NordenBladet — Utrikesministeriet genomför kommunikationsprojekt som främjar fred och försoning i Irak, Afghanistan och Somalia. Projekten pågår fram till 2023 och målet är att sporra ungdomar till fredsarbete och påverkan. Utrikesministeriets kommunikationsavdelning ansvarar för projekten.Alyas Rahimi och Faradis Farhat deltog i en workshop i Kabul.Inom ramen för projektet Salam genomfördes workshoppar för ungdomar i Irak och Afghanistan 2019 och 2020. Under workshopparna diskuterade deltagarna bland annat historieberättande, mediearbete, samhällelig påverkan, fred och försoning. Efter varje workshop utnämndes ungdomarna till fredssändebud.Ornina Henry Serkis från Irak har deltagit i workshopen i Erbil två gånger.”Det känns otroligt att delta i programmet först som elev och sedan ett år senare som mentor. Jag känner ett stort ansvar”, säger Serkis.Ornina Henry Serkis har deltagit i workshoppen i Erbil två gånger, den andra gången som mentor.I Afghanistans huvudstad Kabul var ungdomarna särskilt intresserade av hur deras egna attityder och arbete kan påverka lokalsamhället och fredsprocessen. Deltagarna funderade också på praktiska lösningar på konflikter.”Många afghanska journalister skriver om krig. Jag vill berätta om fred, för vi behöver också positiva historier”, säger journalisten Khalil Ahmad Habibi.Projektet Salam, som inleddes 2019, genomförs av kommunikationsbyrån Måndag för utrikesministeriet. I projektet deltar också lokala ungdomsorganisationer och finländska ungdomar som är intresserade av fredsarbete. Det kom in över 1 100 ansökningar om att få delta i projektet, och i sociala medier nådde projektet i fjol rekordmånga människor, över 2,2 miljoner.I Somalia bryts hämndspiralenI Somalia handlar projektet om hämnd och förlåtelse som en del av freden. Förlåtelse spelar nu en viktig roll i Somalia eftersom bland annat ojämlikhet och konflikter mellan klaner har lett till hämndspiraler över generationerna. Även i Somalia är ungdomar den viktigaste målgruppen.”I Somalia riskerar ungdomar att marginaliseras, de får sällan delta i politiska beslut och de lämnas ofta utanför i gemenskapen. Unga upplever att de utnyttjas i de pågående konflikterna, till exempel i konflikten mellan Al-Shabaab, regeringen och klanerna”, säger direktören för Wali Media Production Centre, Wali Hashi, som ansvarar för genomförandet av projektet.Inom programmet för förlåtelse har deltagarna gjort korta dokumentärer som visas i Somalias television. Den första dokumentären handlar om Abdirizaq Ahmed. När han var 8 år band hans faster fast hans händer med rep som straff för att han rymde från fåren han skulle vakta. Ahmeds händer blev infekterade och måste senare amputeras. I dag har Ahmed förlåtit sin faster och han talar ofta med ungdomar om vikten av förlåtelse. Ahmed har utnämnts fredssändebud i projektet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet ger kommunerna möjlighet att delta i den riksomfattande elevenkäten i februari-mars. Skolenkäten 2020 öppnas för de kommuner som ännu inte deltagit i enkäten samt för de skolor vars deltagarantal var litet i fjol jämfört med antalet elever i skolan.Elevenkäten 2020 öppnas på nytt för utlysningen av understöd för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i mars. Enkäten är riktad till de kommuner som inte deltog i enkäten i slutet av förra året samt till skolor i andra kommuner där deltagarantalet var litet jämfört med antalet elever i skolan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har startat Valpoolen, ett projekt där man genom att öka samarbetet mellan myndigheterna stärker ingripandet i och beredskapen mot valpåverkan. Valpåverkan är verksamhet som syftar till att undergräva förtroendet för samhället och det demokratiska systemet.Projektdeltagarna tar fram ett nätverktyg till stöd för valmyndigheternas arbete, utbildar myndigheter och partier i att främja fria och rättvisa val och deltar i EU-samarbetet på området för valberedskap. Valpoolen kartlägger också vilka aktörer som arbetar med att ordna val och upprätthålla valberedskap. Dessutom samarbetar Valpoolen med plattformar för sociala medier. Projektet är ett stöd för samarbetsgruppen för valberedskap, som bland annat följer den internationella debatten och utvecklingen i anslutning till valpåverkan och valsäkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Byggandet minskar 1-3 procent i år. Nästa år börjar byggvolymen öka, bedömer Konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 19 februari.Byggproduktionen beräknas minska mindre än förväntat under innevarande år. Detta beror på det måttliga coronaläget i Finland och på att flera nya byggprojekt inleddes i slutet av 2020. Trots att den ekonomiska återhämtningen sätter fart på byggandet kommer ökningen av  byggvolymen nästa år att ligga mellan en minskning och en ökning på en procent.  Konjunkturgruppen för byggbranschen beräknar att det inleds 34 000 –36 000 nya bostadsbyggen år 2021.  ARA-produktionen beräknas förbli på samma nivå som under det föregående året, dvs. ca 9 000 bostäder. Bostadsproduktionen avtar ytterligare 2022, men byggandet av lokaler ökar.  År 2022 inleds 31 000 –33 000 nya bostadsbyggen.Renoveringsbyggandet beräknas öka med 1,5 procent 2021. Tillväxten fortsätter både på grund av bostadsbeståndets åldersstruktur och på grund av ersättningsinvesteringar i lokaler och produktionsanläggningar. År 2021 beräknas mark- och vattenbyggandet minska något jämfört med föregående års höga nivå. Under de närmaste åren planeras bl.a. flera offentliga infrastrukturinvesteringar på grund av avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalen). Prisutvecklingen inom byggandet har varit klart snabbare än den allmänna inflationen. Därför förväntas den årliga omsättningen inom byggandet fortsätta öka också i år och nästa år.Antalet sysselsatta inom byggbranschen beräknas minska något under det innevarande året, innan en gradvis förbättring börjar på nytt. Byggandet nästan lika livligt 2020 som 2019Coronapandemin hade en tämligen liten inverkan på byggbranschen i Finland år 2020. Byggproduktionen förblev nära 2019 års nivå. Omsättningen inom byggandet utvecklades exceptionellt väl jämfört med andra branscher, såsom industrin, tjänsterna och handeln. Renoveringsbyggandet växte långsammare, eftersom man var tvungen att skjuta upp byggprojekt. År 2020 ökade staten finansieringen av bostadsproduktionen på grund av coronapandemin, och bostadsproduktionen till och med ökade jämfört med 2019. Ca 40 000 nya bostadsbyggen inleddes. ARA-produktionen ökade med cirka 1 400 bostäder jämfört med året innan. Mark- och vattenbyggandet ökade kraftigt år 2020 på grund av de offentliga investeringarna, med ca 7 procent. De stora infrastrukturprojekten inkluderar bland annat den andra fasen av västmetron och byggandet av Spår-Jokern i huvudstadsregionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Estland inleder ett utredningsarbete som ska pågå i ungefär ett år i syfte att ytterligare utveckla relationerna mellan länderna. En överenskommelse om detta nåddes i samband med att statsminister Sanna Marin och Estlands premiärminister Kaja Kallas träffades i Helsingfors. Besöket i Finland var premiärminister Kallas första utlandsbesök, vilket är ett tecken på ett nära och gott samarbete mellan Finland och Estland.”Finland och Estland har speciella och utomordentligt goda relationer. Men vi kan utveckla och stärka våra gemensamma insatser inom många områden. Det är en tid sedan den senaste utredningen från 2008”, sade statsminister Marin.Till utredare har utsetts tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen från Finland och Jaak Aaviksoo från Estland. Båda ländernas utrikespolitiska institut stöder arbetet. I utredningen ska behandlas bland annat temana digitalisering, handel, utbildning, kontakter mellan medborgarna och säkerhetsfrågor.Statsminister Marin och premiärminister Kallas behandlade också läget med tanke på coronapandemin och de åtgärder som pandemin kräver. Dessutom diskuterade de aktuella EU-frågor, såsom klimatpolitiken, relationerna mellan EU och Ryssland samt temana för Europeiska rådets videokonferens nästa vecka. EU-ländernas ledare samlas för att diskutera coronapandemin och säkerhets- och försvarssamarbetet.Under sitt besök i Helsingfors träffade premiärminister Kallas också republikens president Sauli Niinistö.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat sammanlagt 2,17 miljoner euro för civilsamhällesorganisationers kommunikations- och utbildningsprojekt om global utveckling i Finland 2021–2022. I denna utlysning har 19 organisationer beviljats understöd.Med stödet för kommunikation och utbildning om globala frågor finansieras finländska civilsamhällesorganisationers projekt. Avsikten är att öka finländarnas kunskap om globala utvecklingsfrågor och att engagera medborgarna i en hållbar utveckling samt i att hittagemensamma lösningar. Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.Stödet främjar de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Denna stödform fokuserar särskilt på genomförandet av det globala delmålet 4.7 om att var och en ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling.”Civilsamhällesorganisationernas kommunikations- och utbildningsprojekt ökar finländarnas vilja att främja global rättvisa och globalt ansvar. Målet är att öka kunskap och kapacitet så att var och en av oss kan arbeta för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling och se till att ingen lämnas efter i utvecklingen”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.I denna utlysning beviljade utrikesministeriet stöd till 19 organisationers projekt. De projekt som fått stöd fokuserar på omfattande och mångsidig kommunikation om de globala målen för hållbar utveckling, på undervisning om globala frågor på olika nivåer av utbildning och i det fria bildningsarbetet samt på ansvarsfull affärsverksamhet som en del av hållbar utveckling.Tematiskt behandlar projekten bland annat diskriminering, klimatförändringar, jämställdhet, fredliga och fungerande samhällen samt mänskliga rättigheter i enlighet med Finlands utvecklingspolitiska mål och principer. I projekten arbetar man brett med många olika målgrupper i olika delar av Finland. Projekten genomförs 2021–2022.Utrikesministeriet fick ansökningar av 27 finländska organisationer i ansökningsomgången som löpte ut i slutet av 2020. Organisationerna ansökte om sammanlagt cirka 2,8 miljoner euro. I denna utlysning fördelas 2,17 miljoner euro, vilket är ca 770 000 euro mer än under denna förra ansökningsomgången 2018. Stödet riktas till organisationernas verksamhet åren 2021–2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat totalt två miljoner euro till finländska civilsamhällesorganisationer med FN-bakgrund för 2021–2022 för att stödja deras basverksamhet och deras kommunikations- och utbildningsverksamhet om globala frågor. I denna utlysning beviljades sex organisationer understöd.Syftet med verksamhetsstödet är att öka finländarnas kunskap om FN och dess organisationer, deras mål och Finlands verksamhet i FN. Den verksamhet som understöds främjar Finlands utvecklingspolitiska mål. Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.”De finländska civilsamhällesorganisationerna med FN-bakgrund har en lång erfarenhet och en viktig roll när det gäller att sprida information om hur det internationella multilaterala systemet och Finland genomför de globala målen för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna. Organisationerna erbjuder också finländare möjligheter att delta i arbetet för globala frågor och lösa problem”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.I denna utlysning beviljades sex organisationer verksamhetsstöd, med betoning på deras kommunikation och utbildning om globala frågor i Finland. Med hjälp av stödet genomför organisationerna bland annat kampanjer, producerar informationsmaterial och läromedel för olika målgrupper och gör skolbesök. Verksamheten ska öka finländarnas kunskaper om de globala målen för hållbar utveckling. De ska uppmuntra och aktivera deltagande i det globala ansvarstagandet. Många organisationer riktar sin verksamhet till barn och unga och främjar deras delaktighet och aktivitet.Organisationerna lyfter fram betydelsen av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Många av organisationerna fokuserar på fred och säkerhet och på att bygga upp ett attitydklimat som främjar icke-diskriminering i Finland. Flera av organisationerna ökar kunskapen om kvinnors och flickors rättigheter och om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I denna utlysning som löpte ut i slutet av 2020 ansökte organisationerna om sammanlagt ca 2,5 miljoner euro. Utrikesministeriet fördelade 2 miljoner euro, vilket är ca 600 000 euro mer än i utlysningen 2018. Stödet riktas till organisationernas verksamhet 2021–2022.Organisationer som beviljats stöd i utlysningen 2020:Finlands Flyktinghjälp rf: 600 000 €Finlands UNICEF rf: 470 000 €Finlands FN-förbund rf: 320 000 €Finlands FN-ungdom rf: 30 000 €Finlands UN Women: 550 000 €Befolkningsförbundet rf: 37 126 €

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22–23 februari samlas FN:s medlemsländer och representanter för företag och det civila samhället till ett virtuellt möte i FN:s miljöförsamling (UNEA-5). Teman för mötet är naturens betydelse för uppnåendet av målen för hållbar utveckling samt grön återuppbyggnad och hållbar återhämtning efter coronapandemin.Finlands delegation leds av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som också deltar i en diskussion på hög nivå om stärkandet av miljösektorns roll i återhämtningen från corona.”Man kan använda en euro bara en gång. Genom kloka investeringar kan vi lösa förutom coronakrisen också natur- och klimatkriser och påskynda övergången till en genuint hållbar ekonomi. Med samma recept förebygger vi också framtida pandemier. För detta behövs också ett omfattande samarbete och utbyte av god praxis mellan länderna. Det är fint att UNEA erbjuder en möjlighet att göra detta virtuellt”, säger minister Mikkonen.”Man måste hålla blicken fäst vid horisonten. Till exempel inom industrin är investeringscyklerna långa: nu bygger vi upp världen år 2050 och den baserar sig på nollutsläpp och cirkulär ekonomi. Arbetsplatser får inte skapas på bekostnad av naturen och klimatet, och slutligen människorna”, fortsätter Mikkonen.FN:s miljöförsamling UNEA inleder ett år av viktiga möten. På hösten ska man i Kunming i Kina besluta om världens gemensamma mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Klimatkonferensen i Glasgow i november samlar parterna i FN:s klimatkonvention för att påskynda det globala klimatarbetet. I stället för enskilda sektorer eller mål handlar diskussionen i UNEA om övergripande tillvägagångssätt och lösningar för att stoppa försämringen av miljöns tillstånd.”UNEA har en viktig roll när det gäller att integrera miljöfrågor i FN-systemet. Därför vill Finland stärka FN:s miljöprogram UNEP. Finland är också en av organisationens viktigaste finansiärer”, säger miljö- och klimatminister Mikkonen.Avsikten är att vid det virtuella mötet godkänna UNEP:s strategi på medellång sikt 2022–2025 och arbetsprogram 2022–2023. UNEA-5 och förhandlingarna om en resolution fortsätter på platsen i Nairobi om ett år. FN:s miljöprogram UNEP fyller 50 år nästa år, och festligheterna inleds redan i samband med det virtuella mötet.I samband med UNEA ordnas också andra virtuella evenemang, bland annat ett globalt forum för det civila samhället, Youth Environment Assembly och Science Policy Business Forum.

Källa: Valtioneuvosto.fi