NordenBladet — Kompetensnätverket AgriHubb lanserades i början av året för att stöda lantbruksföretag genom rådgivning, forskning och utbildning på området. Nätverkets mål är att stärka lantbruksföretagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Nätverket samordnas av Naturresursinstitutet.Hittills har det saknats samordning av rådgivningen och spridningen av information till lantbruksföretagen. Genom att sammanföra olika aktörer kan man bidra till spridningen av lösningar till lantbruksföretag och på så sätt stärka deras verksamhets- och framgångsbetingelser samt riskhantering i en föränderlig omvärld.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskoleundervisning från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024. De kommuner som ska delta i försöket har nu valts. Försöket gäller barn födda 2016 och 2017.Från och med augusti ordnas tvåårig förskoleundervisning i 102 kommuner. Utöver dessa kommuner har man valt försökskommuner som inte ordnar tvåårig förskoleundervisning, men som fungerar som kontrollkommuner.Till försöket valdes i enlighet med försökslagen (1046/2020) genom slumpmässigt urval  kommuner eller områden som består av kommuner. Försöksverksamhetsställena samt barnen i försöks- och kontrollgruppen bestäms senare i början av 2021.
 
Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen och utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.Förteckning över försökskommunerna (pdf)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet beställde i november 2020 av Forststyrelsens naturtjänster en utredning om besökarnas säkerhet vid användningen av nationalparker och andra naturobjekt för rekreation. I utredningen undersöktes om en avsevärd ökning av antalet besökare och mångsidigare användningsområden kräver ändringar i tjänsterna eller i styrningen av användningen. Enligt utredningen ligger riskhanteringen och besökarnas säkerhet på en god nivå. Det är bra att öka kommunikationen till olika användargrupper om de mångsidiga användningsområdena och etiketten i friluftslivet.”Besökarnas nöjdhet och trygghetskänsla i våra naturområden har ständigt ökat. För att säkerställa besökarnas säkerhet har också tilläggsfinansieringen för att förbättra serviceutrustningens skick samt höjningen av nivån på Naturtjänsternas basfinansiering en klar betydelse. Med detta har vi kommit bra igång. För närvarande uppstår utmaningar i synnerhet på grund av att det på rutterna finns flera olika användare samtidigt. Vi söker lösningar genom effektivare kommunikation och växelverkan med besökarna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nationalparkernas tjänster har lockat allt fler förstagångsbesökare och oerfarna friluftsmänniskor. Till exempel i webbtjänsten Utinaturen.fi finns mycket information till stöd för friluftsliv, men informationen når inte alla besökare. I norr känner man inte till områdenas storlek eller rutternas kravnivåer, och kraven för vinterutflykter förstås inte alltid. Det finns också brister i kännedomen om etiketten i friluftslivet, vilket syns bland annat som nedskräpning och olovligt uppgörande av eld. Det finns allt fler nya och annorlunda användningsområden på samma rutter.En klart ökande användargrupp på snöskoterspår är terrängcyklister och i synnerhet de som rör sig med eldrivna terrängcyklar. Hittills har det inte förekommit några problem, men det finns skäl att förbereda sig på att sådana kan dyka upp. I den kommunikation som är riktad till besökare som rör sig med snöskoter bör man betona vikten av att beakta andra användargrupper. För att minska konflikter och olycksrisken i populära snöskoterområden är det nödvändigt att i mån av möjlighet anvisa olika användargrupper till egna rutter och spår.När antalet besökare i naturområden ökar måste jaktsäkerheten säkrasJägarna ansvarar alltid för säkerheten vid jakten. Säkerställandet av informationsgången kan förbättras genom samarbete mellan Forststyrelsen, viltförvaltningen, jaktorganisationer och de aktörer som utvecklar kommersiella geografiska informationssystem för jägare. De kartor över jaktområden som används av jägare bör kompletteras så att de innehåller information om vandringsrutter och centrala områden för friluftsliv. Dessutom kan säkerheten förbättras så att jägare och andra som rör sig i naturen har så goda möjligheter som möjligt att upptäcka varandra i terrängen. Jägare instrueras att med hjälp av vägskyltar informera om pågående jakt med flera deltagare och de som rör sig i naturen instrueras att använda väl synliga kläder.För vissa områden som är i särskilt livligt friluftsbruk har man med stöd av 23 § i jaktlagen ansökt om jaktförbud med hänsyn till den allmänna säkerheten vid jakt. Begränsningen av jakträtten har varit i kraft i fem år åt gången. Det är skäl att i hela landet granska behovet av ett motsvarande förbud i synnerhet i närheten av tätorter och turistcentrum. Det är också skäl att genast från början ta med den regionala och lokala viltförvaltningen i granskningen av begränsningarna. Forststyrelsen fortsätter att klarlägga saken under jord- och skogsbruksministeriets ledning genom en separat utredning som blir klar våren 2021.Mer växelverkan med olika grupperÖkningen av de nya rekreationsaktiviteterna i naturen innebär nya slags utmaningar för besöksstyrningen. Det lönar sig för Naturtjänsterna att ytterligare intensifiera samarbetet med olika amatörgrupper i syfte att säkerställa en hållbar användning och minska konflikter mellan olika användargrupper. År 2020 fanns det över 3,2 miljoner enskilda användare i webbtjänsten Utinaturen.fi, vilket stärker tjänstens ställning också med tanke på besökarnas säkerhet. Detta framhävs hos dem som behöver tjänster inom tillämpad naturmotion, vilket uppskattas vara cirka en femtedel av befolkningen i Finland. Forststyrelsen har redan satsat på både webbtjänsternas och terrängtjänsternas tillgänglighet.För besökarrespons och för att förbättra växelverkan med besökare i allmänhet är det bra att fundera på nya lösningar vid sidan av webbtjänsten Utinaturen.fi och olika kanaler i sociala medier. Utvecklandet av den digitala kundservicen bidrar till att trygga besökarnas säkerhet, men den når inte alla. En lösning är ett system för att ge respons i terrängen, vilket skulle ha en starkare koppling till området. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid synligheten till exempel i fråga om klädsel.Genomförandet av åtgärderEfter utredningen och miljöministeriets rekommendationer genomför Forststyrelsen i första hand följande förbättringar:Problemen med överbelastade parkeringsplatser åtgärdasToalett- och avfallshanteringslösningar som förbättrar hälsosäkerheten och hygienen utvecklasTerrängtrafikleder iståndsättsDen digitala kundservicen utvecklas bland annat genom tjänstedesign och så att nya besökargrupper nåsSkyltar i terrängen förnyasAnvändningen av historiska objekt och serviceutrustning utvecklas för ökad säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte onsdagen den 20 januari diskuterade statsrådets finanspolitiska ministerutskott försvarsmaktens HX-projekt.För ministerutskottet presenterades HX-projektets anbudsförfarande, dess skede och tidsplan. Dessutom gick man igenom beslutsmodellen för HX-projektet, centrala krav och processen för utvärdering av anbud.Finanspolitiska ministerutskottet understödde sändandet av en slutlig anbudsförfrågan till Frankrikes, Sveriges, Förenta staternas och Förenade kungarikets försvarsförvaltningar inom ramen för den beställningsfullmakt för upphandling av multirollflygplan som riksdagen beviljat. Det slutliga upphandlingsbeslutet fattas i slutet av 2021.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet föreslår riktlinjer och åtgärder för att den finländska konst- och kulturpolitiken bättre ska kunna beakta den kulturella mångfald som baserar sig på invandring och bygga upp ett mer jämställt och jämlikt konst- och kulturfält i framtiden. Arbetsgruppen skulle särskilt beakta målet att via konst och kultur stärka den samhälleliga delaktigheten och deltagandet i fråga om personer med utländsk bakgrund samt målet att främja dialogen mellan kulturer genom konst och kultur. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till statssekreterare Tuomo Puumala onsdagen den 20 januari.Den ökande mångfalden bland befolkningen ska beaktas integrerat i all konst- och kulturpolitisk planering och allt beslutsfattande. Centrala genomgående principer för främjandet av kulturell mångfald är att likabehandling och jämställdhet förverkligas, interaktionen mellan kulturer ökar och att det ges möjligheter till en omfattande delaktighet och ett omfattande deltagande i samhället.    Arbetsgruppens åtgärdsförslag gäller bl.a. offentlig finansiering av konst och kultur, kompetensutveckling, möjligheter till sysselsättning och karriärutveckling samt olika slags konstnärligt och kulturellt innehåll. En stor del av förslagen kom fram under workshopparna och brainstormingen online som arbetsgruppen ordnade samt i diskussioner inom olika nätverk.  I slutrapporten lyfter arbetsgruppen fram att alla aktörer behöver utveckla sitt kunnande gällande kulturell mångfald för att såväl de genomgående som de sektorspecifika och tematiska kulturpolitiska målen ska nås. Genom en kompetenshöjning ges aktörerna möjlighet att identifiera vilka möjligheter som den kulturella mångfalden erbjuder och eventuella utvecklingsbehov i detta avseende samt möjligheter att ta sig an dem i all verksamhet. – Jag vill tacka arbetsgruppen för ett betydelsefullt och långsiktigt arbete! Aktörerna inom konst- och kultursektorn har en viktig roll när det gäller att främja kulturell mångfald och stärka likabehandling. Vi kan alla öka vårt kunnande i frågor som gäller kulturell mångfald, konstaterar statssekreterare Tuomo Puumala.Kulturaktörerna bör till exempel medvetet gå in för en mångsidigare repertoar och även framföra innehåll som härrör sig från olika kulturarv och estetiska uppfattningar. Tillgången till konst- och kulturtjänster ska förbättras genom att man sänker tröskeln för att delta i planering, kommunikation och genomförande av verksamhet. En gemensam uppgift är också att skapa förutsättningar för personer med utländsk bakgrund att förbättra sina kunskaper och färdigheter till den nivå som krävs för att kunna arbeta och avancera i karriären i Finland. Detta arbete kan göras till exempel genom att öka möjligheterna att lära sig finska och svenska, stödja uppkomsten av yrkesnätverk samt förmedla kunskap om kulturlivet och kulturpolitiken i Finland. Arbetsgruppen föreslår att integrationstjänsterna för invandrare ska fästa större uppmärksamhet vid de möjligheter som konst- och kulturverksamheten erbjuder. Via konst och kultur kan man erbjuda kunskap om Finland och finländarna, bidra till fler möten mellan människor och främja dialogen mellan kulturer. Därmed ökar man invandrarnas förståelse för sitt nya hemland, minskar uppkomsten av rasism och bygger ett mer jämställt och jämlikt Finland. Arbetsgruppens ordförande Pasi Saukkonen anser att det är viktigt att det finns tillförlitlig information om den kulturella mångfalden och hur främjandet av den genomförs. – Kunskapsbasen bör stärkas på ett omfattande och systematiskt sätt. Ett bra verktyg för uppföljning och utvärdering av hur dessa mål nås är den barometer för mångfalden inom konst- och kultursektorn som arbetsgruppen föreslår. Arbetsgruppen föreslår att undervisnings- och kulturministeriet utarbetar ett program som beaktar arbetsgruppens riktlinjer och åtgärdsförslag och som genom konkreta åtgärder främjar den kulturella mångfalden i kulturpolitiken och inom konst- och kulturlivet i vårt land ur invandringssynvinkel. Genomförandet av programmet ska följas upp som en del av styrningen och ledningen av förvaltningsområdet, bland annat med hjälp av olika indikatorer, undersökningar och utredningar.Arbetsgruppen bestod av sakkunniga vid Ateneum, Nationalgalleriet, Globe Art Point ry, Luckan, Cultura-säätiö, Tuglas-seura, Finlands Teatrar rf, Fackorganisationen för konst- och kultursektorn TAKU ry Helsingfors stadskansli, Esbo stads biblioteksväsende och Finlands Kommunförbund samt fria konstnärer och professionella inom kulturbranschen samt sakkunniga vid undervisnings- och kulturministeriet och justitieministeriet.Konst, kultur och ett mångfaldigt Finland. Slutrapport från arbetsgruppen för kulturpolitik, invandrare och främjande av kulturell mångfald (Rapporten är på finska, med svensk resumé.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagberedningen om automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen framskrider. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en regeringsproposition med förslag till allmän lagstiftning om automatiserat beslutsfattande.Målet är att skapa en reglering som säkerställer att principerna för god förvaltning samt rättssäkerheten och tjänstemännens tjänsteansvar tillgodoses på behörigt sätt i det automatiserade beslutsfattandet inom förvaltningen.Arbetsgruppen ska bereda bestämmelser om hur automation kan tillämpas vid beredningen av förvaltningsbeslut och i själva beslutsfattandet. Arbetsgruppen ska också utreda om det är ändamålsenligt att utsträcka regleringen till att gälla också användning av automation i den faktiska förvaltningsverksamheten, till exempel när en myndighet ger rådgivning på nätet med hjälp av en chatbot-applikation.Arbetsgruppen lägger fram ett förslag om det tillåtna användningsområdet för automatisering, kraven på informationssystemen, godkännandet och övervakningen av informationssystemen samt genomförandet av öppenhet och handlingsoffentlighet. Arbetet omfattar också andra bestämmelser som behövs för att säkerställa god förvaltning, rättssäkerhet och övriga grundläggande fri- och rättigheter.Med automatiserat beslutsfattande avses i detta sammanhang processer där man utnyttjar automatiserade system för att fatta förvaltningsbeslut. Automatiserade förfaranden vid handlningen av ärenden används till exempel av Skatteförvaltningen och FPA.

Källa: Valtioneuvosto.fi