NordenBladet — Arbetsgivare bör stödja arbetstagare som på grund av sina arbetsuppgifter utsätts för riktade trakasserier i sociala medier eller på något annat sätt. Dessutom bör polisen säkerställa enhetlig praxis vid undersökningen av riktade trakasserier. På så sätt förbättras offrets ställning och rättsskydd, konstaterar inrikesministeriets arbetsgrupp.Arbetsgruppen överlämnade sin utredning till inrikesminister Maria Ohisalo den 11 februari. Arbetsgruppen hade till uppgift att lägga fram förslag om hur man kunde effektivisera åtgärderna mot trakasserikampanjer. Arbetsgruppen har granskat riktade trakasserier i ett vitt perspektiv, som en verksamhet som riktar sig mot olika myndigheter, beslutsfattare, företag och opinionsbildare. I arbetsgruppens utredning ingår konkreta åtgärdsförslag för att förebygga riktade trakasserier och öka rättsskyddet för dem som blivit måltavlor för trakasserier. I rapporten lyfts också fram omständigheter som arbetsgivare i fortsättningen ska beakta när det gäller trakasserikampanjer. Rekommendationerna gäller arbetsgivare och organisationer både inom den offentliga sektorn och inom den privata sektorn. – Arbetsgivarna bör stödja sina arbetstagare genom att utarbeta anvisningar för situationer där arbetstagare, frilansare, frivilliga personer som deltar i verksamheten eller deras närstående utsätts för riktade trakasserier. Arbetsgivarna bör också med låg tröskel hänvisa arbetstagare som blivit offer för riktade trakasserier till stödtjänster, betonar arbetsgruppens ordförande, utvecklingschef Tarja Mankkinen från inrikesministeriet.Riktade trakasserier, hot och påtryckningar hör inte till ett demokratiskt samhälleRiktade trakasserier är ett fenomen där en eller flera aktörer uppmanar och anstiftar en stor grupp att på olika sätt, till exempel genom att skicka hatmeddelanden per e-post eller i sociala medier, attackera en enskild person. Myndigheternas mål är att främja en öppen och konstruktiv offentlig debatt och förebygga svartmålande som begränsar den offentliga debatten, verksamheten och yttrandefriheten.Riktade trakasserier kan ta sig uttryck till exempel i direkta eller indirekta hot eller i att uppgifter om privatlivet grävs fram och förvanskas. Även om svartmålandet ofta riktar sig mot en enskild person, är avsikten att påverka verksamheten eller beslutsfattandet i hela organisationen.
– Till vårt öppna samhälle hör att myndigheternas verksamhet får kritiseras. För detta ändamål har det också skapats system som garanterar allmänhetens rättssäkerhet, såsom möjligheten att anföra klagomål. Att kritisera en myndighets verksamhet eller en enskild tjänsteåtgärd är inte riktade trakasserier, säger Mankkinen.– Däremot är riktade trakasserier systematisk verksamhet vars mål är att underminera förtroendet för organisationer eller institutioner som är viktiga med tanke på samhällets funktion, detta genom att hota eller utöva påtryckning mot en enskild arbetstagare. Det här hör inte till ett öppet samhälle, fortsätter Mankkinen. Både arbetsgivare och myndigheter bör med lägre tröskel än tidigare hänvisa den som blivit offer för riktade trakasserier till brottsoffertjänster varifrån offret kan hänvisas till rätt tjänst. – För den som blir utsatt för riktade trakasserier är upplevelsen ofta förlamande och skrämmande. Detta är dock ett mer omfattande problem som inte bara gäller ett enskilt fall. Om man inte ingriper i verksamheten, är det ett starkt budskap till den som gör andra till måltavlor att riktade trakasserier är ett användbart och resultatrikt sätt att påverka saker och ting, säger Mankkinen.Enligt arbetsgruppen bör man också i fortsättningen ägna större uppmärksamhet åt ställningen för dem som blivit offer för riktade trakasserier och åt att deras rättigheter tillgodoses i straffprocessen. Målet är att öka myndigheternas medvetenhet och ge mer utbildning om trakasserikampanjer.– Det är viktigt att säkerställa enhetlig praxis vid undersökningen av riktade trakasserier så att det straffrättsliga ansvaret ska realiseras jämlikt i olika trakasserifall, framhäver Mankkinen.
Arbetsgruppen föreslår en tydlig definition av riktade trakasserierArbetsgruppen föreslår också en tydlig definition av riktade trakasserier:Riktade trakasserier är verksamhet där en enskild person genom egna åtgärder eller genom att mobilisera andra inleder eller uppmuntrar till organiserade trakasserier som riktar sig mot ett enskilt objekt och som kan ske direkt eller indirekt. Metoder kan vara bland annat att hota, svartmåla eller sprida uppgifter av privat karaktär. En person kan utsättas för riktade trakasserier också via sina närstående. Riktade trakasserier syftar till att påverka människor eller samhällets strukturer och institutioner och särskilt förtroendet för dem.Den definition som arbetsgruppen föreslår är inte juridiskt bindande, men den kan användas förutom för insamling av information även för utbildning och för att öka den allmänna medvetenheten om riktade trakasserier. En gemensam definition av riktade trakasserier är en förutsättning för att man ska få tillförlitlig och heltäckande information om de riktade trakasseriernas omfattning, vem de gäller och hur de påverkar enskilda människor och samhället.– Med tanke på fortsättningen är det viktigt att undersöka hur omfattande fenomenet är. Vår arbetsgrupp föreslår att det ska göras en undersökning om omfattningen av riktade trakasserier, säger Mankkinen avslutningsvis.Rapporten från arbetsgruppen för att effektivisera åtgärderna mot trakasserikampanjer finns att läsa på inrikesministeriets webbplats.
Se också www.riku.fi
Källa: Valtioneuvosto.fi
