NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat totalt 1 126 000 euro i statsunderstöd till fjorton organisationer som är verksamma inom utrikes- och säkerhetspolitiken.Syftet med understödet, som beviljas ur moment 24.90.50 i statsbudgeten för 2021 (Vissa statsunderstöd), är att stödja civilsamhällesorganisationers verksamhet som rör Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer och internationella förbindelser.I utlysningen 2021 låg fokus på regelbaserat internationellt samarbete; konfliktförebyggande, krishantering och fredsmedling, mänskliga rättigheter och mänsklig säkerhet; Europeiska unionen som global aktör; omfattande transatlantisk samarbete samt säkerhetshot i samband med klimatförändringen.Det är i år femte gången detta statsunderstöd delas ut genom ett öppet ansökningsförfarande.Sammanlagt 18 organisationer lämnade in ansökningar till utrikesministeriet inom utsatt tid. Organisationerna ansökte om bidrag mellan 20 000 och 380 000 euro.Utrikesministeriet har beviljat understöd till följande organisationer:Crisis Management Initiative ryFinland i Europa rfFinnwatch ryHistoriker utan gränser i Finland rfFörbundet för mänskliga rättigheter rfLaajan turvallisuuden verkosto ry (WISE)SamerådetSaferGlobe rfFinlands Atlantsällskap rfFinlands Röda Kors rfDe Hundras Kommitté i Finland rfFinlands FN-förbund rfWorld Federation of the Deaf ryÅlands fredsinstitut sr Statsunderstödet är ett allmänt bidrag till organisationernas verksamhet 2021. Understödet är behovsbaserat och beviljas för ett år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat totalt 445 000 euro i statsunderstöd till 15 civilsamhällesorganisationer (CSO) för att sprida information om Europeiska unionen. Denna ansökningsomgång fick 21 organisationer för 23 olika projekt.Syftet med statsunderstödet för civilsamhällesorganisationernas Europainformation är att öka kunskapen om Europeiska unionen i Finland. CSO:er spelar en viktig roll i att öka kunskapen och främja debatten om EU. Genom understödet främjas organisationernas arbete för att öka allmänhetens kunskap om EU och Finlands EU-medlemskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s ordförandeland Portugal ordnar den 22 februari en informell videokonferens för arbets-, social- och jämställdhetsministrarna. Finland representeras vid mötet av social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen, arbetsminister Tuula Haatainen och Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Syftet med mötet är att diskutera handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Enligt Europeiska kommissionen ska planen publiceras i början av mars. Europas stats- och premiärministrar har för avsikt att godkänna handlingsplanen vid toppmötet om sociala frågor i Porto i Portugal 7 – 8.5.2021.  Vid mötet diskuterar arbetsministern och socialministern i olika arbetsgrupper. Arbetsminister Haatainen deltar i den arbetsgrupp som diskuterar om arbetsplatser och sysselsättning efter pandemin. Minister Pekonen deltar i diskussionen om hur man ska förebygga och minska fattigdom och social marginalisering. Minister Blomqvist deltar i den arbetsgrupp som diskuterar hur jämställdheten mellan könen främjar återhämtningen efter coronapandemin.  Planen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter främjar medborgarnas välfärd Europas stats- och premiärministrar godkände europeiska pelaren för sociala rättigheter vid toppmötet om sociala frågor i Göteborg i november 2017. Pelaren för sociala rättigheter innehåller 20 principer för utbildnings-, jämställdhets-, sysselsättnings- och socialsektorerna.  Principerna presenteras i tre kapitel som gäller likabehandling och möjligheter på arbetsmarknaden, rättvisa arbetsförhållanden samt socialskydd och social delaktighet. I statsrådets senaste redogörelse om EU-politiken konstateras det att den sociala dimensionen är något som EU bör prioritera, och att Finland anser att det är viktigt att utveckla den. Man strävar efter att utveckla den allmänna välfärden i unionen och minska skillnaderna i levnadsstandard genom att minska fattigdomen och ojämlikheten. Med tanke på den sociala dimensionen, rättvisan i arbetslivet och en fungerande inre marknad är det viktigt att europeiska pelaren för sociala rättigheter verkställs till fullo. För pelaren behövs det en tydlig och konkret handlingsplan där man fastställer de åtgärder som behövs av olika aktörer för att pelaren ska verkställas samt tidtabeller.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet samlade synpunkter på hur utsläppen kan minskas på ett effektivt och rättvist sätt. Allmänhetens åsikter kartlades genom en webbenkät som var öppen för alla. Under fyra veckor kom det in totalt 18 000 svar på enkäten. Svaren används vid beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt.”Det är värdefullt att så många har velat uttrycka sin åsikt om sätten att minska utsläppen. Tack till alla som besvarat enkäten! Det stora intresset för enkäten visar att människorna upplever att det är viktigt att kunna påverka klimatpolitiken. Klimatarbetet lyckas bara om alla är med. Det att vi garanterar människor en enkel möjlighet att påverka klimatbesluten är en del av ett rättvist klimatarbete”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Av svaren sammanställs ett sammandrag som överlämnas till den arbetsgrupp som bereder den klimatpolitiska planen. Sammandraget publiceras under våren på miljöministeriets webbplats.I enkäten kartlades respondenternas åsikter om hur godtagbara de anser att olika åtgärder som minskar utsläppen är. Dessutom frågades det om respondenternas bedömningar av hur olika åtgärder påverkar deras beteende. Teman för enkäten var transporter, mat och boende, vilka utgör största delen av vårt koldioxidavtryck. Enkäten var öppen från den 19 januari till den 19 februari 2021.För att målet om klimatneutralitet ska kunna nås behövs utsläppsminskningar inom alla sektorer. Baserat på koldioxidavtrycket står hushållens konsumtion uppskattningsvis för cirka 66 procent av Finlands totala utsläpp.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt banar väg för ett klimatneutralt Finland 2035Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035. I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv. Dessutom bedöms hur utsläppsutvecklingen ser ut med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder, och effekterna av dem bedöms i förhållande till målen.Som stöd för utarbetandet av planen tillsattes i oktober 2020 en arbetsgrupp med representanter för de centrala ministerierna och för Finlands klimatpanel i egenskap av sakkunnigorgan. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2020 använde finländska och utländska turister 9,3 miljarder euro i Finland. Det är 42 procent mindre än 2019 då konsumtionen var 16,1 miljarder euro. Coronapandemin har alltså minskat turisternas konsumtion i Finland med nästan 7 miljarder euro.Omfattningen av den förlust som turismen upplever avslöjas när man ser på den ekonomiska utvecklingen i Finland. Minskningen av Finlands bruttonationalprodukt från 2020 stannar på cirka 3 procent.Uppgifterna framgår av en preliminär bedömning av de pengar som finländska och utländska turister använde i Finland år 2020, det vill säga efterfrågan på turism. Bedömningen har gjorts i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, Visit Finland, Statistikcentralen, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och Finlands Restaurangförbund SMAL rf. Aktörerna förutspådde redan i september 2020 hur efterfrågan på turism kommer att utvecklas i Finland, och bedömningen verkar tills vidare ha varit riktig enligt tillgängliga statistikuppgifter.Inom den internationella turismen minskade konsumtionen drastisktDe riktlinjer för resor och begränsningsåtgärder som vidtagits i Finland och i andra länder med anledning av spridningen av coronapandemin inverkade allvarligt på den gränsöverskridande turismen. Enligt en preliminär bedömning minskade coronakrisen år 2020 utländska turisters konsum-tion i Finland med närmare 67 procent, det vill säga med 3,3 miljarder euro. Enligt den preliminära bedömningen minskade finländarnas konsumtion  i Finland till följd av utlandsresor med 73 procent, det vill säga med cirka 1,7 miljarder euro.Läget för resandet i Finland påverkas kraftigt av att den internationella turismen har startat. Turismen till Finland och finländarnas utlandsresor återhämtar sig betydligt långsammare än resorna i hemlandet.Efterfrågan på inhemsk turism sjönk kraftigt, även om sommaren i viss mån räddade situationenEfter de utmanande vårmånaderna ökade den inhemska turismen tydligt under sommarmånaderna juni–augusti, då man nästan nådde efterfrågan år 2019. När begränsningsåtgärderna skärptes vände dock den positiva utvecklingen nedåt redan i september.Inom den inhemska turismen kunde man skilja på två mycket olika utvecklingsförlopp. Efterfrågan på hyresstugor började öka kraftigt i maj, och utvecklingen fortsatte fram till slutet av året. Hotellen hade en negativ utveckling av efterfrågan från och med mars. För de övriga inkvarteringsrörelserna började efterfrågan öka från och med juli. Enligt den preliminära bedömningen minskade efterfrågan inom den inhemska turismen med cirka 20 procent, det vill säga med 1,7 miljarder euro år 2020.Bedömningarna för 2021 publiceras i marsÅr 2020 utarbetade arbets- och näringsministeriet som tjänsteuppdrag de bedömningar som beskriver turismefterfrågan tillsammans med Visit Finland, Statistikcentralen och Turism- och Restaurangförbundet rf och Resebyråbranschens förbund i Finland rf. Bedömningarna publicerades första gången den 6 maj 2020 och uppdaterades den 9 september 2020.En uppdatering av utvecklingsprognoserna för efterfrågan på turism publiceras nästa gång vid Visit Finlands webbinarium, som ordnas den 17 mars 2021.Efterfrågan på turism beskriver den penningsumma som under året använts för köp av turismtjänster och turismprodukter. Den totala turismefterfrågan innehåller de finländska och utländska resenärernas konsumtionsutgifter i Finland. Bedömningarna beskriver coronavirusets konsekvenser för turismen i Finland som helhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har utlyst den tredje och sista ansökningsomgången för understöd till den offentliga sektorn för projekt som främjar användningen av trä i byggandet. Utlysningen är en del av ministeriets åtgärdsprogram för träbyggande. Understöd kan sökas för projekt som påskyndar en snabb utveckling av träbyggande i kommunerna och ökar beredskapen att genomföra faktiska byggprojekt.Projekten kan exempelvis resultera i ny information, tjänster, lösningar och verksamhets- eller samarbetsmodeller som utvecklar träbyggandet. För att få understöd ska projekten sträva efter förändringar för en permanent ökning av användningen av trä i kommunerna. Projekten ska också ha potential för större genomslagskraft och en förändring i verksamhetskulturen.Ansökan kan lämnas in av en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskap, ett landskapsförbund, ett kommunalt affärsverk eller ett konsortium som dessa bildar.Understöd kan sökas fram till den 12 april 2021. Ansökningskungörelsen, anvisningarna och ansökningsblanketten finns på webbplatsen för åtgärdsprogrammet för träbyggande. Länken till webbplatsen finns i slutet av pressmeddelandet. Under denna ansökningsomgång tillämpas samma ansöknings- och bedömningskriterier som under de tidigare omgångarna.Under den andra ansökningsomgången inleddes 11 projektUnder den andra ansökningsomgången som ordnades i slutet av 2020 understöddes 11 projekt med sammanlagt drygt 532 000 euro. Projekten syftar bland annat till att utveckla regionala strategier och program för det offentliga träbyggandet, förbättra upphandlingsprocesserna samt skapa koncept och modeller för upphandling och planering. Projektens totala ekonomiska volym uppgår till sammanlagt drygt 760 000 euro.Projekt som beviljats finansiering samt stödbelopp:Helsingfors stad: Utredning om offentliga servicebyggnader som byggts i trä, 50 400 e  Korsholms kommun: Smedsby skolcentrum – trä i stället för betong?, 31 500 eKervo stad: Utveckling av en konkurrensutsättningsmodell för en arkitekturtävling för träbyggande i staden, 70 000 eMuhos kommun: Utvecklingsprojekt för träbyggande i Kirkkosaari, 17 500 eLahtis stad: Utvecklingsprojekt för beställning av trähöghus, 70 000 eTräskända stad: Träbyggande till ett likställt alternativ genom att utveckla stadens planeringsprocess, 33 810 eTavastlands yrkeshögskola Oy: Vision och strategi för träbyggande i Egentliga Tavastland, 64 792 eTusby kommun: Planering av en klimatsmart trädbystad i Rykmenttipuisto, 59 990 eIngå kommun: Kyrkfjärdens skola, specialfrågor som gäller planering och övervakning av massivträdsskolan, 29 400 eVillmanstrand stad: Utveckling av träbyggandet i planläggningen i Villmanstrand, 70 000 eSibbo kommun: Utveckling av kunskaperna om byggande av massivt trä och integrering av målen för träbyggande i samhällsprocessen i Sibbo kommun, 35 000 e”De tidigare ansökningsomgångarna har visat att kommunerna har en stark vilja att öka träbyggandet. De understödda projekten har varit mycket mångsidiga, vilket återspeglar det breda urvalet av verktyg för att främja träbyggande. En del av projekten har koncentrerat sig på målinriktad utveckling genom strategier och program, en del på mer praktiskt arbete genom koncept och modeller. Under denna sista ansökningsomgång önskar vi ansökan om understöd för mångsidiga projekt som påskyndar utvecklingen av det offentliga träbyggandet och jämnar ut vägen för att inleda träbyggnadsprojekten i praktiken”, berättar sakkunnig Jemina Suikki.En av prioriteringarna i programmet för träbyggande är att främja det offentliga träbyggandet. Användningen av trä vid offentligt byggande har ökat stadigt och allt fler offentliga byggnader byggs av trä. Programmet för träbyggande vill stärka denna tillväxt genom att erbjuda statsunderstöd till offentliga aktörer för utvecklingsprojekt, utbildning, handböcker och rådgivning.

Källa: Valtioneuvosto.fi