NordenBladet — EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv genom vilket EU:s direktiv om nät- och informationssäkerhet (NIS-direktivet) ska uppdateras så att det motsvarar den förändrade cyberomgivningen. Förslaget till direktiv kommer att ålägga medlemsstaterna nya skyldigheter. Statsrådet understöder syftena med förslaget och anser att det är viktigt att förslaget stärker cybersäkerheten och dataskyddet. Dessutom anser statsrådet att det är viktigt att förslaget också bevarar det nationella handlingsutrymmet.Den 11 februari 2021 lämnade statsrådet ett meddelande till riksdagen om kommissionens förslag.Kommissionens förslag är en del av EU:s nya cyberstrategi och dess mål som antogs i december 2020. Förslaget ligger i linje med Finlands egna riktlinjer och åtgärder som gäller informationssäkerhet och dataskydd.Riskhanteringsåtgärder för att säkerställa cybersäkerhetI och med digitaliseringen har också antalet cyberkränkningar ökat och de har blivit allt mer avancerade. Cybersäkerhetsstörningar orsakar ekonomiska förluster och försämrar användarnas förtroende för tjänster. Syftet med kommissionens förslag är att stärka både EU:s gemensamma cybersäkerhetsnivå och medlemsstaternas nationella cybersäkerhetsnivå i sektorer och i fråga om aktörer av kritisk betydelse.Kommissionen föreslår bland annat att EU:s och medlemsstaternas nationella cybersäkerhetsberedskap, beredskap och riskhantering ska utvecklas. Dessutom bör övervakningen, rapporteringen, informationsutbytet och samarbetet i fråga om cybersäkerhet utökas och förenhetligas.Gemensamma skyldigheter och gemensam praxis till stöd för de nationella cybersäkerhetsstrategiernaStatsrådet anser att det viktigt att EU har ett tydligt regelverk för cybersäkerhet, eftersom många störningar och konsekvenserna av dessa kan vara gränsöverskridande. Därför är det naturligt att de cybersäkerhetskrav som gäller centrala och viktiga aktörer i samhället bygger på en gemensam reglering och praxis.Statsrådet anser att regelverket för cybersäkerhet ska vara förenligt med övriga relevanta bestämmelser. Det är särskilt viktigt att de nya skyldigheterna är proportionerliga och riskbaserade i förhållande till storleken på och verksamheten hos de aktörer som omfattas av direktivets tillämpningsområde.Statsrådet anser att de preciserade uppgifter som föreslagits för tillsynsmyndigheterna i princip är motiverade, men att de bör ses över parallellt med kraven i grundlagen. Det är bra att direktivförslaget inte påverkar medlemsstaternas befogenheter i fråga om allmän säkerhet, försvar och upprätthållande av den nationella säkerheten.Statsrådet stöder en effektivare rapportering och informationsutbyte samt ett nära samarbete mellan medlemsstaterna. Det är också motiverat att de brottsbekämpande myndigheterna i direktivet föreslås få tillgång till information om sådana cybersäkerhetstörningar som har samband med brottslig verksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Annika Saarikko, som ansvarar för ungdomsfrågor, har beviljat riksomfattande organisationer på ungdomsområdet sammanlagt 18 600 000 euro för verksamheten i år. Understöd delades ut till 97 organisationer.De understöd som organisationerna får är beroende av prövning och beviljas på basis av ungdomslagen och statsrådets förordning. Enligt ungdomslagen beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp verksamhetens karaktär, omfattning och samhälleliga verkningar samt organisationens ekonomi.Verksamheten som understöds ska vara allmännyttig. Vid prövningen av beloppet på statsunderstödet beaktas därtill på vilket sätt organisationen i sin verksamhet främjar likabehandling, jämställdhet och ungas delaktighet och hur den förverkligar de andra mål och utgångspunkter som anges i ungdomslagen.De största understöden gick liksom under tidigare år till Finlands Scouter rf (1 455 000 euro), Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf (1 283 000 euro), Suomen Nuorisoseurat ry (1 065 000 euro), Lasten ja nuorten keskus ry (1 019 000 euro) och Ungdomsforskningssällskapet rf (1 007 000 euro). Anslaget är avsett att användas för allmänna understöd för organisationers ungdomsarbete och ungdomsverksamhet, men organisationerna kan anvisa en del av anslaget också för deras regionala och lokala medlemsorganisationers verksamhet. Bland annat kommunerna och regionförvaltningsverken ansvarar för stödet till ungdomsarbete och organisationsverksamhet på ungdomsområdet på enbart lokal och regional nivå.Beviljade understöd för verksamheten för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdens förmåga att svara på olika störningssituationer och hot i samhället förbättras genom att man förenhetligar aktörernas beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild. Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som gäller beredskapsplanering träder i kraft den 1 mars 2021. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 12 februari.Kommunernas och samkommunernas skyldighet att i enlighet med beredskapslagen göra upp regionala och lokala beredskapsplaner kvarstår också i fortsättningen. Avsikten är att det fleråriga, stegvis framskridande arbetet ska resultera i beredskapsplanering och skapande av en lägesbild på riksnivå som grundar sig på enhetliga modeller. Det här är till hjälp för det lokala, regionala och riksomfattande beredskapsarbetet och upprätthållandet av lägesbilden. Nationell riskbedömning som grund för beredskapsplaneringenGrunden för den riksomfattande och enhetliga beredskapsplaneringen är den nationella riskbedömningen, som förnyas vart tredje år. I den nationella riskbedömningen avtalar man sektorsövergripande om de viktigaste störningssituationerna och hoten i samhället, som olika sektorer ska ha beredskap för.Störningssituationerna i den nationella riskbedömningen har delats in i hot och storolyckor som har samband med stabiliteten i samhället, tekniken och logistiken samt hälsosäkerheten. Alla dessa störningssituationer och risker berör direkt eller indirekt social- och hälsovårdsverksamheten och aktörerna inom social- och hälsovården.Enligt den nya lagstiftningen styrs den riksomfattande enhetliga beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården av sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus inom fem geografiska specialupptagningsområden. Specialupptagningsområdena samarbetar sinsemellan och enligt enhetliga principer så att beredskapsplaneringen blir en riksomfattande helhet. Lägesbilden för hälso- och sjukvården samlas på samma sätt in enligt modellen med fem specialupptagningsområden. För lägesbilden samlar man in information om bland annat servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion.Också beredskapen inom socialvården stärksEn enhetlig beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild hör också till socialvårdens verksamhet. Till socialvårdslagen fogas en allmän skyldighet att vidta förberedelser som motsvarar bestämmelsen i beredskapslagen. En enhetlig beredskapsplanering för socialvården och hälso- och sjukvården genomförs på så sätt att kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område utarbetar en gemensam plan under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns. Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska på samma sätt som tidigare inom sitt eget område samla in och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården. En enhetlig lägesbild skapas i fortsättningen på så sätt att socialvården i städer med centralsjukhus samordnar lägesbilden av socialvården regionvis.Behoven att utveckla lagstiftningen har konstaterats redan innan coronaviruspandemin. Pandemin har dock markerat behovet av utvecklingsarbete och bland annat vikten av materiell beredskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 11 februari 2021 tillsatte regeringen en delegation för nätsäkerhet. Delegationen har till uppgift att utvärdera och utveckla säkerheten i de inhemska kommunikationsnäten och att stödja myndigheternas beslutsfattande. Delegationens mandattid inleds den 15 februari 2021 och löper ut den 30 juni 2022.Delegationen för nätsäkerhet har till uppgift att följa med utvecklingen av kommunikationsnät och kommunikationsteknik samt att lägga fram förslag för att förbättra nätsäkerheten. Delegationen kan även behandla andra cybersäkerhetsfrågor som statsrådet anvisat den.– Delegationen stärker samarbetet kring cybersäkerheten och dess stora samhälleliga betydelse. Nationell säkerhet är ett villkor för ekonomisk framgång. Finlands framstegsvänliga modell har redan väckt stort intresse ute i världen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.I bakgrunden EU:s riktlinjer för 5GBakgrunden till tillsättandet av en delegation utgörs av EU:s gemensamma riskbedömning i fråga om säkerheten i 5G-näten, som gjordes under Finlands ordförandeskap, och EU:s 5G-verktygslåda som utarbetades i januari 2020 och som innehåller rekommendationer om hur 5G-säkerheten kan förbättras. Delegationen bygger på de nya bestämmelser i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation som trädde i kraft vid ingången av 2021 och som utgör en del av genomförandet av EU:s gemensamma riktlinjer och verktygslåda i Finland.Avdelningschef Laura Vilkkonen vid kommunikationsministeriet är ordförande för delegationen och vice ordförande är ambassadören för cybersäkerhet Janne Taalas från utrikesministeriet.Arbetsgruppen består av företrädare för försvarsministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet. I arbetsgruppen ingår dessutom företrädare för Transport- och kommunikationsverket, Skyddspolisen, Försvarsmakten och Suomen erillisverkot Oy. I arbetsgruppen ingår också teleföretagen Elisa Abp, Telia Finland Abp, DNA och Ficom ry.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet och miljöministeriet utfärdade i dag förordningar genom vilka sammanlagt 174 naturskyddsområden inrättas på statens mark på olika håll i landskapet Norra Karelen. Områdenas sammanlagda areal uppgår till ca 36 500 hektar. Samtliga områden ägs av staten och har redan tidigare anvisats för naturskydd.”Jag är glad över de nya naturskyddsområdena i Norra Karelen, de har betydande naturvärden och tryggar den biologiska mångfalden. Områdena är mångsidiga och betydelsefulla skyddsområden för naturtyper och arter i myrmarker, småvatten, gammelskogar och åsskogar. Många av områdena är viktiga också som naturobjekt i människornas närmiljö. Utöver naturskyddet kommer områdena även i fortsättningen att tjäna alla som rör sig i naturen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Statsrådets förordning gäller 66 områden med en storlek som varierar från mindre områden på hundra hektar till det största naturskyddsområdet i Koitajoki, som har en areal på uppemot 3 500 hektar. Områdena har en sammanlagd areal på ca 33 900 hektar. Samtidigt utfärdademiljöministeriet en förordning om 108 mindre skyddsområden. Dessa områden motsvarar ca 2 500 hektar. Naturskyddsområdena representerar alla kommuner i landskapet Norra Karelen, framför allt dock de östra och norra delarna av landskapet. Två av skyddsområdena ligger delvis i Kuhmo stad och Sotkamo kommun i landskapet Kajanaland och ett av områdena delvis i Parikkala kommun i landskapet Södra Karelen.Områdena ingår till största delen i olika riksomfattande skyddsprogram och i nätverket Natura 2000. Med finns också flera områden som förvärvats av staten inom ramen för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland, alltså METSO-handlingsplanen.De nya naturskyddsområdena har betydande naturvärdenDe naturskyddsområden som nu inrättats representerar på ett mångsidigt sätt lundar, gammelskogar, myrar och fågelvatten samt strand- och önatur i landskapet Norra Karelen. I områdena finns också vårdbiotoper och kulturarvsvärden.Till de mest omfattande skyddsområdena hör naturskyddsområdena Kesonsuo, Koitajoki, Mujejärvi, Murtovaara, Paistinvaara, Patvi, Petkeljärvi-Putkelanharju, Puohtiinsuo och Ukonsärkkä-Jäkäläkangas. Merparten av områdenas areal ingår också i nätverket Natura 2000. De innehåller också delar som ingår i flera olika naturskyddsprogram.Genom fridlysningsbestämmelserna bevaras områdenas naturvärdenI och med förordningarna om inrättande av skyddsområdena träder naturvårdslagens fridlysningsbestämmelser för statliga naturskyddsområden i kraft på områdena. Syftet med bestämmelserna är att bevara naturtillståndet och trygga en naturlig utveckling i skyddsområdena.
Verksamhet som förändrar naturen är inte tillåten i områdena, men allemansrätten gäller i normal ordning. Utöver naturskyddsmålen tjänar områdena också i fortsättningen friluftsliv och uteliv samt forskning och undervisning. Förordningen om inrättande av naturskyddsområden i Norra Karelen innehåller inga begränsningar i rätten att röra sig i områdena.Jakt i olika former tillåts i cirka 93 procent av arealen av de skyddsområden som inrättas genom förordning av statsrådet. I merparten av de skyddsområden som inrättas genom förordning av statsrådet är det tillåtet att jaga älg, skogshare, fälthare och vildsvin, i vissa skyddsområden även skogshönsfågel, räv samt mink och mårdhund. Forststyrelsen kan med stöd av naturvårdslagen dessutom för samtliga naturskyddsområden som inrättas bevilja tillstånd för älgdrev och avlägsnande av främmande arter och skadliga viltarter som får jagas med stöd av jaktlicens.Förordningarna träder i kraft den 1 maj 2020. Jakt enligt de gällande avtalen om jaktarrende kan fortgå i områdena fram till den 31 december april 2023.Uppgifter om de områden som skyddas genom förordning av statsrådet (metsa.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt politices doktor Markus Sovala till generaldirektör för Statistikcentralen. Sovala övergår till uppgiften från posten som samordnare för finansministeriets ekonomiska politik.”Informationens strategiska betydelse har ökat på grund av digitaliseringen, eftersom den nu genererar mer funktionella fördelar. Statistikcentralen är en stor aktör inom informationsbranschen och en av världens äldsta och mest uppskattade statistikinrättningar. Det är väldigt intressant att få leda ett lag som består av toppexperter. Företagen har mycket information – förhoppningsvis hittar vi gemensamma intressen. En viktig utvecklingsinriktning är dessutom att skapa team med andra digitala myndigheter och informationsmyndigheter också på regional nivå “, säger Sovala.Enligt Sovala har man under de nuvarande undantagsförhållandena lärt sig mycket nytt om arbete och om hur arbete utförs: “Distansarbete och arbete på flera platser kommer säkert att förbli praxis i större utsträckning än tidigare. Vi har en fin möjlighet att kombinera arbete och fritid på ett smidigare sätt än tidigare – låt oss ta vara på det.”Sovala arbetar för närvarande som samordnare för finansministeriets ekonomiska politik. Före det har Sovala bland annat arbetat som förändringsledare vid Nylands förbund, som avdelningschef för finansministeriets ekonomiska avdelning och som biträdande budgetchef vid finansministeriet, som rådgivare vid Världsbanken och som programdirektör vid handels- och industriministeriet.Statistikcentralen är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde och det har till uppgift att sammanställa information till statistik och informationstjänster som kan utnyttjas av medborgare, företag, den offentliga förvaltningen och forskare. Statistikcentralen samordnar det nationella statistikväsendet samt medverkar i och samordnar Finlands internationella statistiksamarbete. Sovala utnämndes till tjänsten från och med 1.3.2021 för en tid av fem år.

Källa: Valtioneuvosto.fi