NordenBladet — Miljöministeriet utlyser statsunderstöd för 2021 för projekt i arbetsgrupper som svarar för bedömning av hotade arter och andra arbetsgrupper som främjar skyddet av hotade arter, för skyddsåtgärder när det gäller de mest hotade arterna samt för sådan riksomfattande uppföljning av arterna som tjänar hotbedömningarna. Ansökningstiden inleds den 2.3.2021, och ansökan ska lämnas in till miljöministeriet senast den 23.3.2021.1. Verksamhet som kan få understödDen primära verksamhet som kan få stöd är sådant långsiktigt arbete som krävs för bedömning av hotet mot Finlands fjärils- och svamparter i arbetsgrupper bestående av experter samt projekt i grupperna som hänför sig till detta, t.ex. kartläggning och uppföljning av de platser där arter förekommer, insamling av information och främjande av artskydd. Understöd kan inom ramen för anslaget dessutom också beviljas för annan sådan riksomfattande artuppföljning som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde och som tjänar hotbedömningen, för verksamhet i artspecifika arbetsgrupper som främjar skyddet av sådana arter som löper stor risk för utrotning och som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde samt för genomförande av särskilda skyddsåtgärder. Understöden betalas ur miljöministeriets moment 35.10.21 (Vissa utgifter för naturvård). Högst 160 000 euro har reserverats för 2021 för sådan verksamhet som avses i denna utlysning. Statsunderstöden inom miljöministeriets förvaltningsområde främjar de samhälleliga värden och effekter som är gynnsamma ur ministeriets synvinkel, liksom även ministeriets strategiska mål. Statsunderstöden är förmåner som beviljas efter prövning.2. Förutsättningar för ansökan om stödDe arbetsgrupper som är inriktade på fjärils- och svamparter ska ha i praktiken visad erfarenhet av och kunskaper om de behov av uppgifter som bedömningen av hotade arter förutsätter samt utmärkt kännedom om de arter som ansökan gäller. I fråga om annan verksamhet än sådan som hänför sig till hotbedömning ska sökandena ha tillräckliga kunskaper och kännedom om de arter som ansökan gäller.Sökanden ska vara en sammanslutning. Sökanden får inte vara en enskild person eller en firma.3. Ansökan om understödAnsökan ska lämnas in skriftligt till miljöministeriet senast den 23.3.2021. Den undertecknade ansökan skannas och sänds in till miljöministeriets registratorskontor, [email protected], eller skickas per post till miljöministeriet, PB 35, 00023 Statsrådet, eller lämnas in på besöksadressen Riddaregatan 2B. E-brevet eller kuvertet märks med ”Ansökan om statsunderstöd, Dnr VN/5276/2021”.Den fritt formulerade ansökan ska innehålla en beskrivning av den centrala verksamhet för 2021 som är föremål för ansökan om understöd och en specifikation av eventuella löneutgifter och arvoden, seminarie- och mötesutgifter, utgifter för fältbesök och andra eventuella särskilda utgifter. Ansökan bör innehålla en projektplan med följande innehåll: Det stödbelopp som söks. Finansieringsplan för projektet: Total budget, finansiering som söks från övriga finansieringskällor (t.ex. en kommun, andra ministerier, stiftelser/företag/privata stöd), stödbelopp som söks och hur den totala budgeten enligt planerna ska fördelas enligt utgiftsslag. Vid behov omnämnande av projektorganisation och de viktigaste intressegrupperna. Som bilaga kan sökanden efter eget övervägande lämna in andra uppgifter som i väsentlig grad har koppling till genomförandet. Sökandens kontaktuppgifter. Underskrift. Till ansökan ska fogas en utredning över kontaktpersonens rätt att handla i sammanslutningens namn (firmateckningsrätt).4. Beslut om statsunderstöd När ansökningstiden har gått ut skickar miljöministeriet ett skriftligt stödbeslut (positivt eller negativt) till sökandena. Understöd kan också beviljas till ett mindre belopp än vad som anges i ansökan. Prövningen av understöden görs på basis av de ansökningar som sökandena lämnat in och i överensstämmelse med 5 och 7 § i statsunderstödslagen. Vid prövningen beaktas sökandens förutsättningar att ordna sådan verksamhet som är föremål för understödet samt verksamhetens geografiska täckning och effekter. Avsikten är att fatta besluten före den 9.4.2021. Stödbeslutet innehåller villkor som stödmottagaren bör iaktta. Understödet betalas i enlighet med stödbeslutet i en post till det konto som sökanden har uppgett.5. Rapportering och bokföring Stödmottagaren bör i överensstämmelse med 12 och 14 § i statsunderstödslagen lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.Ministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet.Om statsunderstödet har beviljats för att användas för ett projekt eller en verksamhet som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, har ministeriet rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten hos den instans som genomför verksamheten eller projektet enligt statsunderstödsbeslutet.Statsunderstödstagaren ska utan ersättning ge den tjänsteman eller revisor som utför granskningen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen.Stadsunderstödstagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Statsunderstödstagaren ska också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet.6. Tillämplig lagstiftningMiljöministeriets understöd är beroende av prövning. Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001), som tillämpas på grunderna för beviljande av statsunderstöd och på beviljande, utbetalning, användning, tillsyn och återkrav av understöd samt förfarandet kring dessa. De understöd som avses i denna utlysning beviljas som specialunderstöd enligt statsunderstödslagen för sådan verksamhet och sådana åtgärder som ansökan gäller.
Statsunderstöd beviljas på ansökan. Förutsättningarna för beviljande av understöd är följande: ändamålet är samhälleligt godtagbart, statsunderstödet är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet, beviljandet av understöd är nödvändigt med beaktande av projektets eller verksamhetens art, omfattning och andra stöd som sökanden erhållit och understödet är konkurrensneutralt. Förfarandet för handläggning av förvaltningsärenden styrs av förvaltningslagen (434/2003), som bl.a. innehåller bestämmelser om behandling av ärenden utan dröjsmål, skyldighet att utreda ärenden och motivering av beslut. Vid handläggning av statsunderstöd ska förvaltningslagens bestämmelser beaktas. Vid sökande av ändring iakttas förvaltningsprocesslagen (586/1996). Begäran om omprövning ska riktas till den statsbidragsmyndighet som har fattat beslutet, dvs. miljöministeriet. En statsbidragsmyndighets beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf låtit göra är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sitt boende. Den hårda konkurrensen om bostäder och den höga hyresnivån leder till att unga prutar på sin övriga levnadsstandard.Enligt resultaten av den enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL) publicerat den 2 mars 2021 är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sina boendeförhållanden och klarar i huvudsak av sina boendeutgifter. Det är dock svårt för många unga att hitta en egen bostad, och de höga boendekostnaderna förutsätter till exempel arbete vid sidan av studierna.”Enligt resultaten av enkätundersökningen har de ungas vilja att leva ett individuellt och självständigt liv ökat. Allt fler önskar kunna flytta hemifrån så tidigt som möjligt, men samtidigt har viljan att bo med rumskamrater minskat klart. Det innebär utmaningar för unga i synnerhet i områden där priset på boende är mycket högt”, säger Tuula Tiainen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Syftet med enkätundersökningen har varit att utreda vilken ställning 18–29-åriga ungdomar har på bostadsmarknaden, ungdomarnas boendeformer och deras tillfredsställelse med boendesätten och boendenivån. Samtidigt kartlade man också önskemål, förhoppningar, problem och åsikter gällande boende, så att de ungas boendemöjligheter kan förbättras.Den enkätundersökning som nu gjorts utgör en fortsättning på den serie undersökningar som gjordes på 90- och 2000-talen. Planer, attityder och problem som gäller ungas boende har utretts tre gånger på 2000-talet och två gånger på 90-talet. Regelbundna utredningar hjälper att bedöma de förändringar som skett i de ungas boendeförhållanden och i de önskemål och förhoppningar som gäller boendet.”Miljöministeriet har till uppgift att verkställa statens bostadspolitik. I fråga om unga innebär detta att vi strävar efter att främja boende av god kvalitet som motsvarar de ungas egna önskemål. Därför är det viktigt att följa med de förändringar som sker i boendet och i de önskemål som gäller boendet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ensamboendet har ökat, egnahemshus är fortfarande den mest populära boendeformenEfter den föregående enkätundersökningen har andelen unga som bor i höghus – särskilt i enrummare – ökat, och antalet barnfamiljer bland de unga har blivit ännu mindre än tidigare. Bildandet av familj skjuts upp allt längre, men bostadssituationen upplevdes inte påverka detta lika mycket som man observerat i de tidigare forskningsomgångarna.Trots att höghusboende har ökat anser unga fortfarande att egnahemshus är det bästa boendealternativet, även om dess andel har minskat sedan 2005 (79 % > 59 %). Ungdomar är också mycket inriktade på ägarboende. Två tredjedelar berättar om sina planer att köpa en egen bostad.Samtidigt visar resultaten av enkäten dock att ägarboendet har minskat och att hyresboendet har ökat bland de yngre åldersklasserna. I början av 2000-talet var det vanligare att man köpte sin första bostad, och de köptes i yngre ålder än idag. Även om ägarboende är i de ungas önskemål, anser över hälften av dem som överväger att köpa en bostad att ägarboende är realistiskt först om 4–10 år eller senare.Enkätundersökningen gjordes av Timo Myllymäki, Sakari Sandqvist och Pauliina Aho vid Taloustutkimus Oy och Anna Strandell vid Finlands miljöcentral (SYKE).Enkätundersökning om ungas boende 2020 (Nuorten Asuminen 2020 –kyselytutkimus)Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnade i fjol en utlysning om finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) för riksomfattande projekt som syftar till att förebygga eller lindra konsekvenserna av coronakrisen. Ministeriet tog emot sammanlagt 117 ansökningar och beviljade finansiering till nio projekt.I utlysningen ingick två huvudteman: delaktighet och bekämpning av fattigdom samt förbättring av produktiviteten och välbefinnandet i arbetet.Dess-sutom beviljades ett så kallat Coronatillägg till fem projekt som har inletts redan tidigare. Dessa projekt handlar om delaktighet och välbefinnande i arbetet och fick tilläggsfinansiering för sammanlagt cirka 700 000 euro.”Ända sedan coronaepidemin började har jag uttryckt min oro över begränsningsåtgärdernas sociala konsekvenser. Jag hoppas att understöden från Europeiska socialfonden kan bidra till att förebygga coronakrisens konsekvenser för välbefinnandet och ojämlikheten”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Tjänster för utsatta grupper ska tryggasFör att öka den sociala delaktigheten och förebygga fattigdom efterlyste man sådana projekt som kan förbättra situationen för sårbara grupper både under och efter coronakrisen. Under undantagsförhållanden ska man i synnerhet se till att mentalvårdsarbetet, alkohol- och drogarbetet och krisarbetet fortsättningsvis fungerar samt trygga tjänsterna för grupper med särskilda behov, såsom bostadslösa personer och klienter inom barnskyddet. Fyra projekt beviljades finansiering:Korona yhteiskunnan marginaaleissa (KoMa) – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse, Helsingfors universitet, yrkeshögskolan Diakonia och Porin Sininauha ry.Yhdessä aikuisuuteen – elämässä eteenpäin (YEE) – Genomförs av Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors Diakonissanstalt, Österbottens landskaps kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA, yrkeshögskolan i Seinäjoki och Pesäpuu ry.Eteenpäin. Itsenäistymisen tukea digitaalisesti kasvukeskuksiin – Genomförs av Röda Korsets De ungas skyddshus och Diakonissanstaltens tjänst Vamos som riktar sig till unga.Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer – Att skapa en framtid utgående från erfarenheterna av covid-19 – Genomförs av Kehitysvammaliitto, Institutet för hälsa och välfärd och Finlands Kommunförbund.Projektens totalfinansiering uppgår till sammanlagt cirka 4,32 miljoner euro.Flexibla arbetsgemenskaper och arbetstagare som mår braInom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet önskades ansökningar från projekt som förbättrar funktionsförmågan för personer i arbetslivet och arbetsgemenskapernas förmåga att förnya sig under undantagsförhållanden.Fem projekt beviljades finansiering inom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet:Kuljettajat ja kuljetusyritykset kunnossa valmiina jälleenrakentamiseen – Genomförs av Tamora Oy och Motivire Oy.Hyvinvoiva terveydenhuolto – Genomförs av yrkeshögskolan Laurea, AtCare Oy och Sjukvårdarförbundet.Sisu i arbetslivet – Genomförs av Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Haaga-Helia.Undantagstillstånd och resiliens i organisationer inom evenemangsekonomin – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse.Mielenterveyttä ja työkykyä mielenterveysosaamista kehittämällä ja alueellista yhteistyötä tekemällä (MYÖTE) – Genomförs av Arbetshälsoinstitutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.Dessa projekt fick finansiering för ungefär 1,88 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.”En ambitiös digitaliseringspolitik som är förenlig med EU:s värden skapar förutsättningar för unionens tillväxt och konkurrenskraft. Den är också a och o med tanke på Finlands tillväxtpolitik. Våra inhemska aktörer har mycket att bidra med i det här arbetet”, säger statsminister Marin.Att främja den digitala omställningen i Europa är ett av EU:s viktigaste mål under de följande åren. Det gemensamma brevet från EU-ländernas ledare ger stöd och vägledning till kommissionens arbete med att förbereda initiativ inom den digitala politiken, såsom meddelandet om EU:s mål för digitaliseringen till 2030.I brevet konstateras bland annat att EU bör hålla sig i täten när det gäller digitaliseringen, i enlighet med de riktlinjer som Europeiska rådet fastställde i oktober. Europa måste stärka och komplettera sina nuvarande insatser med en målmedveten och öppen digital politik som garanterar ett tillräckligt oberoende för EU och främjar unionens ledande ställning inom digitaliseringen. En sådan digital politik tar hänsyn till samhälleliga intressen, vad gäller såväl ekonomin som förvaltningen, och stöder unionen i den gröna omställningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi