NordenBladet — Den arbetsgrupp som har utarbetat det arkitekturpolitiska programmet har granskat hur den finländska arkitekturen och den byggda miljön svarar mot stora samhälleliga utmaningar. Klimatförändringen, befolkningens åldrande, urbaniseringen, ny teknologi och internationaliseringen medför utmaningar, men öppnar också nya möjligheter. Genom programmet vill man bland annat göra användningen av byggnaderna flexiblare, skapa kvalitetskriterier för bostadsbyggandet och stärka Finlands attraktivitet som ett arkitekturresemål.

Förslaget om det nya arkitekturpolitiska programmet överlämnades till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen den 12 januari.

”Vårt mål är att stärka samarbetet mellan de aktörer som påverkar den byggda miljön. Samarbetet behövs för att vi i Finland ska kunna skapa en byggnadskultur som främjar hållbar ekonomi, erbjuder problemlösningar i internationella frågor och ger möjligheter för varje människa att leva i en bra och trevlig miljö”, konstaterade minister Saarikko.

”Inom arkitekturen kombineras de stora linjerna med individens personliga upplevelser. Det är viktigt att vi förstår den byggda miljöns betydelse för individens välbefinnande och för hur människan upplever sig som en del av samhället.”

Programförslaget innefattar fem huvudteman, nämligen klimatförändringen, jämlikheten, ekonomin, arkitekturens värde samt utbildningen. Vid sidan av globala frågor behandlar man Finlands särskilda omständigheter så som befolkningens åldrande, den regionala utvecklingen och kulturarvet.

”Vi tackar arbetsgruppen för att de på ett förtjänstfullt sätt har påvisat hur man genom bra planering, planläggning och byggande kan hitta lösningar för många samhälleliga utmaningar. Genom att satsa på planläggning och byggande av hög kvalitet kan vi skapa byggda miljöer med mindre koldioxidutsläpp som också främjar den biologiska mångfalden. För att effektivisera klimatåtgärderna i fråga om den byggda miljön föreslås flera lovande åtgärder till exempel vad gäller bedömningen av planläggningens utsläppseffekter och konceptet med kvarter för cirkulär ekonomi,” sade minister Mikkonen.

När den byggda miljön planeras väl stöder den livskraften, den sociala jämlikheten och en mångsidig livsstil både i växande städer och på landsbygden. Arbetsgruppen ger förslag om hur invånarnas deltagande i planläggnings- och planeringsprocesser kan utvecklas. Programmet innehåller också förslag om gemensamma utrymmen som främjar distansarbete och om kvalitetskriterier för bostadsbyggande. Syftet är att medvetenheten om den byggda miljöns effekter på hälsan och välbefinnandet ska öka och att detta samband ska beaktas i större utsträckning vid social- och hälsopolitisk planering och planering av markanvändning och byggande.   Arbetsgruppen föreslår att man ska börja bevilja ett pris för högklassig arkitektur och hållbart byggande. Dessutom innehåller programförslaget åtgärder som kan främja exporten av finländsk arkitektur och Finlands attraktionskraft som arkitekturresemål. Det nya arkitektur- och designmuseet har en central roll när det gäller att stärka utställnings- och evenemangsverksamheten inom arkitektur.  Hållbar planering och hållbart byggande borde vara en genomgående princip i utbildningen. Enligt arbetsgruppen borde arkitektur- och designfostran ges en större roll genom att utveckla det pedagogiska kunnandet hos undervisningspersonalen på de olika utbildningsnivåerna och styra finansieringen av kompletterande utbildning inom undervisningsväsende och småbarnspedagogik till projekt inom arkitektur- och designfostran.  Finlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998, mer än 20 år sedan.

I maj 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett nytt arkitekturpolitiskt program för Finland (Apoli20). Programförslaget sänds nu på remiss. Sedan färdigställs det slutliga programmet utifrån remissvaren.
Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Mellersta Österbotten. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten. Områdena har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. En del av områdena har förvärvats av staten, bland annat genom METSO-handlingsplanen.

Avsikten är att genom en förordning av statsrådet inrätta 22 naturskyddsområden i Mellersta Österbotten med en sammanlagd areal på ca 14 590 hektar. Genom en förordning av miljöministeriet inrättas 16 naturskyddsområden med en areal på ca 507 hektar. De nya naturskyddsområdena har en sammanlagd areal på ca 15 097 hektar.

De utkast till förordningar som nu är på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden på en areal som motsvarar sammanlagt ca 670 000 hektar. Alla områden ägs av staten.

Bland annat dyner, gammelskogar och myrarNaturskyddsområdena ska inrättas för att skydda områden som företräder Mellersta Österbottens mångsidiga natur, såsom dyner, sandstränder, lundar, gammelskogar, myrar, fågelvåtmarker och havsstränder. Naturskyddsområdena kommer också att säkerställa att den byggda kulturmiljön och traditionella landskap bevaras, samtidigt som de stöder friluftsliv, undervisning och forskning.

De nya naturskyddsområdena ligger i kommunerna och städerna Alajärvi, Halso, Kannus, Karleby, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil. De största skyddsområdena blir området Eteläneva–Viitasalonneva–Seljäsenneva på ca 2 630 hektar i Kannus och Karleby samt området Ritaneva–Vipusalonneva–Märssyneva på ca 2 306 hektar i Kannus, Toholampi och Karleby.

Den största delen av de nya naturskyddsområdena, över 11 000 hektar, hör också till nätverket Natura 2000. De innehåller också delar som ingår i flera olika naturskyddsprogram. Områdena är mångsidiga och betydelsefulla skyddsområden för naturtyper och arter i myrmarker, småvatten, gammelskogar och åsskogar.

Områdena bevaras i naturtillstånd, älgjakt skulle tillåtas på huvudsaken av områdenaDe områden som planeras ingå i skyddet ska bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer en störningsfri utveckling att tryggas så att förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper iståndsätts. Inom ramen för allemansrätten kan områdena också användas för till exempel friluftsliv och hobbyer i naturen samt forskning och undervisning.

Jägare använder områdena flitigt, och i de preliminära diskussionerna har det framförts många synpunkter som rör ordnande av jakt. Enligt naturskyddslagen är jakt i allmänhet tillåtet i de nordliga naturskyddsområdena och förbjudet i södra Finland. Till exempel älgdrev och jakt på främmande arter är med tillstånd av Forststyrelsen trots allt tillåtet i alla de naturskyddsområden som nu inrättas. Forststyrelsen kan dessutom bevilja tillstånd att i skyddsområdet avlägsna individer av arter som utgör ett hot mot säkerheten eller hot om skada.

Genom förordning av statsrådet kan dessutom annan jakt tillåtas, om det inte äventyrar det syfte som området inrättats för eller inverkar skadligt på annan användning av området. Enligt det förordningsutkast som nu är på remiss tillåts älgjakt i stor utsträckning, och i en del av områdena även jakt på skogshare, fälthare och tjäder. I ett av områdena tillåts även jakt på sjöfågel. För att skydda fåglarnas häckning tillåts därtill rävjakt i vissa områden.Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 28 februari 2021.

Remissmaterial (utlåtande.fi)
Kartor över områdena (www.metsa.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den femte ansökningsomgången för stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä, inom åtgärdsprogrammet för träbyggande, finansieras projekt som inom träbyggandet främjar digitalisering, koldioxidsnålhet, användarorienterade lösningar, cirkulär ekonomi och industriella nätverk.

”Trä är de många möjligheternas material. Detta återspeglas i den kommande ansökningsomgången, där vi söker projekt med ett mycket brett spektrum av teman. Projekten kan till exempel fokusera på att minska utsläppen från byggande eller på att främja digitalisering, på innovativa träprodukter och träkonstruktioner eller på samarbete och nätverk inom sektorn”, säger projektsakkunnig Simon le Roux.

Stöd beviljas för högst 40 procent av projektets godkända kostnader, och högst 150 000 euro per projekt. Projekten kan pågå i högst 18 månader under tiden 1.4.2021–30.9.2022. Finansieringen kan sökas av privata och offentliga organisationer eller konsortier av dessa.

”Den kommande femte ansökningsomgången är eventuellt stödprogrammets sista ansökningsomgång, och vi vill säkerställa att alla idéer som snabbt för träbyggandet framåt får luft under vingarna. Vi erbjuder också sökandena personlig sparrning. Jag uppmuntrar alla intresserade att ta tag i erbjudandet, våra tidigare erfarenheter av ett inkluderande och öppet ansökningsförfarande har varit utmärkta”, säger le Roux.

Sökandena har möjlighet att testa och utveckla sin projektidé tillsammans med experter inom åtgärdsprogrammet för träbyggande innan ansökan lämnas in. Personlig sparrning erbjuds under perioden 25.1–12.2.2021.Ansökningstiden är 1.2–1.3.2021. Du kan redan nu bekanta dig med anvisningarna för ansökan på webbplatsen. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi