NordenBladet — I dag har hundratals sakkunniga från olika delar av Finland samlats för att diskutera hur man kan öka sysselsättningen när det gäller partiellt arbetsföra människor. Social- och hälsovårdsministeriet ordnade webbseminariet i samarbete med arbets- och näringsministeriet, som står bakom programmet för arbetsförmåga. Vid webbseminariet talade också social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och arbetsminister Tuula Haatainen. En nedsatt arbetsförmåga ska inte utesluta arbete Programmet innehåller både arbetskraftspolitiska åtgärder och social- och hälsopolitiska åtgärder, och målet är att samordna de tjänster som stöder partiellt arbetsföra personers sysselsättning. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för åtgärderna i anknytning till de social- och hälsovårdstjänster och förmåner som är avsedda för partiellt arbetsföra. Arbets- och näringsministeriet utvecklar å andra sidan arbetskraftstjänsterna. Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen påminde i sitt tal om att höjningen av sysselsättningsgraden är ett av regeringens viktigaste mål.”Vid social- och hälsovårdsministeriet försöker vi påverka sysselsättningsgraden på två sätt: dels genom att öka arbetsmöjligheterna för så många som möjligt, och dels genom att försöka minska riskerna för att hamna utanför arbetslivet. Tjänster som stöder arbetsförmågan behövs inom många olika sektorer för att kunna tillgodose människans behov. Därför har vi tillsammans med arbets- och näringsministeriet inlett ett program för arbetsförmåga, och dagens seminarium är startskottet för projektarbetet”. Tjänsterna ordnas vid social- och hälsocentralernaProgrammet för arbetsförmåga är även direkt kopplat till reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Målet för de regionala projekt som nu inleds är att framtidens social- och hälsocentraler ska tillhandahålla tjänster för främjande av arbetsförmågan. ”I social- och hälsovårdsreformen ska tjänsterna på basnivå stärkas och vikten föras över på det förebyggande arbetet. Till tjänsterna på basnivå hör också tjänster som stöder arbetsförmåga och sysselsättning, och dessa måste vara en permanent del av servicesystemet. I tjänsterna som stöder arbetsförmågan integreras social- och hälsovården för den arbetsföra befolkningen”, konstaterade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Hon betonade också vikten av att samarbeta:”Ett nära samarbete behövs också för att samordna tjänsterna mellan arbets- och näringsbyråerna och Fpa. Arbets- och näringstjänsterna styr social- och hälsovårdstjänsterna – och vice versaMånga arbetslösa människor behöver tjänster inom hälso- och sjukvård eller socialvård, men de här behoven identifieras alltför sällan. Arbetsminister Tuula Haatainen anser att de faktorer som anknyter till arbetsförmågan måste bedömas genast när en person blir arbetslös. ”Vi har åtgärdat det här genom att se till att det anställs 1 200 nya tjänstemän inom arbetskraftsservicen. Vi har satt in en intensiv serviceperiod på tre månader genast i början av arbetslösheten. På det sättet kan vi identifiera faktorer i anknytning till arbetsförmågan genast när arbetslösheten börjar.”Den arbetslösa kan få hjälp av en samordnare för arbetsförmågan som har bred kännedom om de olika tjänsterna. ”Vi har anställt fler samordnare för arbetsförmåga till arbets- och näringsbyråerna, stärkt arbetsgivartjänsterna och beslutat att höja lönesubventionen till 70 procent för partiellt arbetsföra.” ”Det som gör programmet för arbetsförmåga unikt är att det också innehåller åtgärder som kan rikta efterfrågan på arbetskraft till de partiellt arbetsföra människorna”, konstaterade minister Haatainen.
Källa: Valtioneuvosto.fi