NordenBladet — Enligt en utredning som miljöministeriet beställt förhåller sig finländare positiva till träbyggande. Det fanns dock skillnader mellan svaren från de olika landskapen och man känner ännu inte till träbyggandets alla möjligheter. Sammanlagt 2 000 finländare svarade på konsumentpanelen som genomfördes i september och oktober 2020.Hela 77 procent av finländarna förhåller sig positiva eller mycket positiva till att offentliga byggnader, såsom skolor, daghem och byggnader inom social- och hälsovården samt flervåningshus byggs i trä. Av respondenterna önskar 69 procent att den egna kommunen byggde mer i trä. Av dem som förhåller sig positiva eller mycket positiva till träbyggande önskar 95 procent att hemkommunen byggde mer i trä.Hösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä. Enligt dem ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader 2022 och 45 procent 2025. Målen utarbetades tillsammans med olika intressentgrupper. Bakgrunden till målen är begränsningen av klimatförändringen och strävan efter ett mer koldioxidsnålt byggande.”Kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt. Träbyggandet kan också bidra till regionens sysselsättning och byggandets kvalitet. Att finländarna vill ha mer byggnader i trä är viktig information för oss”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.Nästan 70 procent av respondenterna i alla landskap önskade mer byggande i trä. Det största stödet för offentligt byggande i trä fanns i Södra Savolax, där hela 86 procent önskade att kommunen byggde mer i trä. I Södra Savolax är träprodukt- och möbelindustrins andel av förädlingsvärdet inom industrin den högsta i Finland, vilket delvis kan förklara den positiva inställningen.Minst stöd för att öka byggandet i trä fanns bland invånarna i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland, men även i dessa landskap önskade närmare två tredjedelar av respondenterna mer offentligt byggande i trä.”Det verkar finnas behov att uppdatera träbyggandets image i de större städerna. Det här förutsätter att staden engagerar sig i frågan och anvisar områden eller tomter för träbyggande. Städernas engagemang i träbyggande syns också på andra håll i Europa. Till exempel meddelade Berlin i december att det ska byggas en trästadsel med 5000 bostäder i området kring den nedlagda flygplatsen Tegel”, berättar Heino.Trä anses vara ett säkert och mångsidigt material, prislappen och klimatpåverkan är svårare att bedömaI rapporten kartlades också finländarnas uppfattningar om träbyggande med hjälp av olika påståenden. Finländarna värdesätter det att trä är ett mångsidigt och inhemskt material, men få kan bedöma träbyggandets konkurrenskraft och klimatpåverkan.Finländarna anser att trä är ett säkert material (60 %) och noterar att man vid träbyggande i stor utsträckning använder inhemska material (78 %). Träbyggande anses lämpa sig för såväl undervisningsbyggnader och idrottshallar som byggnader som används inom social- och hälsovården.”Endast hälften ansåg att trä lämpar sig för byggandet av flervåningshus. En tiondedel ansåg till och med att trä är ett olämpligt material för flervåningshus. Att förändra attityderna är en stor utmaning för oss. Erfarenheten av användningen av trä i byggandet av flervåningshus ökar allt eftersom att trähöghus så småningom blir vanligare. När vi får goda exempel tror jag att även attityderna kommer att förändras. Förändringen är redan igång, även i Finland”, menar Heino.Över en tredjedel av respondenterna kunde inte ta ställning till om priset på träbyggandet är konkurrenskraftigt. Var fjärde kunde inte bedöma huruvida träbyggandet påverkar klimatet.”Byggnaders pris påverkas av ett stort antal faktorer, och därför har det säkert varit svårt att bedöma det. Utgångspunkten vid träbyggande är emellertid samma som i fråga om andra material: allt börjar med bra planering och genomförande. Därtill är trä ett klimatvänligt material eftersom det lagrar kol i byggnadsbeståndet under en lång tid”, fortsätter Heino.Informationen till IROResearch Oy:s utredning Tuhat suomalaista samlades in på nätet genom en riksomfattande konsumentpanel. Samplet är nationellt representativt av den finländska befolkningen i fråga om ålder, kön, bostadsort och landskap. Sammanlagt gjordes 2 000 intervjuer till undersökningen. Datainsamlingen gjordes under perioderna 22–30.9.2020 och 20–28.10.2020. Den statistiska felmarginalen är maximalt cirka + 3,2 procentenheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen begärde den 11 februari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda barnbudgeteringen som är en del av den nationella barnstrategin. Målet är att främja barnens rättigheter och bedömningen av konsekvenserna för barn i budgetprocesserna och på olika förvaltningsnivåer.Enligt FN:s kommitté för barnens rättigheter ska barnens rättigheter beaktas i alla faser av budgetprocesserna. I Finland har dock barnbudgeteringen tills vidare tillämpats i mycket ringa omfattning. – I samband med  den nationella barnstrategin vill vi arbeta för att  staten, kommunerna och de kommande välfärdsområdena följer upp i sina budgetprocesser hur barns och ungas rättigheter tillgodoses. Vi vill också att bedömningen av konsekvenserna för barn och familjer ingår  systematiskt i beslutsfattandet och verksamheten på alla förvaltningsnivåer. Arbetsgruppen som utvecklar barnbudgeteringen och som har tillsatts i anslutning till barnstrategin utreder även denna helhet i sitt arbete, berättar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin.Barnbudgetering innebär att man granskar budgeten ur ett barnrättsligt perspektiv. Med hjälp av barnbudgetering kan man bedöma hur stor andel av de offentliga medlen används för barn. Detta ger en uppfattning om de tjänster och förmåner som är avsedda för barn samt vad de kostar.  Barnbudgeteringen gör det också möjligt att bedöma effekterna av olika insatser.  Barnbudgeteringen pilottestas i statsbudgetprocessen för 2022Arbetsgruppen har till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen tas i bruk i statsbudgetprocessen. Avsikten är att barnbudgeteringen ska testas redan i budgetförslaget för 2022 och etableras i budgetförslaget för 2023. – Att utveckla och genomföra barnstrategin kräver en omfattande och noggrann planering och ett långsiktigt utvecklingsarbete. I samband med statsbudgeten måste också andra metoder för analys och presentation av den fenomenbaserade budgeteringen beaktas, säger arbetsgruppens ordförande, budgetchef Sami Yläoutinen.Arbetsgruppen utarbetar dessutom ett förslag till hur staten kan arbeta för att de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på olika förvaltningsnivåer samt att de olika åtgärdsalternativen för att bedöma konsekvenserna för barn stödjer statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande. Arbetsgruppernas medlemmar företräder  olika ministerier. Under arbetets gång ska arbetsgruppen också höra olika intressegrupper. Gruppen utarbetar en rapport och överlämnar den senast den 31 maj 2021. Den information och de förslag som gruppen sammanställer kommer att användas i genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 12 februari behandlade EU-ministerutskottet Europeiska centralbankens eventuella projekt för att ta fram en digital euro, kommissionens meddelande om bankers hantering av nödlidande lån samt europeiska coronaåtgärder. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför videokonferenser på ministernivå.EU-ministerutskottet diskuterade Europeiska centralbankens plan att införa en digital euro. Detta skulle till exempel kunna göra det möjligt för finländska hushåll och företag att öppna ett inlånings- och brukskonto i vår centralbank, Finlands Bank. Projektet kan ha betydande konsekvenser för det nuvarande systemet med affärsbanker, bankunionen och det europeiska finansiella systemet. Finland anser att de öppna frågorna kring en digital euro bör utredas och att det nuvarande systemet bör bevaras åtminstone på medellång sikt.
Vid mötet behandlades också Europeiska kommissionens meddelande om åtgärder för att minska antalet nödlidande lån. Finland anser att de berörda bankerna även under coronakrisen ska ha ansvaret för att hantera nödlidande lån, iaktta solvenskraven och sörja för en behörig riskhantering. Finland framhåller vikten av effektiv och proaktiv tillsyn vid sidan av bankernas egna åtgärder.
EU-ministerutskottet anser att de åtgärder mot coronapandemin som kommissionen lagt fram ligger i linje med de åtgärder som Finland vidtagit. Vidare anser Finland att det behövs gemensamma och effektiva insatser i unionen för att bekämpa viruset. Särskilt viktiga är åtgärderna för att förhindra att pandemin accelererar på nytt och för att förhindra att de nya mer smittsamma virusvarianterna sprids.
EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:
•    videokonferensen med Eurogruppen den 15 februari och videokonferensen med ekonomi- och finansministrarna den 16 februari
•    videokonferensen med utbildningsministrarna den 19 februariPå Ekofinrådets agenda står bland annat genomförandet av EU:s återhämtningsplan. Utbildningsministrarna ska diskutera jämlikheten i utbildningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet har det beretts författningsändringar genom vilka Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF genomförs nationellt.Direktivet innehåller bestämmelser som underlättar myndigheternas möjligheter att använda bland annat bankkontoregisteruppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott.Beredningen av lagstiftningsprojektet har framskridit och förslaget till det nationella genomförandet av direktivet om finansiell information skickas nu på remiss. Behörighet till myndigheter som avslöjar och utreder allvarliga brottEnligt direktivet om finansiell information ska EU-medlemsstaterna utse de myndigheter som ges befogenhet att få åtkomst till de centraliserade nationella bankkontoregister som medlemsstaterna inrättat och att göra sökningar i registren.  Enligt direktivet kan rätt att använda bank- och betalkontoregister beviljas de myndigheter som är behöriga att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra allvarliga brott.I regeringspropositionen anges de myndigheter som enligt direktivet har direkt åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton men därtill föreslås det också att flera myndigheter än för närvarande ska ha rätt att använda det nämnda systemet. Det föreslås att polisen, Skyddspolisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och åklagarna ska på det sätt som avses i direktivet ges åtkomst till övervakningssystemet.  Dessutom föreslås det nu bestämmelser i den nationella lagstiftningen om att åtkomst till systemet ska ges även sådana myndigheter som redan utifrån den gällande regleringen har rätt att få uppgifter ur systemet, men som fortfarande delvis ska inhämta information till och med manuellt. Åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton har för närvarande endast de behöriga myndigheter som avses i penningtvättslagen när de sköter uppgifter som gäller penningtvätt.Med centraliserade bankkontoregister avses centraliserade automatiserade mekanismer såsom centraliserade register eller centraliserade elektroniska datasöksystem. De gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att elektroniskt söka information om bank- och betalkonton samt om deras innehavare och verkliga förmånstagare.Utöver utökandet av antalet behöriga myndigheter föreslås det i regeringspropositionen  att det skapas nya tekniska lösningar, såsom en applikation som underlättar genomförandet av den myndighetsutvidgning som byggs upp i anslutning till övervakningssystemet för bank- och betalkonton.I direktivet finns dessutom bestämmelser om informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheterna och med Europol. På det sätt som genomförandet av direktivet om finansiell information förutsätter föreslås det också att behörigheten för centralen för utredning av penningtvätt utvidgas till att omfatta brott enligt Europolförordningen. I Finland finns centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen.I arbetet har man strävat efter att beakta i synnerhet det i grundlagen garanterade skyddet för privatlivet och personuppgifter samt kraven i bestämmelserna om dataskydd.
Direktivet om finansiell information ska genomföras nationellt senast vid ingången av augusti 2021Direktivet om finansiell information hänför sig till det så kallade femte penningtvättsdirektivet som förutsätter att medlemsstaterna inför centraliserade bankkontoregister eller datasöksystem som gör det möjligt att i rätt tid identifiera innehavare av bank- och betalkonton och bankfack. I Finland har det femte penningtvättsdirektivet genomförts bland annat genom lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton, som trädde i kraft den 1 maj 2019. Dess bestämmelser om datasöksystemet för och registret över bank- och betalkonton har tillämpats sedan den 1 september 2020.Direktivet antogs den 20 juni 2019 och medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2021 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt med undantag för de bestämmelser som föreslås i lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och som förutsätter teknisk utveckling av systemet. Dessa bestämmelser avses träda i kraft den 1 mars 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi