NordenBladet — Arbetsgruppen som tillsattes till stöd för beredningen av statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken sammanträdde för första gången onsdagen den 27 januari 2021. Vid mötet fördes en remissdebatt och fastställdes verksamhetsprinciperna för arbetsgruppen.Arbetsgruppen fick också en inledande allmän översikt av de utlåtanden som getts till stöd för beredningen av redogörelsen. Remisstiden löpte ut den 22 januari 2021.–    Både antalet utlåtanden och den inledande översikten av dem visar att jämställdhet uppskattas högt i vårt samhälle. Vi fick en hel del vägledning till stöd för vårt arbete. Utlåtandena gås nu igenom som en helhet och synpunkterna som lyfts fram i dem kommer att utnyttjas i den fortsatta beredningen, konstaterar arbetsgruppens ordförande, social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila.Beredningen av redogörelsen om jämställdheten mellan kvinnor och män inleddes i slutet av 2020. Intressentgrupperna och medborgarna ombads ge synpunkter på vilka frågor som bör beaktas vid beredningen och vilka nationella mål som bör ställas upp i redogörelsen. Cirka 90 utlåtanden lämnades in. De finns att läsa på webbplatsen utlåtande.fi. Diskussionen med intressegrupperna fortsätter enligt vad som meddelas senare. Arbetsgruppens följande möte är i mars. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagpaketet som sändes på remiss gäller propositionen om social- och hälsovårdsreformen som regeringen lämnade till riksdagen den 8 december 2020 och om preciseringar och uppdateringar av de lagar som har ett centralt samband med den. I allt som allt 109 lagar har det varit nödvändigt att lägga till informativa hänvisningar till regeringens proposition och att delvis upphäva överlappande bestämmelser om substanslagar, såsom bestämmelser om tillsyn, samarbete och allmänt organiseringsansvar.Statsminister Marins regering lämnade den 8 december 2020 en proposition till riksdagen om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet. I reformarbetet ingår också ett omfattande lagberedningsarbete med arbetsnamnet ”Sote100”, där man granskat drygt hundra lagar.Genom det utkast till regeringsproposition som begäran om utlåtande gäller föreslås tekniska ändringar som följer av lagstiftningen om reformen. Dessutom görs en innehållslig komplettering av informationsledningen i anknytning till särlösningen för Nyland. Genom dessa ändringar uppdateras lagstiftningen så att den motsvarar det nya strukturella verksamhetsfältet och organiseringsansvaret. De utlåtanden som lämnas in kommer att beaktas vid den slutliga beredningen av regeringens proposition. Utlåtandena är offentliga. Utlåtanden kan lämnas fram till den 26 februari 2021 kl. 16.00. Länk till utlåtandetjänsten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta Finlands strategi för utlandsfinländarna för 2022–2026. Utlandsfinländskheten befinner sig i kontinuerlig förändring, och man vill bättre än tidigare bemöta förändringarna bland annat med hjälp av digitalisering. Avsikten är att också de finländare som bor utomlands ska bevara sina kontakter till och möjligheter att påverka det finländska samhället.Med tanke på strategin bedöms nya slags kanaler och forum genom vilka utlandsfinländarna kan påverka och delta. Dessa kanaler och forum kan vara land- och ortsspecifika, men också till exempel temaspecifika. Syftet med strategin är också till exempel att stärka sådana åtgärder genom vilka alla medborgare som är intresserade av att återvända, eventuellt med utländsk make och barn, smidigt och med stöd kan bosätta sig i Finland. I projektet beaktas eventuella lagstiftningsbehov och framtida utmaningar. Dessutom granskas de termer som används (utlandsfinländskhet, återflyttning) och behovet av att uppdatera dem. Hörande av olika aktörer och deras delaktighet är en väsentlig del av arbetetInrikesministeriet har inom statsförvaltningen en samordnande roll i utlandsfinländarnas ärenden. Till projektet inbjuds utöver Finland-Samfundet och Migrationsinstitutet också företrädare för utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. För att säkerställa en så bred sakkunskap som möjligt hörs i projektet också olika berörda grupper, såsom utlandsfinländska sammanslutningar och företrädare för näringslivet. I början av projektet utarbetar Aalto-universitetet en utredning om hur strategin kan byggas upp på ett sätt som är så inkluderande som möjligt och som följer principerna för hållbar utveckling. I projektet utnyttjas resultaten av Migrationsinstitutets stora enkät om utlandsfinländskhet, som blir klar våren 2021. Sommaren 2021 deltar Utlandsfinländarparlamentet, som ordnas med hjälp av distansförbindelser, i beredningen av strategin. I projektet undersöks också andra länders sätt att ordna ärenden för sina medborgare som vistas ute i världen.Regeringens föregående utlandsfinländarpolitiska program har utarbetats för åren 2017–2021. Den nya utlandsfinländarstrategin bidrar till att genomföra de allmänna målen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering om hållbar utveckling och ökad delaktighet och livskraft. Strategin färdigställs före slutet av 2021.Utlandsfinländskheten förändrasUtanför Finlands gränser bor cirka 300 000 finska medborgare, av vilka cirka 254 000 har rösträtt. Flest finländare flyttar till Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Spanien. Nettoinvandringen av finska medborgare var på minus under hela 2010-talet, vilket innebär att antalet finländare som flyttade ut ur landet var större än antalet dem som återvände. Till exempel år 2019 flyttade cirka 10 000 medborgare från Finland till utlandet, och cirka 800 återvände till Finland. Enligt statistiska uppgifter gjorde året 2020 ett betydande undantag i den situation som pågått i flera år: redan före årets slut uppgick nettoinvandringen av finländare till hemlandet till nästan 1 500 personer. Intresset för att återvända har i första hand ökat på grund av den globala coronapandemin och att Finland har lyckats relativt bra med att hantera situationen med sjukdomen. Var man fysiskt befinner sig har inte heller längre lika stor betydelse med tanke arbetet som tidigare. Det är allt vanligare att bo och arbeta i två eller flera länder. Flyttning till utlandet kan också vara tillfällig.Frågor som är viktiga för utlandsfinländarna är bland annat medborgarskapsärenden och allmänhetstjänster, att rösta samt andra möjligheter att påverka och delta, Finlandsskolorna, att upprätthålla finska språket och kulturen ute i världen, stöd till återvändandet i synnerhet när det gäller sysselsättningsfrågor samt tillhandahållande av expertis till finländska företag i bosättningslandet.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i strafflagen för att genomföra det så kallade direktivet om betalningsmedelsbedrägerier.Syftet med EU-direktivet är att bekämpa bedrägerier i samband med betalningsmedel och att säkerställa betalningsmedlens tillförlitlighet i takt med att tekniken utvecklas. Direktivet ersätter 2001 års rambeslut om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.Den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatt bedömer i sitt betänkande att Finlands lagstiftning till stora delar motsvarar skyldigheterna i direktivet, men att det behövs vissa ändringar i strafflagen och särskilda bestämmelser om betalningsmedel.Arbetsgruppen föreslår ändringar i de bestämmelser i strafflagen som gäller betalningsmedelsbedrägeri, grovt betalningsmedelsbedrägeri, förberedelse till betalningsmedelsbedrägeri, definitionen av betalningsmedel och straffansvar för juridiska personer. Till lagen fogas nya bestämmelser om betalningsmedelsbrott, grovt betalningsmedelsbrott och lindrigt betalningsmedelsbrott.Promemorian är på remiss till och med den 8 mars 2021. Den föreslagna lagen avses träda i kraft senast den 31 maj 2021, då direktivet senast ska genomföras.

Källa: Valtioneuvosto.fi