NordenBladet — Republikens president har vid föredragningen fredagen den 29 januari förordnat nya ambassadörer till Stockholm och Peking samt en ny generalkonsul till Los Angeles.Maimo Henriksson. Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade utrikesrådet Maimo Henriksson till chef för Finlands ambassad i Stockholm från och med den 1 september 2021. Henriksson är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning, en tjänst hon innehaft sedan 2016. Innan dess var hon protokollchef 2015–2016 och ambassadör i Oslo 2010–2014. Inom utrikesförvaltningen har hon även tjänstgjort vid ambassaderna i Budapest och Moskva. Henriksson har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1989. Hon är juris kandidat och ekonomie magister.   Leena-Kaisa Mikkola.
Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Leena-Kaisa Mikkola till chef för Finlands ambassad i Peking från och med den 1 september 2021. Mikkola är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern, där hon har arbetat sedan 2017. Innan dess bevakade hon situationen i Syrien som ledande expert 2016–2017. Mikkola var ambassadör i Tel Aviv 2011–2016. Hon har också tjänstgjort vid EU-representationen i Bryssel och vid ambassaderna i Canberra, Aten och Budapest. Mikkola har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1992. Hon har en juris kandidatexamen.Okko-Pekka SalmimiesRepublikens president förordnade utrikesrådet Okko-Pekka Salmimies till chef för Finlands generalkonsulat i Los Angeles från och med den 1 september 2021. Salmimies är för närvarande äldre gästforskare vid Utrikespolitiska institutet. Dessförinnan var han Team Finland-ambassadör 2016–2020. Salmimies var ambassadör till OECD och Unesco och chef för Finlands ständiga representation i Paris 2013–2016. Inom utrikesförvaltningen har han även tjänstgjort vid ambassaderna i Paris och Bryssel. Salmimies har tjänstgjort vid utrikesministeriet sedan 1997. Han har en politices magisterexamen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Borgå och Kouvola måndagen den 1 februari. Under sitt besök ska statsministern träffa representanter för städerna. Under dagen diskuteras särskilt aktuella ärenden i regionen. Statsminister Marin ska också besöka Nestes raffinaderi i Sköldvik i Borgå. Besöket ordnas med iakttagande av gällande hälsosäkerhetsanvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2019 var Finlands betalningar till EU 559 miljoner euro högre än inkomsterna därifrån. Nettobidraget låg intill medeltalet under en längre tid. Nettobidraget per invånare var 101 euro enligt Europeiska kommissionens statistik.”2019 var ett tämligen normalt år med tanke på finansieringsflödet mellan EU och Finland. Finland, som är ett rikt EU-land, är en klar nettobetalare, men kalkylerna tar inte i beaktande alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten. Siffrorna från 2019 inkluderar inte konsekvenserna av coronakrisen”, säger finansminister Matti Vanhanen.Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU. Finlands nettobidrag till EU var 101 euro per invånare 2019, medan motsvarande belopp 2018 var 105 euro. Nettobidraget var 0,23 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,25 procent år 2018).Orsaken till att nettobidragen för olika år varierar är att i siffrorna syns bl.a. avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nästa ramperiod (2014–2020). Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa övriga inkomster kan variera kraftigt från år till år.Finlands inkomster ökadeFinlands inkomster från EU ökade sammanlagt med 59 miljoner euro till 1 542 miljoner euro. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,15 procent (1,13 procent år 2018).Finlands inkomster från Fonden för ett sammanlänkat Europa ökade med 41 miljoner euro. Intäkterna från Erasmus+ -programmet som främjar studentutbyte ökade med 7 miljoner euro.Finlands intäkter påverkades också av inkomsterna från EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors, som ökade med 23 miljoner euro.Finansieringen av andra för Finland centrala intäktskällor (Horisont 2020, strukturpolitiska stöd och jordbruksstöd) minskade en aning.Nästan 60 procent av Finlands EU-intäkter består av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och EU-finansieringen för Horisont 2020, som främjar forskning och innovation, utgör vardera ca 13 procent av Finlands inkomster från EU. Finland fick 2,1 procent av finansieringen av Horisont 2020, vilket klart överstiger Finlands betalningsandel i EU-budgeten.Finlands betalningar till unionen på 2018 års nivåÅr 2019 var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,63 procent (1,65 procent år 2018). Finland betalade sammanlagt 2 016 miljoner euro till EU. Avgifterna i anslutning till denna så kallade nationella betalningsandel förblev nästan på 2018 års nivå. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 312 miljoner euro medan bidraget på basis av bruttonationalinkomst var 1 609 miljoner euro. Dessutom utgjorde Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad 127 miljoner euro 2019.Finland tog ut 188 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 150 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 38 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.Tyskland största nettobidragsgivare, Lettland största nettobidragstagareDe olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.År 2019 var de största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) Tyskland (0,41 procent), Holland (0,36 procent) och Danmark (0,32 procent). Samma länder ligger i täten när det gäller nettobidrag per capita, även om ordningen förändras något. Danmark är den största nettobetalaren med 176 euro per invånare. De medlemsstater som får avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) hör trots sänkningarna till de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och invånarantalet.De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var Lettland (3,68%), Ungern (3,67%) och Estland (3,36%). Beräknat per capita förändras ordningen något: Estland (697 euro per capita), Lettland (582 euro) och Ungern (519 euro). Finland en liten nettobetalareFinland var år 2019 en av unionens minsta nettobetalare i förhållande till bruttonationalinkomsten tillsammans med Italien. Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland. Irland var ännu för några år sedan en klar nettomottagare men har tack vare sin kraftiga ekonomiska tillväxt etablerat sig som nettobetalare under de senaste två åren.Kommissionens statistik omfattar inte EU:s administrativa utgifter. Om de räknades med skulle Belgien vara nettomottagare på grund av alla EU-institutioner som finns i landet.”Finlands nettobetalarställning (0,23 procent av bruttonationalinkomsten) låg under det långvariga genomsnittet, som är cirka 0,25 procent av bruttonationalinkomsten. Nettobetalarställningen påverkades av att Finlands inkomster från unionens budget ökade med ca 60 miljoner euro från 2018, men avgifterna stannade på samma nivå som föregående år. De övriga inkomsternas andel av unionsfinansiering blev också betydande och utgjorde ca 11 procent av alla inkomster”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat över 11 miljoner euro för högskoleutbildning och utveckling av nätverk inom tillväxtbranscher. Genom projekten stöds specialiseringsutbildningarna för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken och universitetens och yrkeshögskolornas nätverk för nya tillväxtbranscher. Därtill förnyas lärarutbildarnas kompetens i synnerhet i fråga om digitala miljöer. Med finansieringen svarar man vidare på lärarbristen inom småbarnspedagogiken.De 27 utvecklingsprojekt som finansieras stöder de riktlinjer i regeringsprogrammet som gäller jämlikhet och kvalitet i utbildningen samt kontinuerligt lärande. Projekten som gäller lärarutbildarnas kompetens verkställer riktlinjerna i utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen.För genomförande av specialiseringsutbildning för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken beviljades 225 000 euro. Lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken beviljades 2,8 miljoner euro. I de finansierade projekten möjliggörs genomförande av yrkesinriktade studier och undervisningspraktik inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning i form av flerformsutbildning. Även behoven av svenskspråkig utbildning har beaktats. Det behövs fortfarande fler yrkesutbildade personer för uppgifter inom småbarnspedagogiken. Läget är svårt särskilt i huvudstadsregionen trots att man under de senaste åren systematiskt satsat på extra platser i lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken. Lärarutbildarnas kompetens stärksKompetens i digital pedagogik finns med i alla lärarutbildningsprojekt som finansieras. I projekten stöds dessutom lärarutbildarnas kompetens i specialpedagogik. Det finns ett stort samhälleligt behov av kompetens som gäller emotioner, interaktion och välbefinnande hos lärarutbildare. Finansiering riktas också till lärarutbildningar inom konstområden och idrottsfostran. För utveckling av lärarutbildarnas kompetens beviljades sammanlagt 2,7 miljoner euro.– Utvecklingen av småbarnspedagogiken, lärarutbildningen och lärarnas kompetens samt stödandet av barns och ungas välbefinnande och ett ändamålsenligt utnyttjande av digitaliseringen har en nyckelroll. Med dessa åtgärder stärker vi jämlikheten inom utbildningen, höjer Finlands utbildnings- och kompetensnivå och verkställer riktlinjerna för kontinuerligt lärande i praktiken. Det är också viktigt att beakta alla och att samarbetet mellan olika yrkesgrupper fungerar, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.– På grund av coronaepidemin har det talats mycket om distansundervisning och särskilt om dess kvalitet. Stärkandet av den digitala pedagogiska kompetensen och handledningskompetensen är ett av målen för den finansiering som beviljas. Vi behöver gedigen kompetens på detta område och pedagogiskt ändamålsenliga sätt att undervisa på webben. Satsningen påskyndar pågående reformer, såsom utvidgningen av läroplikten, reformen av det kontinuerliga lärandet och även verkställandet av högskolornas digitala vision, fortsätter Saarikko.Stöd för att skapa nätverk inom tillväxtbranscherna5,4 miljoner euro beviljades i synnerhet till nätverksprojekt som syftar till att stärka tillväxtbranscherna. Utvecklingsprojekten inom tillväxtbranscherna fokuserar bland annat på utnyttjande av artificiell intelligens och nätverk för utbildningssamarbete inom biodiversitetsutbildning och geovetenskaper. Också kompetensen kring etisk hållbarhet främjas i samarbete mellan arbetslivet och högskolorna. Dessutom stöds skapandet av ett nätverk för högskoleutbildning inom autonom sjöfart.– Med tanke på genomförandet av FUI-färdplanen är det viktigt att i initialskedet stöda nätverkssamarbetet inom nya tillväxtbranscher. Den rätta riktningen är att man i besluten betonar byggandet av allt starkare nätverk och ett starkt samarbete mellan högskolorna, konstaterar minister Saarikko.Finansiering beviljades till totalt 27 projekt. Sammanlagt lämnades det in 61 ansökningar om understöd. De understödda projekten har omfattande nätverk både regionalt och nationellt med högskolor och andra aktörer.Beviljade understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att obligatoriska lager av vissa läkemedel som innehåller immunglobulin får underskrida den genomsnittliga konsumtionen under sex (6) månader som gäller i normala fall. Läkemedelspreparat som ingår i det obligatoriska lagret ska i fortsättningen användas endast i sådana situationer där det inte finns tillgång till alternativa läkemedelspreparat eller andra behandlingsformer för de godkända indikationerna för läkemedelspreparaten.  Plasma behövs för att tillverka läkemedel som innehåller normalt humant immunglobulin. Det har förekommit problem med tillgången på plasma under en längre tid. Coronapandemin har försämrat tillgången ytterligare, vilket medför utmaningar för plasmabaserade läkemedelspreparat globalt sett.Genom social- och hälsovårdsministeriets beslut säkerställs att läkemedelspreparat som innehåller immunglobulin räcker till för de patienter som i första hand behöver läkemedlet i Finland, då situationen i fråga om tillgången är utmanande. För en del av indikationerna för läkemedelspreparat är det möjligt att använda andra läkemedelspreparat och behandlingsformer. Den behandlande läkaren bedömer vilken behandlingsform som ska användas för varje patient. Beslutet träder i kraft den 1 februari 2021. Storleken på de obligatoriska lagren av läkemedelspreparat ska överensstämma med lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel senast den 31 januari 2022. De läkemedel som beslutet gäller kan kontrolleras här.

Källa: Valtioneuvosto.fi