NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto besöker S:t Petersburg måndagen den 15 februari och träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.Utrikesministrarna ska diskutera oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs situation, relationerna mellan EU och Ryssland, läget i Nagorno-Karabach, Belarus och Ukraina samt frågor som rör vapenkontroll.De kommer också att ta upp det regionala samarbetet bland annat kring miljöskydd och kärnsäkerhet samt förberedelserna inför Rysslands kommande ordförandeskap i Arktiska rådet och Finlands kommande ordförandeskap i Barentsrådet. Även bilaterala ärenden finns på agendan.  Under sitt besök träffar utrikesminister Pekka Haavisto också företrädare för civilsamhällesorganisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen gav den 4 februari 2021 en proposition med förslag till en ny livsmedelslag som ingår i totalreformen av livsmedelslagstiftningen. Syftet med reformen är att göra livsmedelslagstiftningen och livsmedelstillsynen smidigare och effektivisera den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen och förbättra dess effekter.Den nya livsmedelslagen följer principen i EU:s livsmedelslagstiftning som innebär att livsmedelsföretagarna svarar för livsmedlens säkerhet längs hela livsmedelskedjan samt för att verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.– Aktörerna får nu mer svängrum och samtidigt också mer ansvar. Jag tror att hela livsmedelskedjan har fördel av att det blir färre detaljerade krav. Livsmedelssäkerheten blir allt mer företagarnas och tillsynsmyndighetens gemensamma sak. Lagen förbättrar också myndigheternas möjligheter att ingripa i livsmedelsbedrägerier, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Den nya livsmedelslagen beaktar också förändringarna i livsmedelsverksamheten. En stor del av verksamheten är inte längre bunden till traditionella livsmedelslokaler. På grund detta ligger tillsynens fokus enligt den reviderade lagen nu på tillsynen över verksamheten, inte över lokaler.I lagen ingår nu bestämmelser om en ny påföljdsavgiftI den nya lagen har tagits in bestämmelser om en påföljdsavgift. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att en aktör måste betala en påföljdsavgift på 300 – 5 000 euro bland annat om aktören driver livsmedelsverksamhet som inte har registrerats eller godkänts på det sätt som lagen förutsätter, saluför livsmedel på ett sätt som strider mot livsmedelsbestämmelserna eller till exempel inte iakttar det lagstadgade kravet på egenkontroll.Syftet med denna administrativa påföljd av straffkaraktär är dels att förebyga verksamhet som strider mot livsmedelsbestämmelserna, dels att snabbt och effektivt stoppa sådan verksamhet. Till övriga delar motsvarar bestämmelserna om tvångsmedel i huvudsak bestämmelserna i den gällande lagen.Grundavgift för tillsyn för kommunala tillsynsobjektI och med den nya lagen betalar kommunerna årligen en 150 euro grundavgift för de tillsynsobjekt som hör till den systematiska livsmedelstillsynen. Kommunerna ska fortfarande också betala prestationsavgifter för tillsynen enligt taxan som de godkänt.Primärproducenter, byhandlare eller allmännyttiga sammanslutningar behöver inte betala någon årsavgift. Förändringen ska stärka livsmedelstillsynens beredande roll och möjliggöra ett mångformigare myndighetsarbete. Den årliga grundavgiften är en mer förutsägbar post för både verksamhetsutövaren och myndigheten.– Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök. Tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och handledning, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm vid jord- och skogsbruksministeriet.En nödvändig reformLivsmedelslagens totalreform är nödvändig. Den förtydligar livsmedelslagens bestämmelser när de ändringar som gjorts i den gamla lagen sammanställs i en ny lag. Samtidigt förtydligas lagens förhållande till EU-lagstiftningen.I samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den smidigare regleringen syns speciellt i reformen av dessa förordningar. Lagstiftningen förtydligas genom att bestämmelserna i flera förordningar sammanställs i tre förordningar. De nationella förordningarna kompletterar EU-lagstiftningen endast till den del det är nödvändigt.Jord- och skogsbruksministeriet beredde hösten 2018 en totalreform av livsmedelslagen, men lagen utfärdades inte eftersom de propositioner som hänför sig till landskapsreformen förföll. Den planerade totalreformen innehöll flera nödvändiga reformer, av vilka en del genomfördes genom den lag om ändring av livsmedelslagen 1397/2019 som trädde i kraft den 1 januari 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har lagt fram två förslag till en rättsakt som syftar till att göra nätmiljön säkrare och rättvisare för konsumenter och företag. Den ena av de föreslagna förordningarna gäller digitala tjänster och den andra den digitala marknaden. Finland stöder målen för förordningsförslagen och föreslår preciseringar i den fortsatta beredningen.Statsrådet lämnade 4.2.2021 U-skrivelser till riksdagen där det redogörs för innehållet i och konsekvenserna av kommissionens förslag samt för Finlands ståndpunkter till förslagen.Syftet med rättsakten om digitala tjänster är att förbättra den digitala inre marknadens funktionssätt och i synnerhet utbudet av s.k. förmedlingstjänster. Med förmedlingstjänster avses tjänster som tillhandahålls av olika aktörer på internet, såsom molntjänster, onlineplattformar och innehållsleveransnätverk.Syftet med förslaget är att fastställa EU-omfattande regler för olika internetaktörer, från de minsta aktörerna till de största globala onlineplattformarna. Aktörerna åläggs krav på tillbörlig aktsamhet som står i proportion till deras tjänster och deras storlek och som syftar till en trygg, förutsägbar och tillförlitlig nätmiljö.Statsrådet anser att man effektivt bör ingripa i olagligt innehåll på nätet för att onlinemiljön inte ska utnyttjas i olagligt syfte. Regleringen ska då stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas med den, och den ska trygga tillgodoseendet av användarnas yttrandefrihet och andra grundläggande fri- och rättigheter samt en hög konsumentskyddsnivå.Statsrådet stöder målet att bekämpa desinformation och annan informationspåverkan. Förslaget till förordning innehåller flera skyldigheter och åtgärder för tjänsteleverantörer som stöder detta mål och som statsrådet i princip stöder.Statsrådet understöder stärkandet av konsumenternas ställning till exempel genom bestämmelser om spårbarhet för näringsidkare på onlinemarknadsplatser och om öppenhet i reklam som visas för användarna. Samtidigt är det skäl att beakta skyddet för näringsidkarnas motiverade affärshemligheter. Nya skyldigheter för grindvaktsplattformar – målet är att främja små företags tillträde till marknadenFörordningen om den digitala marknaden riktar sig till de cirka 10–15 största företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inom EU. De centrala plattformstjänster som beskrivs i förordningen är till exempel sökmotorer, operativsystem och onlinebaserade förmedlingstjänster. Genom förordningen ingriper man i den orättvisa praxis som tillämpas av grindvakter och som företag och konsumenter möter när de uträttar ärenden på onlineplattformar. Detta ökar öppenheten i fråga om digitala tjänster och främjar mindre digitala företags konkurrenskraft och marknadstillträde. Konsumenternas valmöjligheter ökar när företagen samtidigt kan erbjuda sina tjänster genom flera olika plattformstjänster.Ett företag ska räknas som grindvakt, omföretaget tillhandahåller minst en central plattformstjänst,företaget har en betydande inverkan på den inre marknaden,företaget erbjuder företagsanvändarna en viktig kanal för att nå sina kunder,företaget åtnjuter eller förväntas åtnjuta en fast förankrad och varaktig ställning på marknaden.I förslaget till författning fastställs också kvantitativa tröskelvärden. Om de uppfylls kan företaget antas uppfylla förutsättningarna för grindvakt. Företaget ska ha möjlighet att försöka motbevisa detta antagande. Grindvaktsföretagen ska bland annat ställa data från företagsanvändarnas och deras kunders verksamhet till företagsanvändarens eget bruk samt främja tjänsternas interoperabilitet mellan olika plattformar.Statsrådet stöder målen i förordningsförslaget och anser att det är motiverat, eftersom det inte är möjligt att effektivt ingripa i de problem som företag och konsumenter möter genom den nuvarande regleringen. Skyldigheterna ska dock vara motiverade, proportionella och tydliga. Onödiga administrativa bördor ska undvikas. Vid den fortsatta beredningen ska särskild uppmärksamhet fästas också vid skyddet av personuppgifter och grindvaktsföretagens rättsskydd.Vad händer härnäst?Riksdagens talman sänder statsrådets U-skrivelse till stora utskottet och bestämmer samtidigt vilket eller vilka specialutskott som ger sitt utlåtande i ärendet till stora utskottet. Ingivandet av skrivelsen till utskotten tillkännages i plenum.Behandlingen av förslagen har också inletts i det beredningsorgan som ansvarar för konkurrenskraften i Europeiska unionens råd samt i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd. När rådet och Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kommer de att inleda trepartsförhandlingar med kommissionen. Vid förhandlingarna kommer man preliminärt överens om förordningstexterna, varefter varje organ ännu måste godkänna dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi