NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä har tillsatt en utredare som ska bedöma vilka åtgärder som behövs för att luftfartsbranschen ska klara coronakrisen. Målet är att se till att branschen har förutsättningar för hållbar tillväxt i framtiden. Utredaren Kari Savolainen ska lämna sina förslag till arbets- och näringsministeriet senast den 15 mars 2021.– Finlands livskraft är till många delar beroende av goda flygförbindelser. Utan dem har vi inget täckande flygplatsnät. Till exempel kring Helsingfors-Vanda flygplats har bildats en koncentration av företag med koppling till luftfartsbranschen som sysselsätter tusentals arbetstagare, påminner näringsminister Mika Lintilä.– Företag och arbetstagare inom luftfartsbranschen har drabbats av en kraftig recession. Nu måste vi finna sätt som förbättrar arbetstagarnas möjligheter att få arbete och utveckla kompetensen. Så har vi redan gjort med Finnair. Nylands arbets- och näringsbyrå inledde i augusti omedelbara åtgärder för att stödja de uppsagda, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Ministrarna Haatainen och Lintilä utsåg Savolainen till utredare den 22 december 2020. Han har tidigare arbetat bland annat som Finavias verkställande direktör. Arbets- och näringsministeriet kommer också att tillsätta en separat uppföljningsgrupp som ska stödja utredningsarbetet och bedöma åtgärdsförslagen när de är färdiga. Till uppföljningsgruppen bjuds in representanter för företag, intresseorganisationer och den offentliga sektorn.Målet är att trygga luftfartens framtida förutsättningar för tillväxtUtredaren Savolainen kartlägger olika alternativ som ska hjälpa den finländska luftfartsbranschen att få sin andel av den globala tillväxten så fort som möjligt efter att trafiken dragit igång igen. Coronapandemin orsakar bestående förändringar i luftfarts- och turistbranschens omvärld och i konsumenternas beteende. Savolainen utreder hur branschen kan förbereda sig på förändringar och samtidigt också dra nytta av dem.Utredaren ska också lägga fram förslag om hur kompetensen hos de arbetstagare som befinner sig i ett instabilt arbetsläge ska tryggas. Genom lösningarna ser man till att det finns tillräckligt med kompetent arbetskraft inom branschen när turismen återhämtar sig.Utredningsarbetet gäller i synnerhet företag i närheten av Helsingfors-Vanda flygplats. Utredaren undersöker eventuella åtgärder för att locka fler företag och investeringar till Helsingfors-Vanda.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har uppdaterat den handlingsplan som styr aktörerna inom social- och hälsovården i arbetet med att hejda coronavirusepidemin. För att effektivt kunna hindra smittspridning måste åtgärderna vara preventiva och tillräckligt omfattande.Epidemins lägesbild delas fortsättningsvis in i tre faser: basnivån, accelerationsfasen och samhällsspridningsfasen. Med hjälp av dem bedöms i framtiden behovet och riktandet av rekommendationer och begränsningar.Accelerationsfasens åtgärder kan vara motiverade redan på epidemins basnivå i det fall att det nationella läget eller närområdenas epidemiologiska läge försämras. När risken för samhällsspridning är hög är det motiverat att omedelbart ta i bruk alla de åtgärder som behövs. När åtgärderna genomförs är det dessutom viktigt att beakta det nationella epidemiläget och de eventuella konsekvenser det kan få för läget och behovet av åtgärder regionalt. Läget kräver att vi reagerar snabbt och preventivtEnligt lagen om smittsamma sjukdomar är myndigheterna skyldiga att vidta de åtgärder som krävs enligt lagen för att uppnå lagens syfte. När epidemiläget försämras måste man reagera snabbt och preventivt genom att ta i bruk åtgärder som är effektiva och epidemiologiskt ändamålsenliga.  Epidemin kan hejdas genom tillräckligt omfattande åtgärder som vidtas regionalt och i rätt tid och genom effektiv testning och smittspårning. Vi strävar efter att fortsätta med regeringens hybridstrategi, som innebär att förhindra att viruset sprids i samhället, trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och skydda särskilt dem som tillhör riskgrupperna.Handlingsplanen styr myndigheternaHandlingsplanen styr myndigheterna som ansvarar för genomförandet av lagen om smittsamma sjukdomar vid den epidemiologiskt ändamålsenliga tillämpningen av rekommendationer och begränsningar.Den senaste handlingsplanen gavs i september 2020 på basis av statsrådets principbeslut. Den uppdaterade handlingsplanen gäller januari-maj 2021 och ses över under våren om epidemiläget förutsätter det. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sysselsättningsfondens uppgifter ska utvecklas så att de i större utsträckning än för närvarande stöder vuxnas kompetensutveckling och upprätthållande av arbetsförmågan.  Sysselsättningsmålet i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering förutsätter att tiden i arbetslivet förlängs i början, i mitten och i slutet. De möjligheter som förändringar skapar kan tas till vara genom att främja kunnande, förnyelse, införande av ny teknik och spridning av nya idéer. 
 
De flesta yrken kräver en allt större kompetens. I arbetslivet behövs ett nytt slags samspel mellan utbildning och kontinuerligt lärande.Utredarna har till uppgift att bedöma hur Sysselsättningsfondens nuvarande uppgifter, stödformer och tjänster för arbetsgivare och individen stöder det kontinuerliga lärandet och arbetsförmågan med tanke på arbetsgivarens, individens och samhällets behov.  Utredarna ska också bedöma om Sysselsättningsfondens uppgifter behöver ändras och hur de i så fall kan ändras så att verksamheten bättre stöder kontinuerligt lärande och deltagande i kortare utbildningar både under arbetskarriären och vid uppsägningar. Målet är också att utveckla vuxenutbildningsstödet så att understödet kan riktas med beaktande av förändringarna i arbetslivet. Utredarna ska dessutom bedöma behovet av ändringar i lagstiftningen. Social- och hälsovårdsministeriet har utnämnt Tapio Huttula och Riikka-Maria Yli-Suomu till utredare för tiden 1.1.2021 – 31.5.2021. En uppföljningsgrupp stöder utredarnas arbeteSom stöd för utredarnas arbete tillsätts det en uppföljningsgrupp, med en ordförande och en sekreterare från social- och hälsovårdsministeriet. Till uppföljningsgruppen bjuds också in medlemmar på framställning av Finlands näringsliv rf, Kommunala arbetsmarknadsverket, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Akava ry, Sysselsättningsfonden, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet samt en medlem på framställning av ett forskningsinstitut som väljs genom ett separat beslut.  Bilaga: beslut om tillsättande (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets vision om hållbar utveckling 2030 siktar på en demokratisk rättsstat som tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna och en hållbar justitieförvaltning. Visionen ät beredd av ministeriets nätverk för hållbar utveckling och godkänd av avdelningschefernas mötet under ledning av kanslichefen.Visionen bygger på FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), som justitieministeriet har förbundit sig att följa. De mål som är centrala för justitieministeriet gäller demokrati, jämställdhet, minskad ojämlikhet samt fred, rättvisa och god förvaltning.Den finländska demokratin vilar på rättsstaten där grundlagen och internationella åtaganden ger ett starkt skydd för varje individs grundläggande och mänskliga rättigheterna Rättsstatens kärna består av en högklassig lagstiftning som tryggar de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och som tillämpas av oberoende domstolar.Finland är jämlikt.Justitieförvaltningen är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.Visionen stöds av tre prioriterade områden som preciserar hur visionen kan nås. 
Hållbar utveckling är en del av det vardagliga arbetet
Justitieministeriets vision om hållbar utveckling är beredd av ministeriets nätverk för hållbar utveckling. Nätverket samordnar genomförandet av målen i Agenda 2030 vid ministeriet och stöder arbetet för hållbar utveckling inom statsrådet. Ministeriet inledde arbetet med visionen i slutet av 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har utfärdat förordningar om väsentliga tekniska krav på och typgodkännande av sådana polyetenrör, det vill säga PE-rör, och deras kopplingar, som används i byggnaders vatten- och avloppsinstallationer. Förordningarna träder i kraft den 1 mars 2021.PE-rör och deras kopplingar används för ledning av hushållsvatten och för trycksatta avloppsystem. Syftet med de tekniska egenskaper och godkännandeförfaranden som fastställs genom förordningarna är att säkerställa en sund och säker vattenförsörjning vid nybyggnad och ombyggnad.Förordningarna har utfärdats med stöd av markanvändnings- och bygglagen och produktgodkännandelagen och de utgör en fortsättning på totalreformen av byggbestämmelserna. De utfärdade förordningarna är de sista i en serie av femton förordningar om produktgrupper som har att göra med vatten- och avloppsinstallationer.Produktgodkännandet av PE-rör och deras kopplingar sker på nationell nivå, eftersom de inte kan förses med CE-märkning enligt den harmoniserade produktstandarden.Genom förordningarna om väsentliga tekniska krav fastställs kraven på produkternas tekniska egenskaper och skapas en grund för nationellt produktgodkännande och frivilligt typgodkännande. Genom typgodkännandet påvisas att kraven uppfylls och dessutom säkerställs en kontinuerlig kvalitetskontroll av produkterna. Enhetliga godkännandeförfaranden underlättar tolkningen och byggnadstillsynen.

Källa: Valtioneuvosto.fi