NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat understöd för projekt som stärker kommunernas kunskaper om psykisk hälsa, förebygger självmord och utvecklar mentalvårdstjänster för rehabilitering till arbetslivet.De projekt som inleds verkställer den nationella strategi för psykisk hälsa som publicerades våren 2020. Stärkandet av kommunernas kunskaper om psykisk hälsa innebär att man genom de projekt som finansieras ökar kunskaperna och färdigheterna kring psykisk hälsa samt stöder ett gott ledarskap i fråga om psykisk hälsa i samarbetet mellan olika förvaltningsområden. Målgruppen är anställda, chefer och ledningen inom social- och hälsovården och bildningsväsendet, organisationsaktörer samt kommuninvånare i olika åldrar. För dessa projekt beviljas nu ca 3,3 miljoner euro i statsunderstöd.I den nationella strategin för psykisk hälsa ingår ett program för självmordsprevention. Understöd beviljas bland annat till projekt som syftar till att stödja de riskgrupper som identifierats i programmet för självmordsprevention, stärka den psykiska hälsan i arbetsgemenskaper som drabbats av svårigheter och plötsliga förändringar och förebygga ensamhet inom äldreomsorgen. För dessa projekt beviljas ca 2 miljoner euro i statsunderstöd.Också genomförandet av utvecklingsprojektet IPS – Sijoita ja Valmenna! är en del av den nationella strategin för psykisk hälsa i fråga om mentalvårdstjänster för rehabilitering till arbetslivet. I de tre projekten som beviljas understöd visas de metoder med vilka evidensbaserad IPS-arbetsträning utförs genom stödd sysselsättning som en tjänst integrerad i psykiatrisk vård och rehabilitering. IPS-modellen har gett goda resultat inom sysselsättningen, särskilt bland personer som har svåra problem med den psykiska hälsan. För projekten beviljas sammanlagt ca 3,1 miljoner euro. Av de anslag som reserverats för projekten förblev sammanlagt cirka 5,8 miljoner euro oanvända efter denna utlysning. I början av 2021 öppnas en kompletterande utlysning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av november sammanlagt 314 500 arbetslösa arbetssökande. Det är 86 000 fler än ett år tidigare. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 1 800. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av november fanns det i hela landet 76 400 permitterade, vilket är 55 700 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 58 000, vilket är 43 400 fler än i november i fjol. Från oktober ökade antalet permitterade på heltid med 800.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 85 300. Detta är 24 200 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 115 900, det vill säga 28 000 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 400 fler än i november i fjol, det vill säga sammanlagt 36 000. I januari–november avslutades i genomsnitt 64,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 4,1 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb minskadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under november 49 400 nya lediga jobb, dvs. 7 200 färre än i november i fjol. Allt som allt fanns det i november 91 400 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 19 500 färre än för ett år sedan.I slutet av november deltog 120 200 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 5 000 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 6,9 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i november 4 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 71,8 procent, dvs. 0,1 procentenheter högre än i november i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 187 000, vilket är 27 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 6,9 procent, dvs. 0,9 procentenheter högre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi