NordenBladet — I statsminister Marins regeringsprogram ställs som mål att öka återvinningen av näringsämnen samt framställningen och användningen av biogas. NTM-centralen i Södra Österbotten öppnar projektansökan för tre olika projektformer som syftar till att främja återvinningen av näringsämnen och framställningen av biogas: Utnyttjande av näringsämnen och energi från jordbruket, Återvinning av näringsämnen ur pälsdjursgödsel och Framtidens jordbrukare. Ansökningstiden är 24.2.-31.3.2021.Utnyttjande av näringsämnen och energi från jordbruket: Projektets uppgift är att aktivt kommunicera om utnyttjande av näringsämnen från jordbruket och produktion av biogas. I projektet ges råd till företag om tillgängliga finansieringsmekanismer och tekniska lösningar såsom även hjälp för att utveckla projektplaner. Dessutom skapas nätverk för aktörer inom branschen och framställs material i syfte att främja nya tänkesätt och verksamhetsformer.Återvinning av näringsämnen ur pälsdjursgödsel: Projektets syfte är att främja effektiv återvinning av näringsämnen ur pälsdjursgödsel genom att söka lösningar på problem i anslutning till stora näringskoncentrationer av gödsel inom pälsproduktionen. I projektet förutsätts att lösningar på pälsdjursföretagarnas utmaningar i fråga om att hantera och återvinna näringsämnen tas fram i intensivt samarbete med branschaktörerna.Framtidens jordbrukare:  Syftet med projektet är att främja samarbetet mellan läroverken inom naturresursbranschen i syfte att utveckla undervisningen och framställa läromedel samt utföra praktiska försök på undervisningsgårdarna och öka kunskapen och kunnandet om återvinning, hållbara energilösningar, cirkulär ekonomi samt stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen.Ansökningsannonsen finns på webbplatsen för försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen 2020-2022: https://www.ely-keskus.fi/sv/ravinteiden-kierratyksen-kokeiluohjelma-2020. I annonsen beskrivs projektens uppgifter, ansökningarnas urvalskriterier och andra frågor i anslutning till ansökan mera ingående.Ansökan görs på ansökningsblanketten för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (ely30B1_sv 05/2020). Ansökningsblanketten (stödansökan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet) finns på webbadress https://www.ely-keskus.fi/sv/ravinteiden-kierratyksen-kokeiluohjelma-2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en informell videokonferens med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 februari. Teman för mötet är EU:s åtgärder mot coronapandemin, beredskapen inför hälsohot, säkerhet och försvar samt förbindelserna med det södra grannskapet.Finland understöder starka EU-gemensamma åtgärder för att förhindra att coronapandemin accelererar på nytt och att de nya mer smittsamma virusvarianterna sprids. Centrala metoder är effektiv testning och smittspårning, effektivare identifiering av virusvarianter samt lokala och regionala bekämpningsåtgärder för att förhindra smittspridning. Finland anser att leveransen av vaccin till medlemsländerna måste påskyndas och stöder kommissionens åtgärder för ökad produktion i Europa. Finland välkomnar också att informationsutbytet, det förvaltningsövergripande samarbetet och samordningen främjas och effektiviseras inom de nuvarande strukturerna.Coronapandemin har påvisat behovet av samarbete och samordning mellan EU-länderna under hälsokriser. Finland anser att det är viktigt att stärka unionens förmåga att reagera på och förbereda sig för gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Förebyggandet av, beredskapen för, övervakningen av och bekämpningen av internationella hälsokriser samt samordningen av nödsituationer måste förbättras på EU-nivå. Finland understöder den nuvarande behörighetsfördelningen inom hälsopolitikens område.Finland vill stärka och utveckla EU:s säkerhets- och försvarspolitik. EU bör kunna främja sina värderingar och intressen på ett målmedvetet sätt och vid behov också kunna agera självständigt. Ett starkt Europa är också en stark partner. Enligt Finland är partnerskap såsom samarbetet med Nato och FN och det transatlantiska samarbetet viktiga vad gäller säkerhets- och försvarssamarbete. Effektivisering av krishanteringen handlar om att främja fred och stabilitet och om att stärka EU:s trovärdighet. För Finland är det viktigt att skydda Europa och upprätthålla en ömsesidig solidaritet mellan medlemsländerna. För att kunna stärka EU:s kristålighet måste man beakta faktorer som påverkar säkerheten i ett brett perspektiv, till exempel hybridhot samt ny teknik och försörjningsberedskap.Finland stöder uppdateringen av målen för EU:s södra grannskap och framhåller vikten av politiskt engagemang från de länder som deltar i genomförandet av grannskapspolitiken. EU:s värderingar, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet, god förvaltning och rättsstatsprincipen, bör även i fortsättningen vara kärnan i grannskapspolitiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s ministrar med ansvar för den inre marknaden och industrin diskuterar vid sitt videomöte 25.2.2021 de nationella återhämtningsplanerna, handlingsprogrammet för konsumentfrågor och den landsvisa skatterapporteringen. Dessutom presenterar Finland ett uttalande av EU-ländernas digitaliseringsministrar.Arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä representerar Finland vid det inofficiella mötet i konkurrenskraftsrådet, där inga beslut fattas.Videomötet för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för forskning och innovationer ordnas 26.2.2021. Forsknings- och innovationsteman behandlas ur perspektivet för EU:s återhämtnings- och resiliensplaner. Finland representeras av statssekreterare Anna-Mari Vimpari som ställföreträdare för minister Lintilä.Skatterapportering skulle öka transparensen i företagsverksamheten och eliminera skatteflyktMinistrarna diskuterar ett förslag som kompletterar redovisningsdirektivet och genom vilket stora koncerner och företag med internationell verksamhet åläggs en skyldighet att offentliggöra inkomstskatteuppgifter. Finland stöder förslaget som är känt som landsspecifik skatterapportering (country-by-country reporting, CBCR). Landsspecifik skatterapportering skulle öka transparensen i storföretagens verksamhet, men medför inga ändringar i beskattningen.
 
– Skatteflykt är ett betydande globalt problem som snedvrider konkurrensen och undergräver välfärdsstaten. Vi behöver mer öppenhet för att effektivt bekämpa skatteflykt. Kommissionen beredde sitt förslag till landsspecifik skatterapportering när Panamadokumenten kom ut i offentligheten 2016. Nu är det hög tid att förhandlingarna framskrider på EU-nivå, konstaterar arbetsminister Haatainen.Europas digitala decennium i uttalandet från D9+-ländernaNäringsminister Lintilä presenterar vid mötet ett uttalande av EU-ländernas Digital 9-grupp, det vill säga de s.k. D9+-länderna. Uttalandet betonar Europas digitala decennium och dess mål för 2030. Finland var ordförande vid D9+-ländernas möte i januari.– Artificiell intelligens, kvantdatorer samt 5G- och 6G-teknikerna tillsammans med dataekonomin möjliggör ett digitalt decennium. EU måste eftersträva globalt tekniskt ledarskap och konkurrenskraft, samtidigt bevara en öppen inre marknad och stärka det internationella samarbetet, säger minister Lintilä.Nationella återhämtningsplaner som främjare av grön och digital konkurrenskraftMinistrarna ska diskutera vilken betydelse de nationella återhämtningsplanerna i anslutning till den europeiska planeringsterminen har för att uppnå målen för industripolitiken. Målet är att stärka EU:s inre marknad, en grön och digital övergång samt EU:s strategiska autonomi.Genom nationella återhämtningsplaner kan den snabba återhämtningen av ekonomin och konkurrenskraften stärkas. I diskussionen betonar Finland betydelsen av en fungerande inre marknad under pandemin. Digitalisering är den viktigaste främjaren av hållbar tillväxt och konkurrenskraft inom EU:s industri.Vid mötet behandlas dessutom kommissionens nya handlingsprogram för konsumentfrågor 2020–2025. Ministrarna granskar bland annat hur man genom åtgärder som stöder statsfinanserna och företag kan stärka konsumenternas förtroende för marknadens funktion.

Källa: Valtioneuvosto.fi