NordenBladet — Den internationella växtskyddskonferensen som var planerad att hållas i Helsingfors nästa sommar ska ställas in. Företrädare för medlemsländerna i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), avtalsparterna i den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) samt intressegrupperna för växtskydd och FAO-tjänstemän som träffades den 2 februari för att diskutera handlingsplanen för Internationella växtskyddsåret (IYPH) har kommit till denna slutsats.Den internationella styrkommittén för IYPH diskuterade hur man ska gå vidare med FN-året fram till dess avslutning som har planerats äga rum den 1 juli 2021 med tanke på den förlängning som FAO har enats om för att främja växtskyddet trots den pågående covid-19-pandemin. 
Ett av kommitténs viktigaste beslut handlade om att ställa in den internationella växtskyddskonferensen som var planerad att hållas i Helsingfors den 28 juni-1 juli 2021. Beslutet fattades i samförstånd med Finland på grund av de pågående reserestriktionerna.”Växtskyddet är en allt aktuellare fråga inom den globala matproduktionen. Nästa år har vi säkert bättre möjligheter att ordna en internationell konferens och växtskyddet kommer att få den tyngd som det förtjänar i form av växtskyddsdagens program”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Ralf Lopian, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet i Finland och ordförande för den internationella styrkommittén för IYPH, rapporterade: ”Det är beklagligt att covid-19-pandemin inte låter oss träffa ansikte mot ansikte och dra nytta av personliga möten. Eftersom Helsingforskonferensen ställs in, rekommenderar vi växtskyddskonferensen den 12 maj 2022 som vi hoppas också kommer att firas som den första internationella växtskyddsdagen. Jag uppmanar länderna att överväga att stå värd för konferensen under samordning av IPPC-sekretariatet och FAO.”För att bana väg för konferensen beslutade styrkommittén för IYPH att ordna en rad tematiska webseminarier. En utredningsrapport om klimatförändringens konsekvenser för växtskyddet som kommer att lanseras virtuellt den 1 juni sätter igång serien av seminarier. Lanseringen kommer att följas av webinarier den 29–30 juni med fokus på livsmedelssystemen och klimatförändringen. Ett tredje webinarium som är planerat till oktober fokuserar på system för bekämpning  av utbrott av skadegörare. Ett fjärde webinarium kommer att äga rum i december med fokus på växtskydd och frukt och grönsaker med anledning av det internationella frukt- och grönsaksåret 2021.År 2018 utsåg FN:s generalförsamling 2020 till  internationellt växtskyddsår för att öka den globala medvetenheten om hur växtskyddet kan bidra till att utrota hunger, minska fattigdomen, skydda miljön och stimulera den ekonomiska utvecklingen.Läs mer om det internationella växtskyddsåret: Www.fao.org/iyphMer information:Specialsaknunnig Ralf Lopian tfn. +358 40 596 5698
Enhetschef Taina Aaltonen tfn. + 358 46 9231687
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppens förslag till revidering av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare har färdigställts. Enligt förslaget ska grunden för fastställande och beräkning av anslaget som gäller stipendiesystemet inte längre vara kopplad till de allmänna bibliotekens bokanskaffningar. Däremot ska det i statsbudgeten reserveras ett årligt fast anslag för stipendier, föreslår arbetsgruppen.Arbetsgruppens förslag till revidering av lagen överlämnades till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko den 9 februari.Det föreslås att lagen om vissa understöd och stipendier åt författare och översättare revideras i sin helhet. Enligt förslaget ska grunden för fastställande och beräkning av anslaget som gäller stipendiesystemet inte längre vara kopplad till de allmänna bibliotekens bokanskaffningar. I stället ska det i statsbudgeten reserveras ett årligt fast anslag som anvisas för stipendier som beviljas författare och översättare.  Det föreslås att den nuvarande nämnden som beslutar om stipendier och understöd läggs ned. Dess uppgifter i fråga om skönlitteratur överförs till statens konstkommission som behandlar ansökningar om litteratur. I fråga om facklitteratur kunde undervisnings- och kulturministeriet bevilja ett statsunderstöd till Vetenskapliga samfundens delegation för vidare fördelning som stipendier för facklitteratur.Utgångspunkten för stipendiesystemet är utövande av skapande arbete. Det föreslås att de understöd som beviljas på sociala grunder slopas, vilket samtidigt möjliggör att de åtta procent som frigörs från understöd som beviljas på sociala grunder delvis riktas till att öka antalet stipendier som beviljas översättare. Således beviljas författarna minst 78 procent och översättarna minst 18 procent. – Det är ytterst viktigt att vi i Finland bevarar en stark skriftlig kultur som är skriven på våra egna små nationalspråk eller översätts till dessa språk från världslitteraturen. Språket är en av de starkaste uttrycksformerna för kulturell identitet. Därför är det viktigt att möjliggöra författarnas och översättarnas arbete, säger minister Annika Saarikko. Enligt Saarikko är offentligt stöd på ett litet språkområde en nödvändighet för all konst.För närvarande beviljas översättarna 16 procent och författarna 76 procent. Återstående fyra procent riktas alltid på basis av ett årligt beslut till de mest meriterade författarna och översättarna. Däremot föreslås det att förhållandet mellan utdelningen till facklitteratur och till skönlitteratur förblir oförändrat: av anslaget beviljas 90 % till författare och översättare av skönlitteratur och 10 % till författare och översättare av facklitteratur. BakgrundDen gällande lagen från 1961 är till många delar föråldrad. Förändringar i samhället, såsom ett bättre system för social trygghet och inrättandet av statens konstnärspensionssystem, har påverkat författarnas och översättarnas ställning och levnadsförhållanden.Skrivningen ”utgivningen av vetenskaplig litteratur på de inhemska språken stöds” i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering har också ansetts stöda behovet av att revidera lagen.I lagen föreskrivs om dimensioneringen av det anslag som reserveras i statsbudgeten. År 2020 var anslaget 2 709 456 euro. Arbetsgruppens förslag ska nu sändas på remiss.Förslag till regeringens proposition med förslag till lag om vissa stipendier till författare och översättare

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Svenskspråkiga finländare upplever att de får sämre service av staten än tidigare på sitt modersmål. En utmaning när det gäller tillgången till tjänster på samiska är bristen på samiskspråkig personal och bristfällig information om vilka tjänster som tillhandahålls. I fråga om teckenspråkigas uträttande av myndighetsärenden är däremot ordnandet av tolkning den största utmaningen. Detta framgår av de idag offentliggjorda uppföljningsbarometrarna om de språkliga rättigheterna.– De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter, och tillgodoseendet av dem är ofta en förutsättning för att andra rättigheter ska kunna tillgodoses. Även om de språkliga rättigheterna tryggas i lagstiftningen måste de också tillgodoses i praktiken. Genom barometrarna får vi viktig information om olika språkgruppers erfarenheter i vardagen. Resultaten studeras noggrant vid ministeriet och utnyttjas under denna regeringsperiod inte enbart för språkberättelsen utan också vid genomförandet av andra skrivningar i regeringsprogrammet, till exempel i nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Med hjälp av språkbarometern utreds det hur de finskspråkiga och svenskspråkiga minoriteterna i tvåspråkiga kommuner upplever att offentlig service tillhandahålls på det lokala minoritetsspråket. Denna gång deltog för första gången också svenskspråkiga som är i majoritet i sin egen kommun. Enkäten genomfördes i maj och besvarades av cirka 6 500 personer.– Svenskspråkiga begär sällan service på sitt eget språk, och besvaras ofta på finska av myndigheterna. Minoritetsandelen har betydelse med tanke på service på det egna modersmålet. Språkklimatet upplevs vara likadant som 2016. Det har inte försämrats ytterligare, konstaterar den som genomfört språkbarometern, forskaren Marina Lindell från Åbo Akademi.Samiskspråkiga har svårt att få information om tjänster I samebarometern granskas samiskspråkiga tjänster samt tillgodoseendet av de samiskspråkigas språkliga rättigheter både inom och utanför samernas hembygdsområde. Samebarometern genomfördes nu för andra gången. Den besvarades av en femtedel av de 1430 myndiga personer som enligt befolkningsregisteruppgifterna har samiska som modersmål. Med samiska avses i enlighet med den samiska språklagen samtliga tre samiska språk, det vill säga nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.– De som svarade upplever de språkliga rättigheterna som viktiga, men i praktiken försöker bara en liten del av dem få tjänster på samiska. Orsaken till detta är problemen med tillgången till tjänster och hur de fungerar, informationen om tjänsterna och det upplevda språkklimatet, konstaterar samebarometerns skapare, mångspråkighetsexperten Laura Arola.Teckenspråkiga blir ofta tvungna att beställa tolk själva Teckenspråksbarometern genomfördes nu för första gången. Med teckenspråk avses enligt teckenspråkslagen finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Enkäten besvarades av 326 personer med teckenspråk som första språk. Majoriteten av dem (70 %) hade uppgett finskt eller finlandssvenskt teckenspråk som modersmål i befolkningsdatasystemet. I enkäten granskades särskilt tillgången till tolkningstjänster och erhållandet av information om tolkningstjänster under de senaste tre åren.– Enligt enkäten förekommer det i 87 procent av de situationer då teckenspråkiga uträttar ärenden att en myndighet eller en tjänsteman inom offentlig service inte har handlat på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och klienten själv måste beställa en tolk för myndighetens räkning, konstaterar docent Päivi Rainò från humanistiska yrkeshögskolan Humak som utfört teckenspråksbarometern. Justitieministeriet har beställt barometrarna och de utgör en del av uppföljningen av hur språklagen verkställs. Ministeriet beaktar resultaten när det i år bereder regeringens berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen.Bekanta dig med undersökningsresultaten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 4 februari 2021 gav FN:s kommitté för barnets rättigheter sitt avgörande att barnets bästa ska prioriteras i ett asylärende. I avgörandet konstateras det att följande artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter har kränkts: artikel 3 (barnets bästa i första hand), artikel 19 (barnets rätt till skydd mot våld) och artikel 22 (barnets rätt till skydd och humanitärt bistånd, rättigheter som flykting och asylsökande).Fallet gäller en familj med föräldrar av samma kön som avvisades till Ryssland. Familjen återvände frivilligt i augusti 2017 efter ett negativt asylbeslut. Det är familjens barn som framfört klagomålet. Kommittén anser att den finska staten har försummat sin skyldighet att i tillräcklig utsträckning beakta barnets bästa vid bedömningen av asylbesväret.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är möjligt att förbättra sysselsättningen och näringsverksamheten i glesbygden bland annat med ekonomiska metoder och skattelättnader trots grundlagen, säger Tuomas Ojanen, författningsexpert. De som flyttar till ett sådant område kunde få sänkta skatter på lön och lättnader för återbetalning av studielån. Likaså kunde arbetsgivarna få sänkta arbetsgivaravgifter för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten. Tjänstemän som arbetar i avlägsna områden kunde betalas fjärrortstillägg.För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygd i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning  av regionutvecklingsåtgärder enligt den så kallade norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari.Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:1. Skattelättnader på lön för dem som flyttar till glesbygden för att arbeta där
2. De som flyttar till glesbygden för att arbeta och som har studielån 
ska få skuldlättnad till ett värde av 2 600 euro per år. Låneräntorna måste de betala själv. Om de bor tillräckligt länge på landsbygden behöver de inte betala tillbaka lånet.
3. Slopande av arbetsgivaravgiften för nya företag i glesbygden 
4. Fjärrortstillägg: Statliga och kommunala tjänstemän som arbetar i glesbygden 
ska få fjärrortstillägg. Staten ska kompensera kommunerna för fjärrortstillägget
genom statsandelssystemet.Ojanens rapport visar att lagstiftaren enligt grundlagsutskottets tidigare utlåtanden har omfattande prövningsrätt i synnerhet i skatteärenden trots jämlikhetsprincipen, förutsatt att särbehandlingen av personerna inte är godtycklig och skillnaderna inte blir oskäliga.Ojanen rekommenderar att man vid den fortsatta beredningen överväger att till en början genomföra åtgärderna genom temporära försökslagar. På så sätt kan man också få nödvändig

Källa: Valtioneuvosto.fi