NordenBladet — Beslutet om egna medel fastställer hur EU-budgeten ska finansieras 2021–2027. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beslutet.Beslutet om egna medel är en del av beslutet om EU:s fleråriga budgetram, som fastställer EU:s inkomster och utgifter för åren 2021–2027. Europeiska unionens råd godkände beslutet om egna medel i december. Alla medlemsstater ska godkänna beslutet nationellt för att det ska träda i kraft retroaktivt vid ingången av detta år. 
 
Beslutet om egna medel kommer att ge EU-budgeten en helt ny inkomstkälla: ett nationellt bidrag på grundval av icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall. Dessa medel kommer i fortsättningen att utgöra ca 3–4 procent av unionens finansiering. Reformen gagnar Finland, eftersom den minskar vår betalningsandel som betalas ur den nationella budgeten.Beslutet kommer dessutom att förenkla momsbaserade egna medel, vilket är ekonomiskt förmånlig för Finland. De sänkningar av EU-avgiften som beviljas vissa medlemsländer fortsätter under den nya perioden, men systemet förenklas och det sammanlagda beloppet av sänkningarna minskar avsevärt jämfört med den föregående perioden. I sin helhet ökar Finlands avgifter med ca 4 procent under den nya perioden, medan medlemsstaternas avgifter i genomsnitt stiger med ca 10 procent.Återhämtningsinstrumentet påskyndar ekonomisk tillväxt och reformerBeslutet om egna medel ger Europeiska kommissionen befogenhet att ta 750 miljarder euro i lån för att finansiera återhämtningsinstrumentet. Med hjälp av finansieringen av återhämtningsinstrumentet kan unionen påskynda återhämtningen av EU:s ekonomi från coronakrisen och främja strukturella reformer i medlemsstaterna.Finland genomför programmet för hållbar tillväxt med hjälp av finansiering från återhämtningsinstrumentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Också i Finland finns redan ett antal företag som tillhandahåller kommersiella klimatkompensationstjänster som baserar sig på klimatåtgärderna inom jord- och skogsbruket och annan markanvändning. Hittills har det dock inte funnits någon täckande allmän bild av det inhemska utbudet och den inhemska marknaden. På detta behov svarar den utredning som Gaia Consulting Oy och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut tagit fram på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Utredningen tar också ställning till kriterierna för god kompensation.Den finländska marknaden för klimatkompensation är enligt utredningen brokig. Aktörerna på marknaden har olika uppfattningar om utgångspunkterna och kriterierna för kompensationssystemen. Detta kan i värsta fall leda till att man inte uppnår projektens egentliga klimatmål.De största utvecklingsbehoven gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av projektens klimateffekter samt de tillämpade metoderna. I vissa fall är det också svårt att bedöma om en del av klimateffekterna skulle ha uppstått också utan projektåtgärder. Ett av problemen med projekten är också den dåliga transparensen som igen gör det svårt att jämföra projekten och åtgärderna. Ett möjligt sätt att lösa transparensproblemet kan vara att man allt mer börjar tillämpa kriterierna för god kompensation enligt internationella standarder i inhemska projekt.Kompensationssystem som också lämpar sig för oss och som beaktar de internationella spelreglerna kan hittas bland annat i de länder som ingår i utredningens internationella jämförelse. Där kan man eventuellt också hitta goda exempel på statens eventuella roll på marknaden.Projekten har bredare konsekvenser– Klimatkompensationsprojekten kan ge lantbruksproducenter och skogsägare flera inkomstmöjligheter och därigenom ha en positiv inverkan på den regionala ekonomiska utvecklingen. Det kan vara bra även för kommunerna att undersöka vilka möjligheter projekten ger dem, säger Tatu Torniainen, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.Enligt utredningen har projekten i regel uppnått de politiska målen som hänför sig till jord- och skogsbruket väl. De projektåtgärder som stärker och ökar de skogliga kolsänkorna är dock mycket olika, varför deras förenlighet med de politiska målen varierar – till exempel tillgången på energi- och gagnvirke som påverkas på olika sätt beroende på åtgärden.– Jord- och skogsbruksministeriet planerar fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt, såsom att skapa klarhet i kriterierna samt att utveckla kunskapsunderlaget och metoderna, säger Torniainen. Några kompensationsåtgärder som finansieras med offentliga medel planeras inte.Utöver klimateffekterna kan projekten också ha andra konsekvenser för hållbar utveckling, såsom naturens biologiska mångfald och vattendragens tillstånd. Enligt utredningen har projekten i regel positiva konsekvenser för dessa.För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från markanvändningssektorn minskas samt att kolsänkorna bevaras och stärks. I regeringsprogrammet ingår flera klimatåtgärder som genomförs inom ramen för den omfattande åtgärdshelheten Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Klimatkompensationsutredningen, som baserar sig på bland annat intervjuer med aktörer inom branschen, är en del av denna helhet.Länk till utredningen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-redogörelsen bygger starkt på Europeiska unionens gemensamma värden och regeringsprogrammet. Den framhäver behovet att stärka EU:s kristålighet, det vill säga resiliens, inom olika sektorer. Statsrådets redogörelse för EU-politiken godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 28 januari och översändes till riksdagen.EU-redogörelsen drar upp riktlinjerna för Finlands EU-politik under de närmaste åren. Utgångspunkten är regeringsprogrammets EU-politiska prioriteringar. Finlands regering framför i redogörelsen sitt eget svar på hur EU:s resiliens bör stärkas och unionen utvecklas i början av 2020-talet.Behovet att stärka EU:s kristålighet, eller resiliens, i all verksamhet i unionen är den röda tråden i redogörelsen.
 
”Temat kristålighet genomsyrar hela redogörelsen. Regeringen vill stärka EU som säkerhetsgemenskap. EU måste stärka sin kristålighet inom alla politikområden”, sammanfattar Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen.EU-redogörelsen framhäver betydelsen av EU:s gemensamma värden och jämlikhet. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna utgör också i framtiden grunden för all verksamhet i unionen.
 
”Våra gemensamma värden är grunden för EU och en nödvändig förutsättning för resiliens. Demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna måste främjas på ett övergripande sätt. På så sätt stärker vi EU:s enighet, legitimitet och trovärdighet. Åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen måste fortsättningsvis vidtas målmedvetet med hjälp av alla EU:s rättsstatliga instrument som finns att tillgå. Instrumenten bör vidareutvecklas och användas i enlighet med sitt syfte.”I redogörelsen presenteras också Finlands utgångspunkt för den aktuella debatten om EU:s strategiska oberoende. Regeringen anser att det inte får innebära att man vänder sig inåt eller tyr sig till protektionism. Däremot ska strategiskt oberoende innebära att man utvecklar EU:s egna styrkor, deltar i rättvis konkurrens, främjar EU:s värden och intressen mer målmedvetet och tar ansvar i det internationella samarbetet.Finland deltar aktivt i utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen EMU.”Finlands mål är ett mer kriståligt EMU, där man stärker medlemsländernas ansvar för sin ekonomi, förenklar de finanspolitiska reglerna och förbättrar samordningen av den ekonomiska politiken med hjälp av den europeiska planeringsterminen. Finland förhåller sig öppet till initiativ som ingriper i skadlig skattekonkurrens och skatteflykt.”EU bör stärka sin ställning i den globala omvärlden med hjälp av sina egna starka sidor.”Finland har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Med tanke på våra samhällens resiliens, EU:s konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och social rättvisa är det nödvändigt att EU:s tillväxtstrategi grundar sig på principerna för hållbar utveckling. Finland driver på välfärdsekonomiskt tänkande i unionens verksamhet. Vi fortsätter vårt arbete som en samarbetsvillig medlemsstat som aktivt strävar efter gemensamma lösningar som skapar nationellt och europeiskt mervärde och främjar öppenhet”, fastställer minister Tuppurainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet har gett en rekommendation om att gymnasiernas traditionella bänkskuddardag (penkis) inte ska ordnas under rådande coronavirusepidemi. De gamlas dans och andra festligheter bör skjutas upp till en senare tidpunkt med beaktande av epidemiläget.Enligt rekommendationen är det bra att eftersträva att hitta sådana sätt att genomföra bänkskuddardagen och de gamlas dans på som är trygga med tanke på hälsan.  En granskning elit åldersgrupp visar att gymnasiestuderandena hör till en grupp där det förekommer betydlit mer coronavirusinfektion än i andra åldersgrupper, dvs. viruset cirkulerar aktivt just hos den unga vuxna befolkningen. Sammankomster i denna åldersgrupp är således förknippade med förhöjd smittorisk.Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets rekommendation till anordnare av gymnasieutbildning om ordnande av bänkskuddardagen och de gamlas dans under coronavirusepidemin 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har reviderat anvisningen om utarbetande av en extern räddningsplan. Syftet med anvisningen är att underlätta processen för utarbetandet av externa räddningsplaner vid räddningsverken och att förenhetliga regionförvaltningsverkens kriterier för tillsyn över externa räddningsplaner.I inrikesministeriets anvisning om utarbetande av en extern räddningsplan fastställs innehållet i externa räddningsplaner och ges anvisningar om bland annat hörande i beredningsskedet, information om räddningsplaner och ledning av räddningsverksamheten vid storolyckor. Till anvisningen har fogats mallar som kan användas vid utarbetandet av externa räddningsplaner.Anvisningen har uppdaterats så att den motsvarar inrikesministeriets förordning om externa räddningsplaner som trädde i kraft vid ingången av 2020. Samtidigt har ett avsnitt om tolkningar som kommit fram i verksamheten samt om regionförvaltningsmyndighetens bedömning inkluderats i anvisningen.Räddningsplanen styr verksamheten vid storolyckorRäddningsverken är skyldiga att tillsammans med verksamhetsutövare göra upp en extern räddningsplan för sådana objekt som medför särskild risk och som definieras i räddningslagen.Sådana objekt är till exempel stora kemikalieproduktionsanläggningar, kärnkraftverk och deponier för utvinningsavfall. I Finland finns cirka 200 objekt med skyldighet att upprätta en extern räddningsplan och öva regelbundet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands Bank har lagt fram ett förslag till en strategi för ekonomiskt kunnande. Målet är att finländarnas ekonomiska kunnande ska vara bäst i världen år 2030. Avsikten är att så många som möjligt ska förstå betydelsen av ekonomisk kompetens i sitt eget liv och kunna fatta goda beslut med tanke på sin ekonomi. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn överlämnade i dag till justitieminister Anna-Maja Henriksson förslaget till nationell strategi för att främja ekonomiskt kunnande i Finland.Enligt strategiförslaget krävs det ändringar i verksamhetssätten för att nå målet. För den enskilda individen är förmågan att bättre kunna förstå och förutse den egna ekonomin avgörande. Det ska vara lätt för var och en att få hjälp och att hitta lågtröskeltjänster för rådgivning och information. I förslaget betonas att ett gott ekonomiskt kunnande bland medborgarna skapar välmående inte bara för dem själva utan för hela samhällsekonomin.
 
Det strategiförslag som Finlands Bank har utarbetat är det första i sitt slag i Finland. För ett år sedan kom Finlands Bank och justitieministeriet överens om att Finlands Bank ska utarbeta en nationell strategi för ekonomihantering.– Finländarnas ekonomiska kunnande är i genomsnitt på god nivå, men det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Genom målmedvetet arbete för att främja det ekonomiska kunnandet och med tillräckliga resurser är det möjligt att i stor utsträckning förbättra medborgarnas kunskaper och färdigheter och därigenom förebygga överskuldsättning och andra ekonomiska problem, framhåller chefdirektör Olli Rehn.– Det här är ett viktigt arbete som jag starkt vill driva framåt. I vår tid är frågor som gäller överskuldsättning särskilt aktuella och stärkandet av medborgarnas ekonomiska kompetens är en viktig målsättning. Jag är glad att förslaget fokuserar på den ”positiva sidan” av ekonomiskt kunnande, alltså en god privatekonomi, sparande och investering, säger minister Henriksson.Intensivare samarbete mellan dem som lär ut ekonomiVid sidan av myndigheterna är det också många företag och aktörer inom tredje sektorn som arbetar för att förbättra kunskaperna i ekonomi. I strategiförslaget betonas vikten av att underlätta samarbetet mellan dem och att ge dem ökad tillgång till aktuell information. Dessutom bör verksamheten samordnas bättre än tidigare. Allt detta ger verksamheten större genomslag och effektiviserar användningen av resurser. Enligt förslaget ska det inom justitieministeriets förvaltningsområde inrättas en funktion som stöder och samordnar arbetet på fältet.
 
För genomförandet av strategin upprättas en praktisk verksamhetsplan. För att säkerställa rätt riktning fastställs konkreta mål för verksamheten och resultat och verkan ska mätas systematiskt. Ett smidigt samarbete med tvärvetenskaplig forskning är viktigt för att kunna skapa en lägesbild.– Jag stöder förslaget om att inrätta en ny funktion inom justitieministeriets förvaltningsområde för att samordna strategiarbetet för ekonomiskt kunnande. Detta är viktigt för att de utvecklingsobjekt som lyfts fram snabbt ska kunna omsättas i praktiken, betonar minister Henriksson.Förslaget till strategi har utarbetats under ledning av Finlands Bank tillsammans med centrala aktörer och forskare inom branschen. I arbetet beaktades utgångsnivån för finländarnas ekonomiska kunnande, det arbete som görs för att främja den ekonomiska kompetensen, de rådande marknadsförhållandena och samhällssituationen. Dessutom använde man anvisningar från OECD:s internationella nätverk för finansiell utbildning (INFE) och gick igenom flera internationella exempel på motsvarande arrangemang.Förslag till nationell strategi för att främja ekonomiskt kunnande i Finland (pdf)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets i Helsingfors den 29 januari. Ministrarna diskuterar bilaterala frågor, coronavirusläget och återhämtningsåtgärderna efter pandemin, det regionala läget och andra aktuella internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och åtgärder mot klimatförändringen. Under sitt besök träffar utrikesminister Liimets även republikens president Sauli Niinistö. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Handläggningstiderna för straffprocesser vid sexualbrott mot barn ger upphov till regional ojämlikhet. Detta framgår av en undersökning av Institutet för kriminologi och rättspolitik som granskade längderna av straffprocesserna vid sexualbrott mot barn samt skillnaderna i handläggningstiderna mellan regionerna.Enligt undersökningen är den genomsnittliga handläggningstiden vid sexuella övergrepp mot barn betydligt längre än vid sexualbrott och misshandel mot vuxna. I värsta fall tar processen flera år. Mest tid tar oftast förundersökningsfasen, där också de regionala skillnaderna är störst.Granskningen gjordes på tre olika materialunderlag. De regionala skillnaderna i handläggningstiderna för sexualbrott mot barn utreddes utifrån statistikdata. Domslutsmaterial användes för att klarlägga hur kvalitativa skillnader i brotten bidrar till att dra ut processtiden. Orsaker till de regionala skillnaderna utreddes genom att intervjua poliser, åklagare och tingsdomare.Handläggningen av sexualbrott mot barn förlängs av olika skälEnligt undersökningen behandlades övergrepp mot de allra yngsta barnen i allmänhet snabbt. Handläggningstiden var oftast kortare för enskilda gärningar än för långvariga och upprepade gärningar, detsamma gällde fall där brottet hade anmälts till polisen inom mindre än två veckor.I gengäld var straffprocessen ofta utdragen för barn som vid brottstidpunkten varit berusade eller placerade utanför hemmet. Att processen drar ut på tiden beror enligt undersökningen även på att barn utsätts för sexualbrott på internet samt på faktorer kring organisering av arbetet, myndigheternas specialisering och myndigheternas samarbete.De regionala skillnaderna bör undanröjasPå grund av de regionala skillnaderna i handläggningstiderna är de minderåriga offren för sexualbrott inte i en jämlik ställning i Finland. Enligt undersökningen kan processtiderna effektivt förkortas genom att koncentrera utredningen av sexualbrott mot barn till särskilt utbildade utredare och utredningsledare, helst enheter, samt att förbättra samarbetet mellan myndigheter.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi