 2025.Utvecklingen kan ännu överraska i vilken riktning som helstDen ekonomiska tillväxten kan bli långsammare än väntat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall ökar antingen när restriktionsåtgärderna fördröjs eller när de visar sig vara ineffektiva. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare.Antalet sjukdomsfall och det ökade behovet av sjukhusvård minskar det ekonomiska förtroendet kraftigt, vilket bromsar upp den ekonomiska tillväxten avsevärt. Omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna beror å andra sidan också på de offentliga åtgärderna för att stävja epidemin och stödja ekonomin.  Ju snabbare vacciner finns att tillgå, hur stor andel av befolkningen som vaccineras och ju effektivare vaccinet är, desto snabbare återhämtar sig ekonomin. Vaccinernas förtroendehöjande effekt kan också vara starkare än beräknat, vilket innebär att ekonomin kan normaliseras tidigare än väntat. Detta skulle i synnerhet öka återhämtningen inom tjänster både i Finland och internationellt. EU har redan inlett och planerar kraftfulla åtgärder för att stimulera produktionen och efterfrågan. Genomförandet av dessa åtgärder liksom också de åtgärder som Finlands regering beslutat och planerat för att stimulera ekonomin stöder produktionen både hos oss och på andra håll. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet och arbets- och näringsförvaltningen har tillsammans berett en arbets- och näringstjänststrategi för förändringsskedet. I strategin fastställs prioriteringarna för de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna under de närmaste åren. Fokus i den strategi som publicerades 16.12.2020 ligger på säkerställandet av individuell service och en arbetsgivarorienterad rekryteringstjänst. I strategin betonas dessutom strategiskt partnerskap och digitalisering.Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, förändringarna på arbetsmarknaden samt i arbetet, kompetensen och näringsstrukturen utmanar de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna (arbets- och näringstjänsterna). Syftet är att arbets- och näringstjänststrategin ska visa med vilken service, vilka servicehelheter, service- och kundmodeller samt med vilken personalkompetens och kunskapsbaserad ledning arbets- och näringstjänsterna på bästa sätt kan motsvara kundernas servicebehov samt ge en kundorienterad, kostnadseffektiv och verkningsfull service.Vision för arbets- och näringstjänststrategin 2023I enlighet med visionen för arbets- och näringstjänststrategin för de närmaste åren satsar arbets- och näringstjänsterna på individuell och verkningsfull kundservice, identifiering av kompetensbehov och kompetens samt jobbsökning, vägledning till utbildning och rekrytering. Tjänsterna är kundorienterade, täckande och jämlika. Digitaliseringen stöder utvecklingen av servicesystemet och tjänsterna.Genom aktiv kontakt och kontakt med företag samt identifiering av arbetssökandenas kompetens främjas tillgången på arbetskraft. Befintliga tjänster och partnernas tjänster kopplas till en del av en enhetlig servicekedja och servicehelhet för kunden.Riktlinjerna i arbets- och näringstjänststrategin:Startpunkten för jobbsökningen och tillhandahållandet av individuell service stärksArbetsgivar- och arbetsförmedlingstjänsterna slås samman till rekryteringstjänsterSmå och medelstora företag stöds i rekryteringen, omställningssituationer samt tillväxt och internationalisering i nära samarbete med partnernätverketSatsningar görs på nystartat företagandeSatsningar på ett verkningsfullt och sektorsövergripande tjänsteutbudArbets- och näringsbyråernas servicestruktur reformeras och en servicemodell med flera kanaler skapasEn kunnig och uppskattad personal är en betydande resursKunskapsbaserad ledning som en central del av utvecklandet av servicesystemetStrategin gäller de arbets- och näringstjänster som produceras av staten, arbets- och näringsbyråerna, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och delvis av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Strategin är ett tjänstemannainlägg och till sin karaktär en strategi för en förändringsfas och fastställer fokus för arbets- och näringstjänsterna under de närmaste åren. Strategin lever i tiden och genomförandet av den utvärderas kontinuerligt. Det ska göras en halvtidsutvärdering av strategin 2023 och då fattas även beslut om det ska bli en fortsättning.Vid beredningen av servicestrategin beaktades de många reformer som för närvarande påverkar arbets- och näringsförvaltningens strukturer och organiseringen av verksamheten, såsom kommunförsöken med sysselsättning, den nordiska modellen för arbetskraftsservice, beredningen av en permanent servicestruktur, reformen av serviceorganisationen för kontinuerligt lärande samt utvidgningen av de sektorsövergripande tjänsterna. Ändringarna bereds i växelverkan med varandra. Kundernas servicebehov, individualitet, kundorientering, kostnadseffektivitet och verkningsfullhet styr utvecklingen av arbetskrafts- och företagstjänsterna oberoende av hur den framtida förvaltningsstrukturen utformas.

Källa: Valtioneuvosto.fi