NordenBladet — Utrikesministeriet utlyser statsunderstöd för internationella icke-statliga organisationer. Utlysningen pågår 15.2–26.3.2021.Utrikesministeriet understöder internationella icke-statliga organisationer med medel för utvecklingssamarbete. En förutsättning för stödet är att det utvecklingssamarbete som organisationerna genomför främjar de prioriterade områdena för Finlands utvecklingspolitik, FN:s globala mål för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska organisationernas utvecklingssamarbete baseras på människorättsperspektiv.De mänskliga rättigheterna är en viktig del av Finlands utrikes- och utvecklingspolitik och Finland har förbundit sig att främja dem. Denna utlysning fokuserar på flera teman som främjar förvärkligandet av  mänskliga rättigheterna.Utlysningen fokuserar på följande teman:sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheterskatterättvisa och skattetransparens i Afrika söder om Saharaarbete mot straffrihet för kränkningar av de mänskliga rättigheternastöd till människorättsförsvarareekonomiska, sociala och kulturella rättigheteraffärsverksamhet och mänskliga rättighetersexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afghanistan med sikte på minskad mödradödlighet.Understödet kan sökas under tiden 15 februari–26 mars 2021. Ansökan med bilagor ska vara hos utrikesministeriet senast fredagen den 26 mars 2021 kl. 16.15 finsk tid. Ansökningar som lämnas in efter utsatt tid beaktas inte.Utlysningen, ansökningsblanketten, stödvillkoren och

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet ger flera rekommendationer för hur Brottspåföljdsmyndighetens och övriga myndigheters tjänster kan samordnas på ett bättre sätt. Fångar och personer som avtjänar en samhällspåföljd behöver ofta bland annat mentalvårds- och missbrukartjänster samt stöd när det gäller boende och sysselsättning.Arbetsgruppen på bred bas hade till uppgift att utreda de utmaningar som finns i samarbetet och informationsutbytet gällande stödet för brottspåföljdsklienter, ange goda arbetssätt, uppdatera tidigare rekommendationer och utarbeta ett förslag för hur rekommendationerna ska verkställas i projekt för brottsförebyggande.Utredningen hänför sig till statsminister Sanna Marins regeringsprogram där ett av målen är att minska den totala brottsligheten och återfallen i kriminalitet, att stärka den effektiva rehabiliterande verksamheten samt öka samarbetet mellan brottspåföljdsmyndigheterna och andra sektorer.Det är viktigt med kontinuitet i de rehabiliterande tjänsternaArbetsgruppen betonar att samarbetet mellan de olika myndigheterna bör bli tätare när det gäller planen för strafftiden. Denna plan ska stödja personer som avtjänar straff när de skaffar sig färdigheter för att leva ett liv utan kriminalitet. Samhällets allmänna tjänster bör ha en tät koppling till planen och det bör samlas ett nätverk av myndigheter som ska stödja klienten utifrån dennes individuella behov.Arbetsgruppen föreslår bland annat att det ska inrättas strukturer för samordning av det regionala myndighetssamarbetet och att Brottspåföljdsmyndighetens nätverks- och intressentgruppsarbete ska utvecklas. Det är viktigt att Brottspåföljdsmyndighetens rehabiliterande funktioner ingår i samma vårdkedja som social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetsgruppen rekommenderar också att kontinuiteten i utbildnings-, arbetskrafts- och boendeservicen utvecklas. Det fästs särskilt uppmärksamhet vid ett tätare samarbete mellan myndigheterna när det gäller stöd för bötesfångar, minderåriga brottspåföljdsklienter och brottspåföljdsklienter med utländsk bakgrund. Tredje sektorn och särskilt erfarenhetsexperter bör också höras och utnyttjas i utvecklingsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är de nordiska ländernas kandidat till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. Huvudbudskapet i Finlands kampanj, ”A Diverse World, Universal Human Rights”, framhåller de mänskliga rättigheternas universalitet. Valet förrättas i FN:s generalförsamling i oktober 2021.Finland har arbetat långsiktigt i flera årtionden för de mänskliga rättigheterna. Kandidaturen till FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) är en följd av rättighetsperspektivet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Kandidaturen till MR-rådet ingår också i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Teman i Finlands kampanj är kvinnors och flickors rättigheter, ny teknik och digitalisering, klimatförändringen samt utbildning som mänsklig rättighet. Finland framhåller även vikten av att försvara multilateralismen mot försöken att undergräva den och av att öka det civila samhällets möjligheter att delta i FN-verksamheten.”Som medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter vill Finland arbeta i enad front med de länder som försvarar de mänskliga rättigheterna, för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar. Klimatförändringar och pandemier ökar ojämlikheten och länders beroendeförhållande till varandra i hela världen. Vikten av att försvara de mänskliga rättigheterna globalt kommer att öka ytterligare”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.Rådet för mänskliga rättigheter grundades 2006 och är det viktigaste organet i FN som behandlar de mänskliga rättigheterna. Rådet har 47 medlemmar som väljs ur fem geografiska grupper för en period på tre år. Finland var medlem av MR-rådet 2006–2007. För närvarande har Finland observatörsstatus.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet. Programmet börjar verksamheten med projektet Verktyg för att stödja psykisk hälsa som Arbetshälsoinstitutet genomför. Syftet är ett verktygsback från vilket arbetsplatserna avgiftsfritt kan välja lämpliga verktyg i sitt bruk.Arbetshälsan och arbetsproduktiviteten kan ökas på ett anmärkningsvärt sätt på arbetsplatserna genom att stärka psykisk hälsa och att förebygga problem. Samtidigt är det möjligt att minska kostnaderna som arbetsoförmågan orsakar.  Undantagsläget orsakat av coronaviruset samt de nya hälsorisker och den mentala belastning som situationen för med sig ökar behovet av psykisk hälsovård.  Åtgärdsprogrammet betonar att förebygga problem I arbetsgemenskapen grundar förebyggandet av psykiska utmaningar på kontinuerlig utveckling av arbetsförhållanden, arbetets smidighet och arbetsgemenskapen. För att stärka psykisk hälsa är det viktigt att skapa sådana omständigheter på arbetsplatsen att det inte blir någon onödig psykisk eller social belastning.  I praktiken kan belastningen minskas bland annat genom att organisera arbetsuppgifter och processer noggrant och genom att göra beslutsfattandet mer proaktivt och långsiktigt. Samtidigt måste man sträva efter att satsa på arbetsgemenskapens inre interaktionsförhållanden och arbetsledning för att klarlägga målen samt att lösa värdekonflikter som arbetet innebär.  “Att arbetstagaren får individuellt stöd är ytterst värdefullt. Ur det finländska arbetslivets synvinkel är det ändå viktigt att vid psykiska utmaningar stärka ett strukturellt tillvägagångssätt som är genuint förebyggande. Så länge som vi endast sköter symptomen, är vi inte ett enda steg närmare att lösa orsakerna”, påminner projektledaren Kaisa Mikkola som leder delprojektet vid Arbetshälsoinstitutet och direktör Salla Toppinen-Tanner.  Projektet har som mål att uppmuntra och möjliggöra att sakkunskapen inom företagshälsovården kan utnyttjas för att utveckla arbetsgemenskapen och ledningen på arbetsplatserna allt bättre.Psykisk hälsa är en del av arbetsförmågan Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet som social- och hälsovårdsministeriet startat har som mål att ändra arbetslivets perspektiv på psykisk hälsa.  Psykisk hälsa är en alltmer viktigare faktor för arbetsförmågan i arbetslivet. Att förebygga psykiska problem har obestridlig nytta för både arbetshälsa och arbetsplatserna. Utmattning eller depressionssymptom minskar arbetseffektiviteten redan innan den allvarligaste konsekvensen, arbetsoförmågan.  “Med hjälp av tidigt stöd och att förebygga problem kan arbetskarriärerna förlängas och därigenom ökningen av sysselsättningsgraden påverkas. I programmet för psykisk hälsa i arbetslivet utvecklas även en ny modell för psykiskt stöd för företagshälsovårdssamarbetet och genomförs en kommunikationskampanj vars mål är att minska skadliga föreställningar i anslutning till psykiska problem. Åtgärdernas effekt följs med hjälp av undersökningar”, berättar programmets projektchef Jaana Vastamäki.

Källa: Valtioneuvosto.fi