NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Litauens premiärminister Ingrida Šimonytė diskuterade de bilaterala relationerna mellan Finland och Litauen, EU-ärenden och internationella frågor den 8 januari. Statsminister Marin gratulerade Šimonytė med anledning av utnämningen till premiärminister. Ministrarna har inte träffats än, och dagens samtal fördes över video.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė framhöll betydelsen av EU-samarbete vid bekämpningen av coronapandemin, i synnerhet när det gäller att säkra vaccinupphandlingen. Ministrarna utbytte synpunkter på det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsåtgärder, på den gröna omställningen inom jordbruks-, energi- och transportsektorerna samt på utbildning och digitalisering.

Marin och Šimonytė utbytte också åsikter om möjligheterna till fördjupat samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna. Finland är i år ordförande för de nordiska och baltiska ländernas regionala NB8-samarbetsforum. Prioriteringarna för det finska ordförandeskapet 2021 är digitalisering, innovationer och klimatpolitik.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė diskuterade också ingående förbindelserna med Ryssland och situationen i Belarus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU måste pressa vaccintillverkarna hårt så att de levererar vaccin snabbt till EU-länderna, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.I sitt brev till hälsokommissionär Stella Kyriakides i dag betonar minister Kiuru att hon inte accepterar läget som det är nu, nämligen att man har klarat av att leverera vaccin till länder utanför EU medan leveranserna till EU-länderna har fördröjts. I sitt brev poängterar Kiuru att inga omständigheter får äventyra vaccinsäkerheten. 
 
Kiuru tackar samtidigt för det stöd som betalas ur EU:s offentliga medel i syfte att försnabba vaccintillverkningen. Hon kräver dock att stödet också ska ses konkret genom snabbare leveranser av vaccin.

tterligare information: Sampo Varjonen, minister Kiurus specialmedarbetare
Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Temaåret för forskningsbaserad kunskap 2021 samlar evenemang och aktiviteter som främjar kännedomen om forskningsbaserad kunskap och ökar deras synlighet. Målet under temaåret är att alla finländare ska få tillgång till forskningsbaserad kunskap och tillförlitliga informationskällor. Temaåret ordnas av Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Akademi och Vetenskapliga samfundens delegation.

”Temaåret behövs för att vi ska vakna till att inse att kunskap måste försvaras och att den måste försvaras på ett kompetent sätt. Det räcker inte att kunskapen finns inom forskarsamhället. Kunskapen har genomslag först när den leder till ett visst beteende eller beslut”, säger överdirektör Atte Jääskeläinen från Undervisnings- och kulturministeriet.

Målet för temaåret är att finländare i alla åldrar ska få tillgång till forskningsbaserad kunskap. Ett stort antal aktörer som producerar, förmedlar och utnyttjar kunskap samarbetar för att uppnå detta mål. Temaårets program består av aktörernas evenemang och aktiviteter som främjar kännedomen om och nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap. I temaårets kalender finns redan drygt 70 sådana evenemang.

”Temaåret är en helhet som för första gången på nationell nivå förmedlar information om evenemang och aktiviteter som presenterar forskningsbaserad kunskap. Mottagningen har varit positiv och vi har fått med engagerade aktörer från olika branscher”, berättar ordföranden för temaårets styrgrupp, överdirektör Riitta Maijala från Finlands Akademi. För sina samarbetspartner erbjuder temaåret ökad synlighet och nya samarbetsmöjligheter som förhoppningsvis ger avkastning även efter temaåret.

Det finns ett brett urval av evenemang under temaåret för forskningsbaserad kunskap: allt från offentliga föreläsningar till utställningar som för samman vetenskap och konst och från podcasts till virtuella vetenskapsklubbar för barn.

Ett mångsidigt program bidrar till att bilda en heltäckande bild av den forskningsbaserade kunskapen och dess roll med tanke på individens välbefinnande och samhällets funktion. Målet är dels att tillgängliggöra den forskningsbaserade kunskapen och synliggöra dess betydelse i vardagen och för beslutsfattare, dels att öka förståelsen om kunskapens karaktär, som också innebär att kunskapen uppdateras i och med nya forskningsrön.En särskild målgrupp är barn och unga, för vilka temaåret förhoppningsvis bidrar till att skapa kreativitet, entusiasm och tro på framtiden.

På grund av coronapandemin genomförs merparten av temaårets evenemang på webben. Temaåret öppnas av Vetenskapsdagarna, det mest omfattande vetenskapsevenemanget i Finland. Vetenskapsdagarna ordnas 13–17.1.2021 på webben. Årets tema är Kunskap på gott och ont.
Ansökan om att komma med i temaårets officiella program kan göras fortlöpande under året. Arrangörerna siktar på att få med hundratals aktörer från olika delar av landet.

Källa: Valtioneuvosto.fi