NordenBladet — Syftet med reformen av antagningen av studerande är att göra övergången till högskoleutbildning smidigare och effektivisera fördelningen av studieplatser. I en uppföljningsundersökning som undervisnings- och kulturministeriet beställt utreder forskare vid Löntagarnas forskningsinstitut (PT) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) om reformen nådde sina mål. Undersökningen färdigställs våren 2022. I den mellanrapport som nu publiceras presenteras preliminära uppgifter om undersökningenMålet för forskningsprojektet som genomförs åren 2020 –2022 är att bedöma hur reformen har lyckats med att påskynda övergången till högskoleutbildning. Dessutom utreds reformens konsekvenser för en jämställd och jämlik fördelning av högskoleplatserna.Den mellanrapport som nu publicerats fokuserar på att beskriva förändringar i sökbeteendet och antagningen av studerande 2015–2020. Materialet som använts i mellanrapporten innefattar endast ett år efter reformen.Forskarna betonar att man i detta skede bör avstå från att dra långtgående slutsatser. Resultaten beskriver situationen efter reformen, men de observerade ändringarna beror inte nödvändigtvis på antagningsreformen, utan i bakgrunden kan finnas andra faktorer som förändras med tiden. T.ex. coronaepidemin och högskolornas tilläggsplatser påverkar sannolikt antagningen.– Mellanrapporten sammanställer och förenar på ett mycket bra sätt olika perspektiv kring snabb, jämställd och jämlik övergång till högskoleutbildning. När forskningsinformationen ökar ska högskolorna beakta alla dessa när de vidareutvecklar förfarandena för antagning av studerande. Rapporten stöder också beredningen av en tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.I och med den reform av antagningen av studerande som genomfördes 2018–2020 har högskolorna övergått till att välja majoriteten av sina studerande genom antagning på basis av betyg i stället för genom urvalsprov för olika områden eller program. Yrkeshögskolorna har infört ett gemensamt urvalsprov och vid universiteten har man allt mer övergått till gemensamma urvalsprov för läroämnen. Därtill har man strävat efter att förnya innehållet i urvalsproven så att proven inte längre kräver långvarig förberedelse.Allt fler ansökningsmålEn av fördelarna med reformen av antagningen av studerande är att de sökande kan söka till ansökningsmål på olika orter utan att förbereda sig på flera urvalsprov och utan att resa till inträdesprov på olika orter. Enligt undersökningen ökade antalet ansökningsmål något (i genomsnitt från 3,0 till 3,4 platser mellan 2017 och 2020). I synnerhet unga under 23 år har börjat söka till flera ansökningsmål.I antalet områden som söks till syns en klar förändring år 2020. Minskningen i antalet utbildningsområden som sökts till som pågått sedan 2015 upphörde och allt fler söker till tre eller flera områden.Ansökningstrycket fördelas på flera områdenReformen av antagningen av studerande påverkar också hur ansökningarna fördelas mellan olika områden och ansökningsmål. Inom yrkeshögskolorna har trenden varit sjunkande på de flesta områdena under de senaste åren. Den mest betydande minskningen har skett inom hälso- och välfärdsområdet, vars andel av ansökningarna minskade från 27 procent till 21 procent under de senaste tre åren.Vid universiteten har det skett en betydande ökning i synnerhet inom handel och förvaltning, juridik och medicin. Åren 2018–2020 har juridikens och medicinens andel av ansökningarna rentav fördubblats jämfört med tidigare.Fler yngre studerandeSyftet med reformen av antagningen av studerande är att göra övergången till högskoleutbildning smidigare och effektivisera fördelningen av studieplatser. År 2020 erbjöds allt fler sökande en studieplats vid en yrkeshögskola eller ett universitet. Antalet personer som tog emot platsen ökade måttfullare.På båda utbildningssektorerna hade den genomsnittliga åldern för dem som tog emot en studieplats ökat, men ökningen verkar ha avstannat vid universiteten 2018 och vid yrkeshögskolorna 2020. Andelen 19-åringar och yngre personer ökade tydligt år 2020. Vid universitetet gäller ökningen också personer i åldern 20 år, men 21- och 22-åringarnas andelar minskade.De studerande som väljs på basis av betyg är yngre än de studerande som valts på basis av provpoäng. Genom antagning på basis av betyg väljs särskilt många personer under 21 år. Av de studerande som antagits på basis av provpoäng är 40 procent över 25 år.Andelen män som studerar ökar Över hälften av högskolestuderandena är kvinnor. Kvinnornas andel av dem som tog emot en studieplats ökade fram till 2019, då andelen nådde 55 procent. År 2020 kan man se en minskning i andelen nya kvinnliga studerande. Minskningen har varit tydligare i yrkeshögskolorna, där kvinnornas andel av dem som tog emot en plats minskade med 1,5 procentenheter jämfört med året innan.Det är ännu svårt att bedöma konsekvenserna av reformen av antagningen av studerande. I fråga om yrkeshögskolor är en liten majoritet (53 %) av dem som antagits på basis av betyg och som tagit emot en plats kvinnor, medan en liten majoritet (51 %) av dem som antagits på basis av provpoäng och som tagit emot en plats är män. Inom universitetssektorn är kvinnorna däremot i majoriteten i båda grupperna, men andelen kvinnor är större (58 %) bland dem som tog emot en plats via provpoängskvoten än bland dem som tog emot en plats via betygskvoten (54 %).Mellanrapport (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Privatinförseln av cigaretter minskade i fjol med 58 procent och privatinförseln av snus med 38 procent, framgår av en intervjuundersökning som myndigheterna beställt. Minskningen förklaras av att resandet minskat på grund av coronapandemin.Finländska resenärer förde i fjol in cirka 167 miljoner cigaretter och cirka 9,3 miljoner dosor snus. Privatinförseln av cigaretter minskade med 58 procent och privatinförseln av snusdosor med 38 procent jämfört med året innan.Den minskade privatinförseln förklaras till stor del av det minskade resandet till följd av coronapandemin och reserestriktionerna. Antalet personer som återvänt från en resa var enligt undersökningen cirka en tredjedel (31 procent) av 2019 års dito. Av de resenärer som återvände till landet hade 14 procent cigaretter och 6 procent snus med sig.Resultaten från undersökningen om privatinförsel ger emellertid inte någon information om professionell olaglig införsel.Införseln av cigaretter har följts upp med hjälp av enkäter sedan 2006. Privatinförseln har minskat under uppföljningsperioden. Privatinförseln var störst 2008 då den uppgick till drygt 800 miljoner cigaretter.Införseln av snus undersöktes för första gången år 2009. Privatinförseln av snus har ökat under uppföljningsperioden och importvolymen var som högst 2018, cirka 17,5 miljoner askar. Cigaretter köps för det mesta på färjor, snus från SverigeCigarretter köps enligt enkäten på följande ställen:Butik på färjan: 88 miljoner cigaretter (53 % av cigaretterna resenärer importerar)Estland: 17 miljoner cigaretter (10 %)Ryssland: 8 miljoner cigaretter (4 %)Lettland: 4 miljoner cigaretter (3 %)något annat EU-land: 20 miljoner cigaretter (12 %)flygfältet: 9 miljoner cigaretter (5 %)annat köpställe: 22 miljoner cigaretter (13 %).Snus köps enligt enkäten på följande ställen:Sverige 7,6 miljoner dosor (82 % av de införda dosorna)Butik på färjan: 1,6 miljoner dosor (17 %)annat köpställe: 0,1 miljoner dosor (1 %).För eget bruk och åt andraAv alla resenärer förde 62 procent in cigaretterna för eget bruk, 28 procent åt någon annan och 10 procent både för eget och för någon annans bruk. Av resenärerna uppgav 23 procent att de under en och samma resa hade fört in mera än en kartong cigaretter.När det gäller privatinförseln av snus svarade 80 procent av resenärerna att de fört in snusdosorna för eget bruk, 8 procent åt någon annan och 12 procent både för eget och för någon annans bruk. Enligt uppskattning fördes i genomsnitt 925 gram snus (cirka 40 dosor) in per inresa. De införda snusmängderna varierade stort från några tiotals gram till flera kilo.Enkäten genomfördes som telefonintervjuPrivatinförseln följs varje vecka med telefonintervjuer som Kantar TNS genomför. Till intervjuerna väljs varje vecka ut 500 finländare över 15 år (med undantag av Åland) genom slumpmässigt urval. Uppgifterna från undersökningsperioden baserar sig således på dryga 26 000 kontakter. Av de som intervjuades 2020 hade cirka 900 besökt utlandet och besvarat enkäten. Vid intervjun utreds privatinförseln av tobaksprodukter under de två föregående veckorna. Svaren från slumpmässigt urval generaliseras på befolkningsnivå så att svaren från varje befolkningsgrupp beskriver befolkningsgruppens storlek. Variationsintervallet för resultaten av privatinförseln för cigaretter är +/– 50 miljoner stycken per år och för snus +/– 3,5 miljoner dosor (95 procents pålitlighetsnivå). Privatinförselsundersökningen gjordes av social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands skogscentrals verksamhet styrs och övervakas av en direktion som har sju medlemmar från olika samhällsområden. Medlemmarna i direktionen utses av jord- och skogsbruksministeriet för fyra år i sänder. Ministeriet har nu tillsatt en ny direktion för Finlands skogscentral för mandatperioden 1.3.2021 – 28.2.2025.Direktionens sammansättning 1.3.2021 (+ ersättare):Jord- och skogsbruksministeriets representant:
Taina Vesanto, lantbruksråd, jord- och skogsbruksministeriet
(Johanna Buchert, generaldirektör, Naturresursinstitutet)Skogsägarnas representant:
Juha Hakkarainen, skogsdirektör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.y.
(Lea Jylhä, skogsexpert, Centralförbundet för lant – och skogsbruksproducenter MTK r.y.)                                                                                                                             Träförädlingsindustrins representant:
Karoliina Niemi, skogsdirektör, Skogsindustrin rf
(Kai Merivuori, verkställande direktör, Sahateollisuus ry)Skogsföretagarnas och -områdenas representant:
Mika Jormakka, maskinföretagare, Parikkala
(Teemu Tolppa, verkställande direktör, Kone-Yijälä Oy, Jämsä)Representant för samarbetsparterna inom skogsbranschen:
Ari Niiranen, överdirektör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen
(Marko Korhonen, landskapsdirektör, Norra Savolax förbund)Eeva Hellström, ledande sakkunnig, Sitra
(Pekka Rehn, överdirektör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)Personalrepresentant:
Jyrki Vuorenmaa, skogsrådgivare
(Jukka Matilainen, expert på skogsfastighetsstruktur)Som direktionsordförande fortsätter ledande sakkunnig Eeva Hellström och som vice ordförande skogsdirektör Juha Hakkarainen.Finlands skogscentral ska verkställa lagstiftningen om skog samt samla in och sprida skogliga data. Syftet är att främja en hållbar vård och användning av skogarna, bevarandet av skoglig mångfald samt skogsbaserade näringar. Skogscentralens direktion beslutar om centralens strategiska riktlinjer och verksamhets- och ekonomiplan, fastställer den årliga budgeten och bokslutet, godkänner verksamhetsberättelsen samt gör en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om behovet av anslag enligt Kemera och om fördelningen av anslagen för olika åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning den 16 februari fick regeringen en översikt över beredningen av en ny uppdatering av handlingsplanen för genomförande av hybridstrategin. Handlingsplanen uppdateras eftersom de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter mer detaljerade anvisningar än tidigare. Regeringen beslutar om uppdateringarna senare.Dessutom fick regeringen en redogörelse för det aktuella beredningsskedet i fråga om införandet av ett digitalt vaccinationsintyg. Vaccinationsintyget genomförs så att det är en del av tjänsten Mina Kanta-sidor. Intyget kunde vara exempelvis en streckkod eller en QR-kod som man kan öppna med telefonen och som också kan skrivas ut på papper. Den preliminära uppskattningen av kostnaderna för det digitala vaccinationsintyget uppgår till 3,5 miljoner euro. Avsikten är att det digitala vaccinationsintyget ska färdigställas före utgången av april.Regeringen tog också del av en epidemiologisk lägesrapport. Det aktuella epidemiläget i Finland bedöms vara tudelat, och läget i olika områden ändras snabbt i olika riktningar. På många orter har man lyckats väl med att bekämpa epidemin, och på riksnivå är läget relativt stabilt med tanke på antalet sjukdomsfall och incidensen. På flera orter har emellertid också rapporterats fall av massexponering, som har lett till omfattande smittkedjor. Det finns fortfarande en risk att läget plötsligt försämras i hela landet, särskilt då risken att virusvarianter sprids bland befolkningen är betydande. Även om epidemin pågår fortfarande och det måste finnas beredskap att skärpa restriktionerna vid behov, gäller det samtidigt att skapa utsikter till möjligheter att ta sig ur epidemin och öppna upp samhället på ett så tryggt sätt som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi